Sökresultat:
1274 Uppsatser om Lagstiftning av ädellövskog - Sida 53 av 85
Nya lagar och avtal : Hur kan de komma att förändra svenskarnas fildelningsvanor?
I många år nu har det varit vanligt förekommande att människor suttit hemma vid sin dator och med några få klick laddat ner filmer, musik och programvaror, till en början helt lagligt, men med åren har lagar kommit till som har gjort det mer och mer olagligt.Oavsett om det har varit lagligt eller inte, så är det troligt att många artister, filmmakare och liknande gått miste om stora summor pengar i förlorade inkomster på grund av att folk inte har betalat för att ta del av deras verk, utan istället valt att ladda ner dem över Internet.Det faktum att fildelning har blivit så pass vanligt och att folk inte har sett det som ett särskilt allvarligt brott, har lett till att fildelning länge har varit ett hett omdiskuterat ämne i media, bland upphovsrättsinnehavare och bland folk i allmänhet. Upphovsmän och upphovsrättsinnehavare, såsom filmbolag, författare och artister har legat på och debatterat för att försöka få till en hårdare lagstiftning för att försvåra fildelning och kopiering av upphovsrättsskyddat material, samt för att få till hårdare straff mot fildelning.Flera försök från beslutsfattare har gjorts för att råda bot på problemet, nya lagar har stiftats och avtal har skrivits under. Frågan är om de nya lagarna och avtalen gör någon nytta? Blir folk avskräckta från att fildela eller fortsätter de som förut? Många har säkert under många år blivit bortskämda med att kunna sitta hemma vid datorn och på några minuter få hem de senaste filmerna och den nyaste musiken helt gratis, vilket säkert gör det svårt att helt plötsligt sluta fildela och börja betala för film och musik igen..
?Logiken säger att man borde få samma, man borde bli behandlad på samma sätt eftersom det är samma lagstiftning, samma kommun och samma riktnivå men så är det inte?? - en studie om kraven som ställs på en arbetssökande klient som ansöker om försörjningss
Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns likheter och skillnader angående kraven som ställs på en arbetssökande klient för att den skall ha rätt till försörjningsstöd vid ett nybesök i Göteborgs stadsdelar. Frågeställningarna handlar om vilka krav som ställs och vilka likheter och skillnader angående kraven som finns stadsdelarna emellan. Frågeställningarna handlar även om vilka orsaker och förklaringar som finns till likheter och skillnader stadsdelarna emellan. Vår undersökning baseras på en kvalitativ metod. Vi har intervjuat fyra personer med chefsposition inom försörjningsstöd i fyra av Göteborgs stadsdelar.
Skattetillägget och dess förenlighet med artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet till Europakonventionen
FrågeställningDrabbas den skattskyldige av dubbelbestraffning när denne påförs både skattetillägg och döms för brott enligt skattebrottslagen?SammanfattningAv artikel 4 i sjunde tilläggsprotokollet i Europakonventionen framgår att den som en gång blivit dömd eller frikänd av domstol för brott ska vara skyddad mot nytt åtal och ny dom i samma sak, dvs. principen om ?ne bis dem? eller det så kallade dubbelbestraffningsförbudet.En central fråga som länge varit föremål för en omfattande diskussion och debatt är huruvida det svenska skattetillägget strider mot artikel 6 i Europakonventionen. Både i motiv och i praxis synes man numera vara enig om att ett påförande av skattetillägg bör förstås som en anklagelse för brott i den mening som avses i artikel 6.
Elevers och deras lärares uppfattningar kring elevinflytande i Biologi A
Elevers inställning och attityder till det som undervisas påverkar i stor utsträckning hur mycket de lär sig. Det i sin tur gör att det är viktigt att ta reda på elevers intressen och att de får ha inflytande över undervisningen. I lagstiftning, dvs. skolans och kursers mål, uttrycks tydligt att detta ses som viktigt på samhällsnivå. Syftet med mitt arbete är att ta reda på om detta syns i lärarnas tankar kring biologiundervisningen, samt vad deras elever har för uppfattning om sitt eget inflytande.
Vindkraft i Sverige : Nuläge och framtidsutsikter med fokus på energilagring
Den här rapporten är gjord för ett kandidatexamensarbete på KTH inom programmet industriell ekonomi med inriktning mot energisystem och hållbar utveckling. Bakgrunden till studien är den ökning av andelen elektricitet i Sverige som genereras från förnybara energikällor, där lagstiftning och politiska mål kring utsläpp av växthusgaser har varit drivande faktorer. Vindkraft är en av dessa förnybara energikällor och produktionen av elektricitet från vindkraft har på senare tid ökat kraftigt i Sverige.Den ökade mängden vindkraft som ingår i det svenska energisystemet ställer ökade krav på regleringen av produktionen i elnätet då vindkraftens effekt varierar med vindhastigheten, den är intermittent. I dagsläget är det främst vattenkraften som används för reglering av vindkraften, men den är till största del utbyggd i norra Sverige och transmissionsbegränsningar i elnätet gör att dess förmåga att reglera elproduktion i södra Sverige är begränsad.Studiens mål är att svara på om det finns teknologier för lagring av energi som är lämpliga och ekonomiskt hållbara för användning i Sverige samt hur dagsläget för vindkraften ser ut i Sverige. En omfattande studie av de i dagsläget aktuella teknologierna för lagring av energi utförs.
Tilläggsarbete Vilket regelverk är gällande rätt i kommersiella förhållanden?
Titel Tilläggsarbete ? Vilket regelverk är gällande rätt i kommersiella förhållanden?Ämne/kurs Filosofie kandidatuppsats i Handelsrätt, 15 hpFörfattare Fredrik HåkanssonFredrik MagnussonMichael OhlssonHandledare Dr Pontus Sjöström, Universitetslektor i juridik, Högskolan KristianstadNyckelord Tilläggsarbete, ÄTA-arbete, standardavtal, KonsumenttjänstlagenProblem Köp av tjänster för reparationer och tilläggsarbeten har länge skapat problem för bostadsrättsföreningar. För konsumenter finns ett skydd vid köp av tjänster via KtjL, ett liknande skydd saknas för mindre företag och bostadsrättsföreningar. Ett problem blir då när ÄTA-arbeten får utföras och till vilket pris.Syfte Syftet med denna uppsats är att redogöra vilka regler som gäller vid ÄTA-arbeten och köp av tjänster vid kommersiella avtal, alltså näringsidkare till näringsidkare.Metod Vi använder oss av doktrin, lagtext, förarbeten samt rättsfall från HD. Utifrån detta kommer vi att beskriva vår tolkning av lagtexten för att förstå bakgrunden till paragraferna, alltså den rättsdogmatiska metoden.
Religions- och samvetsfrihet i arbetslivet : Ur ett konstitutionellrättsligt perspektiv
Denna studie handlar om debatten om den statliga myndigheten Försvarets radioanstalt och den lag, kallad FRA-lagen som denna myndighet måste följa vid övervakning. Studien har gjorts utifrån ett kvalitativt arbetssätt.Syftet med studien är att undersöka om de teorier om makt och övervakning som Michel Foucault presenterade under 18- och 1900-talet är aktuella än idag. För att vi ska kunna göra detta har vi använt oss av nyhets- och debattartiklar från dagstidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt två videoklipp från Sveriges Television, innehållande intervjuer med FRA:s generaldirektör Dag Hartelius och brittiske frilansjournalisten Duncan Campbell. De frågeställningar vi använder oss av i studien riktar sig mot att hjälpa oss att undersöka om Foucaults och Benthams teorier kan användas idag och dessa är följande: Hur tar sig Foucaults teorier om övervakning och makt uttryck i dagens samhälle?På vilket sätt visar sig dessa teorier i debatten om FRA och FRA-lagen?Vår teoretiska utgångspunkt grundar sig i Michel Foucaults teori om makt.Resultatet som vi kommit fram till grundar sig i de teman som vi har utarbetat i de artiklar som vi använder oss av i studien som är: Skydd, personlig integritet, lagstiftning och samarbete och Foucaults begrepp som han använder i sin maktteori som är följande: Disciplinär makt, foglighet, och institutioner.
Ursprungslandsprincipen i tjänstedirektivet
Ursprungslandsprincipen i tjänstedirektivet
År 2000 höll det Europeiska rådet ett extra möte i Lissabon. Under detta möte togs det beslut om en gemensam strategi, den så kallade Lissabonstrategin, för att öka den ekonomiska tillväxten, skapa fler jobb och ökad social sammanhållning i Europeiska Unionen (EU). Målet för denna strategi är att göra den EU till världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi senast år 2010. Ett mycket viktigt steg i detta är genomförandet av den inre marknaden för tjänster. År 2000 antog därför kommissionen en strategi för tjänster på den inre marknaden.
Sjuksk?terskors kunskap och attityder kring kvinnlig k?nsstympning En litteratur?versikt
Bakgrund: Kvinnlig k?nsstympning (KKS) ?r en globalt erk?nd m?nniskor?ttskr?nkning och
inneb?r borttagning av delar, eller hela de yttre kvinnliga k?nsorganen, eller annan skada av
icke-medicinska sk?l. Ingreppet medf?r b?de akuta och l?ngsiktiga fysiska och psykiska
komplikationer. I takt med ?kad migration ?r detta en patientgrupp som v?xer, vilket st?ller
krav p? att sjuksk?terskan besitter b?de den medicinska kunskapen s?v?l som en kulturell
kompetens.
Elektroniskt röstningsförfarande - i konflikt med rättssäkerhets- och integritetsaspekter?
Samhället vi lever i idag blir alltmer modernt och utvecklingen av olika tekniker går fort framåt. Några exempel är möjligheten att via internet utföra bankärenden och lämna in deklaration. Dessa ärenden är känsliga och personliga men genom att nya tekniker har utvecklats har det blivit möjligt. Nästa steg skulle kunna bli att rösta elektroniskt. Det är även detta som är uppsatsens huvudsyfte, att utreda möjligheten till ett elektroniskt röstningsförfarande och om det är i enlighet med regleringen om de fria, hemliga och direkta valen som stadgas i grundlagen.
Tryckerimomsmålen : En utredning av de skatterättsliga och civilrättsliga konsekvenserna ur rättssäkerhetsperspektiv
2010 lämnade EU-domstolen ett förhandsavgörande i mål C-88/09 Graphic Procédé gällande huruvida vissa tryckeriprodukter ska anses utgöra varor eller tjänster enligt EU:s mervärdesskattedirektiv. Domen innebar för svensk lagstiftning att mervärdesskattesatsen för vissa tryckeriprodukter sänktes från 25 procent till 6 procent. Konsekvensen blev att skatteverket fick återbetala miljonbelopp till svenska tryckerier på grund av att de redovisat för hög mervärdesskatt. Skatteverket godtog återbetalning till tryckerierna utan att kreditering till tryckerikunder krävdes. Skatteverket bestämde sig för att efterbeskatta tryckerikunderna genom följdändring med motsvarande belopp som tryckeriet erhållit i återbetalning.
Automatisk bullerdosreglering i hörselskydd
På bullriga arbetsplatser använder personal ofta hörselskydd med inbyggda högtalare för att lyssna på exempelvis musik i underhållningssyfte. Om användaren lyssnar på höga ljudnivåer under långa perioder kan bullerskador uppstå i dennes öron. Enligt lagstiftning måste nivån därför begränsas i förebyggande syfte.Bullernivån är ett genomsnitt av de ljudnivåer användaren exponerats för under en arbetsdag. Användaren måste vila öronen om gränsvärdet för bullernivån nås.Om man utnyttjar att det är ett genomsnitt kan användaren tillåtas lyssna på en hög ljudnivå under en begränsad tid för att sedan sänka den. Det går att bevara både säkerheten och lyssningsupplevelsen om en sänkning införs långsamt.Detta arbete beskriver hur en algoritm till en digital signalprocessor kan konstrueras för att reglera ljudnivån.Målsättningen var att algoritmen skulle skydda användarens hörsel utan att försämra lyssningsupplevelsen, och utan att förbruka mer energi än nödvändigt.I algoritmen ingick en prediktor som predikterar mängden buller användaren riskerar att utsättas för, om denne fortsätter lyssna på samma nivå.Långsamma sänkningar av ljudnivån kan då utföras i tid innan gränsvärdet nås.Det visade sig att algoritmen endast behövde ett fåtal samplingar per sekund för att skatta och reglera ljudnivån tillräckligt precist, vilket reducerade energiförbrukningen.Resultatet visar möjligheten att kombinera målen för säkerhet, lyssningsupplevelse och energieffektivitet i hörselskydd.Algoritmen implementerades inte på ett skarpt system.Den hade enbart tillgång till ljudsignalen användaren ämnade lyssna på i underhållningssyfte..
Kartläggning av samverkan - Behandlares och utredares synpunkter på samverkan mellan Barn- och ungdomspsykatrin och avdelningen Barn och Unga/Avdelningen Unga Vuxna inom Socialtjänsten i Östersunds kommun
Enligt tidigare forskning sker samverkan mellan Socialtjänsten och Barnochungdomspsykiatrin (BUP) oftast på enskilda behandlares/utredaresinitiativ och direktiv kring samverkan verkar saknas. Med tanke på att denpsykiska ohälsan bland barn och unga anses ha ökat är det av vikt att dennasamverkan sker. Syftet med denna undersökning var att kartläggasamverkan mellan BUP i Jämtlands läns landsting och Avdelningne Barnoch Unga/Avdelningen Unga Vuxna inom Socialtjänsten i Östersundskommun. Detta för att belysa hur behandlarna/utredarna såg på befintligsamverkan och förenklande/försvårande faktorer mellan dessa aktörer. Detskedde utifrån enkätfrågor baserade på myndigheters riktlinjer.Detta gjordes genom en kvantitativ enkätundersökning i totalpopulationenav ovan nämnda grupper.
Saklig grund för uppsägning vid samarbetssvårigheter
Samarbetssvårigheter på en arbetsplats mellan arbetstagare eller mellan arbetstagare och arbetsgivare kan medföra att ett anställningsavtal kan komma att sägas upp av arbetsgivaren. Lagen om anställningsskydd (LAS) uppställer dock krav på att en uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad. Vad som avses med saklig grund är dock inte definierat i lagtexten, utan är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. Syftet med uppsatsen var att undersöka när en uppsägning på grund av samarbetsproblem är sakligt grundad. Vidare var syftet även att undersöka de regler som är tillämpliga och hur dessa regler fungerar i praktiken samt vad en arbetsgivare har att iaktta när denne har som ändamål att säga upp en arbetstagare på grund av samarbetsproblem.
Due diligence och immateriella tillgångar vid företagsförvärv
Syftet med uppsatsen är att ge en översiktlig och samlad bild av vad due diligence är. Vad det innebär att göra en due diligence av immateriella rättigheter i samband med ett företagsförvärv. Samt att även undersöka de juridiska frågeställningar som uppstår i detta sammanhang och att beskriva de olika immateriella delarna. Due diligence är ett begrepp från engelskan och den direkta översättningen är ?vederbörlig omsorg?.