Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Uppsatsen handlar om den nya skollagen som börjat gälla 2010-08-01. Syftet har varit att konstruera en lathund så jag som lärare vet vad som gäller angående trygghet och studiero i denna lag. I lathunden kan jag snabbt få en överblick över vad lagen säger i olika disciplinära situationer och hur jag som lärare ska agera och när rektor ska agera. Förutom att jag studerat den nya skollagen, dess tillkomst och innehåll har jag även jämfört den med den gamla skollagen. För att analysera och vikta de olika juridiska dokumenten har jag använt mig av en rättsdogmatisk metod Ska den nya lagens intentioner uppnås krävs dock att de som arbetar inom skolan får ordentlig kunskap om den nya lagens innehåll. Föräldrar och elever bör givetvis också informeras.

Syftet med detta examensarbete har varit att ur ett sociologiskt perspektiv studera och analysera framväxten av och attityderna till rökförbud i krogmiljöer och se vad ett eventuellt förbud skulle kunna betyda för människors fritidsvanor. Både kvalitativ och kvantitativ metod har använts vid genomförandet av arbetet.Det som framkom ur enkätresultat och intervjuresultat visar på en positiv inställning och attityd till regeringens införande av rökstopp i restaurangmiljöer. Med hjälp av litteratur och sociologiska teorier har jag kunnat analysera de resultat som kommit fram. Människor har börjat bli mer medvetna om farorna med tobaksrökningens effekter och allt fler har tagit efter trenden genom att fimpa cigaretten och leva mer sunt och träna. Rökningens spridning har minskat och med den nya lagen som införs i juni tyder det på att allt fler kommer att sluta röka, eller åtminstone röka mindre..

i samhällsdebatten om våld i parförhållanden ligger fokus på våld mot kvinnor, samtidigt som forskning successivt intresserar sig för män som våldsoffer för sin partner. Den största faktorn som påverkar benägenheten att anmäla brott är brottets allvarlighet. Syftet med studien var att undersöka om det finns köns- och kulturskillnader i benägenhet att anmäla misshandel i parförhållande och huruvida anmälningsbenägenhet påverkas om ett barn bevittnar misshandeln. En fallbeskrivning av misshandel i ett parförhållande lästes av 80 undersökningsdeltagare, hälften från Afrika och hälften från Sverige. De fick sedan ta ställning till huruvida de skulle polisanmäla om de var offret.

Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med jurister, poliser och kvinnojoursaktiva för att utreda och analysera fenomenet olaga förföljelse. Det åsikter som framkom i intervjuerna har tolkats och analyserats utifrån den symboliska interaktionismen samt från Beckers (1997) begrepp outsiders och moraliska entrepenörer. Olaga förföljelse innehåller flera brottsrubriceringar, definitionen av olaga förföljelse är när en gärningsperson begår systematiska och upprepade handlingar mot en ett offer. Offret i sin tur upplever kontakten som oönskad, negativ och kränkande. Lagen är nystiftad och ger begränsad uppfattning om huruvida det är ett socialt problem.

The purpose of this article is to examine issues concerning quality assurance in the Swedish family counselling. To obtain the purpose following factors have been analysed: what kind of requirements/criteria are put on the companies/practitioners, what the respondents think about the lack of common standards and criteria and their opinions concerning ?Lagen om valfrihetssystemet?. Monitoring of criteria, privatisation and increased competition are other factors that have been analyzed. The material was obtained from the family counsellors own association and was analyzed in the light of previous research and theories regarding the quality of family counselling however we also considered theories about quality within social work in general.

Undersökningens syfte var att undersöka och beskriva diskurser angående barnperspektiv och barnets bästa inom den sociala barnavården genom att jämföra barnkonventionen, BBIC och lagförslaget LBU. Samt undersöka hur diskurserna utvecklats för arbetet inom den sociala barnavården. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ diskursanalys, som både teori och metod, av de ovan nämnda dokumenten. Resultatet säger mig att den forna diskursen framhävde vårdnadshavarnas rättigheter medan den moderna diskursen betonar barnets rättigheter och ett barnperspektiv. För att tillförsäkra ett barnperspektiv framhålls vikten av delaktighet.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Av RF 2 kap. 1 § 1 st. framgår att varje medborgare är tillförsäkrad yttrandefrihet gentemot det allmänna. Yttrandefrihet innebär en rätt att i tal, skrift, bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, vilket är en grundpelare för ett demokratiskt samhälle och fri åsiktsbildning. Rättigheten är emellertid relativ, vilket innebär att den måste vägas mot andra rättfärdigade intressen och kan endast begränsas om det tillåts i grundlag.

Individens rätt till rättvis rättegång inom skälig tid har sedan 1951 funnits i Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter, EMRK, för att försäkra individen om den grundläggande rätten. Rättsläget ser ut som sådant att Sverige inte alltid lyckas uppfylla konventionens innehåll, då flera mål varje år förenas med oskäligt långa väntetider mellan förundersökning till slutdom.Uppsatsens syfte är att utreda hur svenska domstolar beaktar artikel 6.1 EMRK, varför rätten till rättvis rättegång inte har fått grundlagsstatus hittills i Sverige samt i vilken utsträckning de rättigheter i artikel 6.1 EMRK återfinns i svensk rätt. Syftet är även att besvara varför grundlagsreformeringen kan ha en positiv inverkan på rättsläget.EMRK inkorporerades i svensk rätt 1995, då uppkom en diskussion om den nya lagens rättsliga status, men det avgjordes snabbt att lagen inte skulle få grundlagskydd. Ett starkt argument bakom beslutet var att det i sådana fall skulle innebära dubbelreglering på ett antal rättigheter som redan stadgades i regeringsformen. Författaren tror att rätten till rättegång inom skälig tid föll bort som en följd av regeringens argument, vilket idag orsakar ett antal konventionsbrott i Sverige.

Syftet med denna uppsats var att studera gränsdragningsproblematiken kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. För att kunna realisera vårt syfte använde vi oss av den så kallade rättskälleläran vilket innebär att vi läste lag och förarbetena till dessa. Vidare läste vi även rättsfall och doktrin. Efter att ha studerat rättskällorna insåg vi att lagen är väldigt vag i sin definition kring en hel verksamhet och en verksamhetsgren. Därför fick vi koncentrera oss på vad praxis säger.

År 2003 gick USA och dess allierade in i Irak med motiveringen att Irak hade massförstörelsevapen, detta utan att FN:s säkerhetsråd utfärdat ett mandat. Kriget kritiserades hårt av många länder, bland annat Frankrike, Tyskland och även Sverige.Den svenska lagen säger att vapenhandel inte får bedrivas om det strider mot svensk utrikespolitik men får bedrivas om det finns säkerhets- eller försvarspoli-tiska skäl till det. Trots att Sverige kritiserade kriget fortsatte vapenhandeln med USA under tiden det fortgick. År 2003 exporterade Sverige krigsmateriel till USA för ett värde av 0,62 miljarder kronor. Sett till Sveriges kritik mot kriget skulle handeln inte ha fortsatt, men då USA är bland de största importörerna av svenska vapen skulle det vara ett hårt slag mot försvarsindustrin att förlora en så stor handelspartner..

Hösten 2002 inledde Piteå kommun ett personalförsörjningsprojekt som gått under namnet ?HELdelprojektet ? ett projekt i tiden?. Rent konkret har projektet inneburit att personal inom äldre- och handikappomsorgen erbjudits heltidsanställningar med möjlighet att söka tjänstledigt del av tid. Samtidigt har personalen givits möjlighet att välja när de vill och kan arbeta under förutsättning att verksamhetens behov täckts upp. Anledningen till att man startade HELdelprojektet i Piteå var att kommunen ville klara av framtida personalförsörjning bättre, samt öka vård- och omsorgsyrkets attraktionskraft .

This thesis examines the verification of the terms and conditions stated in contracts based on the Public Procurement Act. In March 2013 the Swedish state procurement commission released " Good Business - A Strategy for Sustainable Public Procurement " (SOU 2013:12), which found that the proportion of control and verification is relatively low. The thesis examine how verification is carried out and looks for an explanation to why verification is not more oftenly performed. To answer these questions two care studies, based on seven semi-structured interviews, is presented as the empirical material. Network theory has been used to analyse the empirical results, and aspects of commonly used theories such as contract management and "Markets and Hierarchies" by Williamson has also been taken into account.