Denna kandidatuppsats har till syfte att kartla?gga unga vuxnas (18-24 a?r) upplevelse av arbetslo?shet. Utifra?n sex intervjuer har en fenomenografisk analys gjorts. Det visade sig att upplevelserna av arbetslo?shet generellt var negativa, ingen av de unga vuxna ansa?g att det var en positiv eller o?nskva?rd situation att befinna sig i.

Syfte och frÄgestÀllningar: Genom att undersöka en grupp unga kvinnors förestÀllningar om nÀthat, Àr syftet att belysa hur fenomenet kan förstÄs. Uppsatsen syftar Àven till att undersöka hur nÀthat framstÀlls i tvÄ dagstidningar och hur framstÀllningar liknar och skiljer sig frÄn kvinnornas uppfattningar.? Hur uppfattas nÀthat av de intervjuade kvinnorna och vilka eventuella erfarenheter och hÀndelser har inverkat pÄ deras syn pÄ fenomenet?Hur framstÀlls nÀthat i dagstidningarna Dagens Nyheter och Göteborgs-Posten? Hur förhÄller sig de intervjuade kvinnorna till den bild av nÀthat som kommuniceras via media och överensstÀmmer deras syn pÄ fenomenet med den mediala framstÀllningen?Metod och material: FrÄgestÀllningarna undersöks genom att kombinera metoderna fokusgruppsintervju med fyra unga kvinnor och dokumentanalys av 20 tidningsartiklar.Huvudresultat: Majoriteten av tidningsartiklarna framstÀller nÀthat som ett fenomen dÀr mÀn nÀthatar kvinnor. Enligt intervjupersonerna handlar nÀthat frÀmst om tjejer som Àr taskiga mot varandra. Dock uttrycker intervjupersonerna och vissa tidningsartiklar att nÀthat inte Àr homogent, i avseende vem eller vilka som drabbas, eftersom Àven andra grupper Àr utsatta.

Ett Àmne som idag tar mer och mer plats i media och som bÄde berör och upprör Àr den autonoma vÀnsterrörelsen. Arbetet belyser nÄgra av de mer framtrÀdande grupperingarna, vad de stÄr för samt vilka metoder de Àr villiga att anvÀnda för att framföra sina Äsikter. VÄr uppfattning Àr att vi i polisyrket mÄste kÀnna till grupperingarnas bakgrund för att kunna förstÄ och förutspÄ sammandrabbningar och vÄldsamheter. Under arbetets gÄng har vi valt att anvÀnda oss av insamling av fakta frÄn de berörda gruppernas hemsidor pÄ internet samt tidningsartiklar. FrÄn polishÄll har vi kunnat fÄ till stÄnd bÄde intervjuer och skriftlig information med foton.

Syfte: Att undersöka om lÀrare anser sig ha tillrÀckliga kunskaper för att identifiera och hÀnvisa vidare elever med psykisk ohÀlsa, om de anser att tillrÀckliga resurser finns tillgÀngliga för att hjÀlpa dessa elever, samt deras uppfattningar om var det huvudsakliga ansvaret för dessa elever ligger. Metod: Studien var en deskriptiv tvÀrsnittsstudie och undersökte 32 stycken yrkesverksamma högstadielÀrare i Dalarnas lÀn. Svaren samlades in via webbenkÀt. Resultaten bearbetades med hjÀlp av deskriptiv statistik i statistikprogrammet SPSS (Statistical package for the social sciences). Resultat: Resultatet frÄn studien visade att respondenterna upplever att de inte har tillrÀckliga kunskaper i hur psykisk ohÀlsa hos unga kan identifieras samt att de har otillrÀckliga kunskaper om vilka resurser som finns att tillgÄ.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trÀdde i kraft sÄ sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade omrÄdet redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad frÄn tidigare lagstiftning inom omrÄdet utgöra ett nÄgorlunda fullgott skydd, dock Àr lagen inte sÄ pass omfattande att den fria opinionsbildning sÀtts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet sÄsom hemlig information i en nÀringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan trÀda in dels i form av straff och skadestÄnd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestÄnd.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trÀdde i kraft sÄ sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade omrÄdet redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad frÄn tidigare lagstiftning inom omrÄdet utgöra ett nÄgorlunda fullgott skydd, dock Àr lagen inte sÄ pass omfattande att den fria opinionsbildning sÀtts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet sÄsom hemlig information i en nÀringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan trÀda in dels i form av straff och skadestÄnd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestÄnd.

HÀstar transporteras över hela vÀrlden i syften som försÀljning, tÀvling, trÀning och djursjukhusvistelse. I mÄnga fall, men kanske frÀmst vid transport till djursjukhus, hinner aldrig den unga hÀsten fÄ trÀna sig pÄ att lastas innan den ska Äka ivÀg nÄgonstans. Den unga hÀsten utsÀtts för mÄnga obekanta och frÀmmande situationer i samband med lastning, nÄgot som medför att den blir stressad. Den obehagskÀnsla eller stress som hÀsten upplever kan uttryckas pÄ flera olika sÀtt, exempelvis beteendemÀssigt eller fysiologiskt. Det krÀvs dÀrför att hÀsten lÀr sig vad transporten innebÀr och att det inte Àr nÄgot att vara rÀdd för, vilket kan innebÀra en svÄr uppgift för djurhÄllaren.

Unga vuxna tenderar att spendera mer tid pÄ sociala medier Àn pÄ nÄgon annan daglig aktivitet, dÀr det populÀraste sÀttet att kommunicera Àr genom att dela bilder. Samtidigt har intresset för hÀlsa och fitness hos allmÀnheten ökat de senaste Ären. Tidigare studier pÄvisar att ett stÀndigt fokus pÄ hÀlsa och fitness kan leda till lÄg sjÀlvkÀnsla och missnöje över sin kropp. Majotiteten av de tidigare studierna har fokuserat pÄ de negativa hÀlsoutfallen med sociala medier och pÄverkan pÄ mÀnniskors hÀlsa. Syftet med studien var att ur en neutral synvinkel, beskriva unga kvinnors upplevelser samt pÄverkan av sociala mediers exponering av kost och trÀning.

Precis som i andra lÀnder Àr den ekonomiska brottsligheten utbredd, i Sverige. Svartarbetet stÄr för den största delen av skatteundandragandet och kostar Ärligen staten 66 miljarder i uteblivna skatteintÀkter. Det överhÀngande problemet Àr att skattelagstiftningens legitimitet Àr bristande, vilket tydligt framkom i en rapport dÀr varannan svensk tyckte att svartarbete var ett lindrigt brott och att de sjÀlva skulle kunna tÀnka sig köpa svarta tjÀnster.För att komma tillrÀtta med problemet valde staten Är 2007 att införa lagen om personalliggare i restaurang- och frisörbranschen. Lagen fick stor effekt och skapade dÀrigenom en debatt om att utöka lagen till andra branscher. StÀdbranschen var pÄ tal, dÄ Àven denna bransch har ett omfattande svartarbete.Med bakgrund till vad som framkommit valde vi att undersöka vilken verkan ett eventuellt införande av personalliggaren skulle medföra i stÀdbranschen.

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lÄgutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstÀrks nÀr allt fler unga inte lyckats komma in pÄ arbetsmarknaden och blir lÄngvarigt arbetslösa. För att ÄtgÀrda problemet att ta sig in pÄ arbetsmarknad, sÀtts de in pÄ arbetsmarknadsÄtgÀrder. StÀmmer medias bild över verkligheten? Hur ser ÄtgÀrderna egentligen ut och hur pÄverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten pÄ personerna sjÀlva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbÀttras? Metod: För att ta reda pÄ svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie dÀr vi anvÀnt oss av 29 artiklar.

Bakgrund. Pressade förhÄllanden pÄ arbetet tycks vara kÀnnetecknande för högstadielÀrare och socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga, tvÄ professioner som bÄda arbetar med barn och inom offentlig förvaltning. Deras arbetsmiljö har genomgÄtt förÀndringar, bland annat genom att ökade krav tillkommit, vilket har kommit att pÄverka de anstÀllda. Ett flertal faktorer som inverkar pÄ den psykosociala arbetsmiljön, pÄ sÄvÀl organisations-, grupp- och individnivÄ, har i tidigare forskning identifierats. Det övergripande problem som studien undersöker Àr hur högstadielÀrare och socialsekreterare som arbetar med myndighetsutövning för barn och unga uppfattar sin psykosociala arbetsmiljö.

Denna uppsats hade som syfte att undersöka religionsfriheten som lag och rÀttighet baserat pÄ hur den framstÀllts i artikeln ?Avskaffa lagen om religionsfrihet?. Undersökningen utgick ifrÄn tre frÄgestÀllningar.Den första handlade om huruvida religionsfrihet medför att religiöst troende har större friheter Àn icketroende. Det visades pÄ att religionsfriheten erbjuder samma frihet för alla och envar, individens frihet att ha den relation till religion som efterstrÀvas av densamme. Lagen om religionsfrihet visades syfta till att i möjligaste mÄn tillgodose denna frihet.

Syftet med uppsatsen Àr att med hjÀlp av intervjuer fÄ en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med lÀs- och skrivsvÄrigheter eller dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har pÄverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, sÄsom skoltiden, livet före diagnosen, att berÀtta, arbetsliv, pÄverkan pÄ val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts Àr mycket utförlig och strÀcker sig över ett stort fÀlt och den tidigare forskningen som har anvÀnts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen lÀs- och skrivsvÄrigheter eller dyslexi. DÀremot har denna forskning angrÀnsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig pÄ unga vuxna det vill sÀga individer mellan 20-35 Är. De individer som har avslutat sin skolgÄng och ska ge sig ut i arbetslivet och det Àr dem som Àr i fokus i denna studie.Ur informanternas berÀttelser gÄr det att urskilja att deras identitetsskapande har pÄverkats av att ha fÄtt diagnosen och fortfarande pÄverkas av att ha diagnosen, genom att se pÄ exempelvis att informanternas syn pÄ sig sjÀlva har Àndrats.

Bakgrund: Studier har visat att STI och aborter ökat samt att unga mÀn i lÀgre grad testar sig för STI jÀmfört med unga kvinnor. Unga mÀn har Àven en tendens att besöka ungdomsmottagningen i lÀgre utstrÀckning Àn jÀmnÄriga kvinnor. Ungdomar idag upplever att sexualundervisningen i sko-lorna Àr otillfredsstÀllande samt att största kÀllan till information kring sex och samlevnad Àr vÀnner eller internet. Detta gör att ungdomsmottagningen Àr Àn mer betydelsefull idag och bör dÀrför ocksÄ vara tillgÀnglig och anpassad till alla. Syfte: Syftet var att beskriva hur unga mÀn upplever sin ungdomsmottagning och hur de anser att den eventuellt kan förbÀttras.

I föreliggande studie har unga flickors attityder till Àtande över tid studeras, samt sambandet mellan förÀldrars attityder till mat och Àtande och deras döttrars attityder. Detta gjordes genom frÄgeformulÀren ChildrenŽs Eating Attitudes Test (ChEAT) och Eating Attitudes Test (EAT), frÄn IDA-projektet (Identification of Dieting in Adolescent girls) som delades ut i 40 olika skolor i Uppsala lÀn Är 1995 samt 2000. Resultatet visade att det var elva procent av 14Äringarna som lÄg i riskzonen (riskbeteende = 16-72 p) för att utveckla ett stört Àtbeteende, medan det inte var nÄgon utav nioÄringarna som lÄg i riskzonen (M 9Är = 1,88 M 14 Är = 4,35p=.001). Inget signifikant samband mellan varken mammans och flickornas Àtbeteende eller pappans och flickornas Àtbeteende kunde ses. För att problem med Àtstörningar hos ungaflickor ska minska tycker författarna att det Àr viktigt att förÀldrar informeras om hur tidigt deras barn blir medvetna om kroppsideal samt matfrÄgor.