I Sverige ses alkohol som socialt accepterat under såväl vardag som högtid, både jul och konferensresa skålas in med öl och brännvin. Dock går det inte att frångå det faktum att över 300 000 av landets invånare lider av ett alkoholberoende, vilket gör det till en av våra största folkhälsosjukdomar. En sjukdom som ofta inte syns, men förekommer framförallt på våra arbetsplatser. På arbetsplatsen ligger yttersta ansvaret hos cheferna; deras förmåga att upptäcka och agera när tecknen väl syns hos individen. Dessa tecken är inte alltid enkla att se vilket framgick i denna studie.

Genom att undersöka hur sex olika grupper i kommunerna Katrineholm och Malmö pratar om och argumenterar kring källsortering syftar studien till att identifiera argument och uppfattningar kring källsortering i de två kommunerna. Tre fokusgrupper i ålderskategorierna 20-26, 30-45 och 46-65 utfördes i varje kommun. Dessa sex fokusgrupper jämfördes sinsemellan för att undersöka likheter och skillnader mellan de tre ålderskategorierna och kommunerna. Dessutom ställdes resultatet mot tidigare forskning för att utläsa om studien speglade återkommande argument i tidigare studier eller om nya argument framställs. Resultatet av studien visar på att närhet till återvinningsstationer, underhåll av återvinningsstationer, platsbrist i hemmet, kunskap om källsorteringsprocessen och hur individen ska sortera, tanken för miljön och positiv feedback benämndes som drivkrafter till att deltagarna i studien sorterade mera.

I takt med att fler motortyper skapas och att kraven på dessa motorer ökar i och med hårdare Lagkrav på emissioner så ökar också gruppernas arbetsbelastning. Mycket av arbetet hamnar på grupperna med kalibreringsansvar då det är parametrarna som dessa grupper kalibrerar som delvis styr hur mycket emissioner som släpps ut. Fokus i denna rapport ligger på en delav de grupper som är inblandade i den granskning som sker av parametrarna som kalibreras. Examensarbetet är uppfört eftersom vissa problem med granskningsprocessen har identifierats. Dessa problem grundar sig i bristande kommunikation och kvalitet och mer detaljerat i försenade leveranser och förändringar av parametervärden.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva och analysera hur svenska börsföretag i två olika branscher redovisar sin personal i förhållande till lagar och rekommendationer samt vilken frivillig redovisning som lämnas. Metod: Vårt syfte besvaras genom en studie av 65 årsredovisningar för 38 industriföretag och 27 IT- och Internetkonsulter. De båda branscherna har valts utifrån kriteriet att en bransch skulle innehålla tjänsteföretag och den andra produktionsföretag. Studien har gjorts utifrån en uppställd checklista med parametrar dels från lag och rekommendationer och dels från teori som behandlar frivillig personalredovisning. En del parametrar tillkom dessutom efter att vi genomfört en förstudie genom att studera tio årsredovisningar.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva och analysera företags arbetsprocess för att dokumentera och prissätta interna transaktioner med hänsyn tagen till dokumentationsskyldigheten avseende internprissättning som införs i Sverige 1 januari, 2007. Vidare vill vi undersöka om dokumentationsskyldigheten kommer att underlätta uppfyllandet av armlängdsprincipen. Metod: Denna studie har utförts genom en kvalitativ flerfallstudie, med semistrukturerade intervjuer. Valet av våra intervjuobjekt baseras på geografiskt läge, exporthandel med närstående part och att företagen påbörjat en dokumentation av internpriser. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska bas redogörs i ett ramverk och ett teoretiskt kapitel, för att ge läsaren en tydligare bild om vad som är riktlinjer, Lagkrav och generella teorier om internpriser.Empiri: Det empiriska materialet grundas på tre stora internationella företag med säte i omnejd och att företagen bedriver export med närstående part.Resultat: Fallstudien visar att de undersökta företagen är mer eller mindre klara med sin dokumentation.

Denna rapport är resultatet av kandidatexamenskursen inom marina system på KTH i Stockholm. Kursensåväl som rapporten är indelad i tre delar.Del ett går ut på att skaffa sig en inblick i hur dagens handelsflotta ser ut, med allt som hör därtill. Tillexempel olika fartygstyper, olika drivmedel, internationella miljökrav och varvsverksamheter med mera.Detta redovisas med hjälp av en essä om den internationella sjöfarten.Del två går ut på att projektera ett eller flera fartyg utifrån ett givet transportscenario. I detta fall handlardet om att transportera etthundra trailers mellan Gdansk i polen och Nynäshamn på ostkusten en gångper dygn ifrån respektive hamn. I denna del behandlas alltifrån skeppsstabilitet och lastutrymmen tillLagkrav för internationell sjöfart och propellerarrangemang.

Byggsektorn står för en stor del av det totala avfallet i Sverige och står därmed inför stora miljöutmaningar. Däribland finns NCC Construction Sverige (nedan kallat NCC), Sveriges tredje största byggföretag med cirka 10 000 anställda. På varje bygg- eller anläggningsarbetsplats på NCC upprättas en miljöplan där olika krav omhändertas: Lagkrav, lokala föreskrifter, beställarkrav samt interna krav.Studien genomfördes i samband med författarens praktik på NCC i Göteborg, avdelning Anläggning, med syftet att synliggöra yrkesarbetare, arbetsledare och platschefers syn på miljöarbetet på företaget - idag och historiskt. Totalt genomfördes 8 anonyma personintervjuer; två platschefer, två arbetsledare och fyra yrkesarbetare intervjuades under hösten 2014.Studien visade att ekonomiska incitament är viktiga för att miljöarbetet ska kännas berättigat för dem som utför det - framför allt för skeptikerna. Pappersbördan är hög och vissa anser att miljöarbetet enbart är en pappersprodukt utan egentlig mening.

Det är viktigt att diskutera förändringarna inom byggsektorn och hur vi ser på byggprocessen. Genom att omvärdera praxis och tolka viktiga delar i bygg-processen kan vi ställa rätt krav på varandra.Målet med diplomarbetet är att titta på kvalitetssystem inom VVS-processen för att se vilka krav som ställs på mig som projektör idag och hur den skulle kunna se ut i framtiden. Och kanske det viktigaste för min egen del, förstå hur saker och ting hör ihop i byggprocessen.Tillvägagångssättet har varit att söka information i litteratur och därefter i samtal med olika myndigheter och kolleger inom byggsektorn. Utgångspunkten har varit mina egna erfarenheter och funderingar, så vissa delar är mer eller mindre vetenskapliga. Då det är min egen tolkning och andras tolkningar som återspeglar via mig i skolarbetet, för en korrekt bedömning bör man kanske vara jurist eller göra en eller flera examensarbeten i specifika områden för att vara säker på en helt korrekt tolkning.För att hitta en röd tråd vilka förstå sammanhangen börjar med en allmän bakgrund, sedan har jag gått igenom det viktigaste Lagkrav som styr byggandet där det framgår tydligt av det inte finns några definitioner vad och hur egenkontrollen ska fungera, för att sedan gå in hur jag önskar det skulle vara i byggprocessen.En förväntning är att hitta ett system där flera aktörer så som projektörer, byggherre och myndigheter skulle kunna ha ett enhetligt system för hela riket, så att alla i byggprocessen blir effektivare..

Syfte: Tidigare forskning visar att de nyckeltal som företag presenterar i sina hållbarhetsredovisningar är svåra att jämföra, dessutom uttrycker näringslivet en svårighet vid val av nyckeltal då flertalet motstridiga intressen beaktas. På basis av problemet med jämförbarhet samt den svårighet som näringslivet uttryckt vid val av nyckeltal syftar denna studie till att klargöra vilka typer av avvägningar som görs vid val av nyckeltal. Ändrade Lagkrav kommer leda till att 2 000 svenska företag blir tvungna att hållbarhetsredovisa, vilket stärker relevansen för studien. Det primära syftet med studien är att undersöka vilka subjektiva avvägningar som görs vid framtagande av nyckeltal. Studiens delsyfte är att klargöra om redovisningens VD-brev återspeglar de avvägningar som görs vid framtagandet av nyckeltal.

Svenska kyrkan är en offentlig verksamhet som har ett Lagkrav att upprätta en årlig budget som skall vara i balans. Intresset för studien väcktes när vi upptäckte hur lite forskning som fanns inom området. Det övergripande syftet med uppsatsen var att undersöka styrningen i Svenska Kyrkan. Mer precist innebar det att undersöka hur de anställda upplevde styrningen. Vi avsåg också att undersöka hur budgeten tas fram, vilket syfte den har och hur budgeten används inom Svenska Kyrkan.

Byggsektorn står för en stor del av det totala avfallet i Sverige och står därmed inför stora miljöutmaningar. Däribland finns NCC Construction Sverige (nedan kallat NCC), Sveriges tredje största byggföretag med cirka 10 000 anställda. På varje bygg- eller anläggningsarbetsplats på NCC upprättas en miljöplan där olika krav omhändertas: Lagkrav, lokala föreskrifter, beställarkrav samt interna krav.Studien genomfördes i samband med författarens praktik på NCC i Göteborg, avdelning Anläggning, med syftet att synliggöra yrkesarbetare, arbetsledare och platschefers syn på miljöarbetet på företaget - idag och historiskt. Totalt genomfördes 8 anonyma personintervjuer; två platschefer, två arbetsledare och fyra yrkesarbetare intervjuades under hösten 2014.Studien visade att ekonomiska incitament är viktiga för att miljöarbetet ska kännas berättigat för dem som utför det - framför allt för skeptikerna. Pappersbördan är hög och vissa anser att miljöarbetet enbart är en pappersprodukt utan egentlig mening.

Bygg- och fastighetssektorn utgör en stor del av samhällets miljöpåverkan och står idag för 40% av den totala energiförbrukningen i Sverige. Denna energiförbrukning måste minska i och med att energin i Sverige till stor del kommer från fossila bränslen, vilket bidrar till den globala uppvärmningen. I och med detta står bygg- och fastighetssektorn inför stora utmaningar inom en snar framtid. För att komma till rätta med problemet har bygg- och fastighetssektorn tagit steget mot en hållbar utveckling genom införandet av konceptet hållbart byggande.Syftet med denna studie är att undersöka vilka incitament som kan få företag inom bygg- och fastighetssektorn att investera i referensprojekt inom konceptet hållbart byggande. För att uppnå detta utgår studien ifrån två referensprojekt; Skanskas kontorsfastighet Gröna Skrapan och A-hus nya husserie Bright Living.

Syftet med denna rapport var att undersöka hur fastighetsägare arbetar med Fastighetssäkerhet i kommersiella lokaler. Rapporten skall även belysa vad man kan göra som fastighetsägare för att minska störningar i verksamheten orsakad av obehöriga samt att öka hyresgästernas trygghet. Metod: Denna rapport är utförd med en kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats. Datainsamling har skett genom intervjuer med representanter från sex olika företag, som på olika sätt är involverade i fastighetssäkerhet så som försäkringsbolag, säkerhetsbolag samt fastighetsbolag. Rapporten bygger således till största delen av primärdata men även till viss del av sekundärdata i form av statistik. Resultat: Det finns många åtgärder som kan göras för att förbättra säkerheten i och kring lokaler.

Företaget GM Powertrain Sweden AB utvecklar växellådor och drivlinekomponenter för den europeiska delen av General Motors. På grund av allt strängare Lagkrav från myndigheterna, framförallt när det gäller miljö och utsläpp, tvingas biltillverkarna satsa allt hårdare på att reducera miljöpåverkan från bilens alla komponenter. En viktig del i att öka effektiviteten är en väl optimerad växellåda. Ett led i detta är att optimera mängden olja som är i kontakt med växellådans interna roterande delar då denna skapar ett motstånd. En sådan kontakt finns där olja rinner genom smörjhål i de ihåliga växellådsaxlarna och vidare ut till lager och synkroniseringsringar.

Uppsatsen redogör för tre svenska klädföretags miljöredovisningar och hur dessa uppfyller de kvalitativa egenskaperna: begriplighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Dessa kvalitativa egenskaper ska enligt det internationella redovisningsorganet IASBs föreställningsram vara uppfyllda i de finansiella rapporterna som företagen lämnar. De tre klädföretag som vi har valt att undersöka har offentliggjort frivilliga miljöredovisningar. I dagsläget finns det inga Lagkrav på hur frivilliga miljöredovisningar ska presenteras, däremot finns det olika rekommendationer. Vi menar att IASBs fyra kvalitativa egenskaper kan appliceras på frivilliga miljöredovisningar i syfte att säkerställa ett visst mått av kvalitet.