Observationer frÄn Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen Àr svÄrreviderad. För att kontrollera svÄrigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har kassaregisterlagen införts. I slutet av Är 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att trÀda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltsÄ en motsÀgelse att införa kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. VÄrt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet pÄverkas. Studien avgrÀnsas till att vi endast behandlar de omrÄden som har med kontantbranschen att göra.

The purpose of this essay is to investigate the term equableness in the Swedish elementary school with a take-off point in the free school reform from 1992. This essay starts with the political background of the terms equableness and freedom of choice and the official governmental guidelines. Research from Bo Malmberg and Gabriel Sahlgren act as a framework for the whole essay as their theories are tested. The main problem is presented as the question: is the debated concern regarding a lowered equableness since 1992 justifiable? Both researchers define equableness as a difference in grades but undertake a collective versus a more individual approach.

Idag vÀljer mÄnga företag och kommuner att placera data i molnet istÀllet för pÄ en lokal server, detta medför nya problem som tidigare inte varit aktuella. Datainspektionen har pÄpekat brister i hur tvÄ kommuner anvÀnder molntjÀnster för att lagra personlig data dÄ de stÀller sig tveksamma till molnleverantörernas hantering av data samt insynen till molnleverantörerena. I detta arbete kommer det undersökas hur den svenska personuppgiftslagen fungerar nÀr data lÀggs ut i en molntjÀnst. Resultatet av uppsatsen kommer Àven visa pÄ de olika sÀkerhetshoten som finns i molnet och se vad sÀkerhetsexperter sÀger för att ta reda pÄ om kommuner och företag Àr medvetna om och uppmÀrksammar samma hot. För att ta reda pÄ detta har intervjuer genomförts med en svensk molnleverantör, företag som utvecklar tjÀnster mot molnet, privatpersoner som nyttjar molnet och experter inom sÀkerhet frÄn Blekinge Tekniska Högskola, BTH.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vuxna barns personliga erfarenheter av att ha vuxit upp med missbrukande förÀldrar och deras syn pÄ stöd och hjÀlp. Kvalitativa intervjuer genomfördes med vuxna barn i Äldrarna 25-35 Är som vuxit upp med minst en förÀlder som missbrukat alkohol. Resultatet visar att missbrukets omfattning och karaktÀr beskrevs och uppfattades pÄ lite olika sÀtt. Gemensamt var dock upplevelsen av att missbruket pÄverkade relationerna och samspelet negativt i familjerna. Familjelivet beskrevs som kaotiskt och oförutsÀgbart av flera intervjupersoner, brÄk och konflikter förekom ofta.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Den första januari 1994 infördes lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett av lagens syften var att minska de skillnader som fanns mellan olika kommuners stöd till funktionshindrade. Trots detta syfte finns det fortfarande stora skillnader mellan olika kommuner i det stöd som ges till funktionshindrade. Vissa kommuner ger upp till tio gÄnger mer stöd Àn andra kommuner. Uppsatsen baseras pÄ den litteraturstudie som jag har gjort med syftet att undersöka vad som kan pÄverka att personer med funktionshinder fÄr det stöd som de har rÀtt till.

Piratkulturen pÄ Internet blomstrar, fler och fler svenska musikkonsumenter ser idag nedladdning som sin primÀra konsumtionsform av musik. Samtidig minskar den lagliga skivförsÀljningen och musikindustrin upplever stora intÀktsförluster. Den första juli 2005 trÀdde dock en lag i kraft som innebÀr att det numera Àr olagligt att ladda ner eller tillhandahÄlla musik som inte Àr lagligt utgiven. Denna lag har till syfte att hÀmma den blomstrande piratkultur och den fria distribution av musik- och filmfiler som rÄder pÄ Internet. I praktiken innebÀr detta att den som nu hÀmtar hem eller tillhandahÄller musik- eller filmfiler genom olagliga fildelningsprogram pÄ Internet gör sig skyldig till ett brott.

SamboförhÄllanden har blivit allt vanligare i Sverige sedan 1960-talet sÄ dÀrför blir vÀldigt mÄnga mÀnniskor berörda av sambolagen. Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ vad det finns för skydd för den svagare parten i ett samboförhÄllande, eftersom det Àr en av tankarna bakom den nya sambolagen. Jag har Àven tittat pÄ vilka regler som gÀller för bodelning nÀr ett samboförhÄllande har upphört. Avsikten Àr att ge en övergripande bild över sambolagen med utgÄngspunkt frÄn skydd för den svagare parten i ett samboförhÄllande och vilka regler som gÀller för bodelning nÀr ett samboförhÄllande upphör. Jag har ocksÄ funderat lite pÄ vad det egentligen Àr som innefattar begreppet svagare part och vad det Àr som ingÄr i sambors gemensamma bostad och bohag.

Denna studie har som syfte att belysa upplevelser kring betydelsen av ett socialt nÀtverk för före detta frihetsberövade. Studiens avgrÀnsning Àr medlemmar pÄ kamratföreningen KRIS (Kriminellas Revansch I SamhÀllet). KRIS Àr en ideell förening dÀr före detta kriminella och missbrukare erbjuds hjÀlpen till att leva ett liv utanför kriminalitet och droger för att komma tillbaka in i samhÀllet. Begreppet socialt nÀtverk kan ha olika betydelser för olika individer. Det kan röra sig om ett nÀtverk inom yrkeslivet, familjen eller ett brukarnÀtverk.

Lagen om energideklaration började gÀlla den 1 oktober 2006 och grundar sig pÄ ett EG direktiv som syftar pÄ att energieffektivisera vÄra byggnader. Byggnader i Sverige stÄr för cirka 40 procent av landets totala energianvÀndning och det Àr dÀrför viktigt att man försöker hitta energieffektiviseringar kring detta omrÄde.MÄlet med energieffektiviseringen Àr att skapa möjligheter för en hÄllbar samhÀllsutveckling, trygga vÄr energiförsörjning och samtidigt kunna minska EU:s beroende av importerad energi.Syftet med detta examensarbete Àr att hjÀlpa John Mattson Fastighets AB att utrÀtta en energideklaration för fastighetsbestÄndet ute pÄ Lidingö. MÄlet Àr att komma fram till energibesparingsÄtgÀrder som Àr kostnadseffektiva och vÀrna om kundkvalitén. NÀr man sedan genomför ÄtgÀrderna kommer det att medföra att driftkostnaderna minskas och att hyresgÀsterna fÄr en bÀttre boendemiljö samt bidrar till ett hÄllbart samhÀlle.Det visar sig att tvÄ kostnadseffektiva energibesparingsförslag skulle kunna minska energiförbrukningen i fastighetsbestÄndet med ungefÀr 15 % som inte krÀver nÄgra större ingrepp i byggnaderna. Investeringskostnaden Àr lÄg och Pay-Off-tiden relativt kort om man jÀmför med andra besparingsförslag.

"Gömd men inte glömd" Àr resultatet av en studie av demokratin i socialförvaltningen i Lunds kommun. Genom att besvara frÄgestÀllningen: "Àr förvaltningen demokratisk?", utgör denna uppsats en djuporienetering i hur förhÄllandet mellan förvaltning och demokratin bör se ut och om detta efterlevs i praktiken. Studiens första del Àr av normativ karaktÀr dÀr vi faststÀller en demokratinorm genom den rÄdande vetenskapsdiskussionen kring demokrati samt med lagen som normkÀlla. Andra delen utgörs av en empirisk studie som bestÄr av intervjuer med politiker och förvaltningspersonal samt textanalys av riktlinjer för hur förvaltningsarbetet bör bedrivas.

KöpesamhÀllet har under det senaste Ärhundradet genomgÄtt stora förÀndringar vilket ocksÄ Äterspeglas i köprÀtten. 1905 Ärs köplag var strÀng mot sÀljaren i dennes ansvar och bevisbörda nÄgot som kanske var förstÄeligt mot bakgrund av att lagen Àven reglerade konsumentköp. 1976 kom ett förslag till en ny köplag som syftade till att mildra sÀljarens bevisbörda, nÄgot som redan skett i övriga nordiska lÀnder. Den nya köplagen skulle istÀllet för den Àldre köplagens omöjlighetslÀra bygga pÄ force majeure. Under denna tid var Àven en FN-konvention angÄende internationella köp under utarbetande.

Sverige har en lagstadgad anmÀlningsplikt som Àr obligatorisk för alla som i sitt arbete kommer i kontakt med barn. Lagen Àr tydlig med att alla misstÀnka missförhÄllanden skall anmÀlas. Forskning visar att anmÀlningsplikten inte alltid fungerar och att det bara Àr en liten del av de barn som riskerar att fara illa som kommer till socialtjÀnstens kÀnnedom. Vidare forskning visar att fÄ anmÀlningar kommer frÄn hÀlso- och sjukvÄrden. Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med barn som far illa eller riskerar att fara illa.

MervÀrdesskattelagen trÀdde i kraft i Sverige Är 1994 och lagen har sedan dess reglerat den svenska skatteinbetalningen. Efter Sveriges intrÀde i EU, Är 1995, har det pÄgÄtt anpassningsÄtgÀrder inom momsomrÄdet för att uppnÄ en harmonisering med EU:s mervÀrdesskattedirektiv. Medlemskapet har sÄledes inneburit att EU-rÀtten har blivit en del av det svenska rÀttssystemet och följaktligen Àr det inte lÀngre bara den nationella rÀtten som ska beaktas utan stor hÀnsyn mÄste ocksÄ tas till innehÄllet i EU-rÀtten. FrÄn och med den 1 januari 2010 har det införts nya regler i mervÀrdesskattelagen om omsÀttningsland för tjÀnster. Detta har gjorts med anledning av direktiv 2008/8/EG och syftet med genomförandet av dessa regler i svensk rÀtt Àr att det allmÀnt sett Àr en fördel för rÀttstillÀmpningen om de svenska bestÀmmelserna i stort Àr ordnade pÄ samma sÀtt som i EU-rÀtten.

För uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl krÀvs saklig grund och vid avskedande skall arbetstagaren "grovt Äsidosatt sina Äligganden". Lagen om anstÀllningsskydd innehÄller dock inga preciseringar av vad dessa rekvisit innebÀr, utan detta har lÀmnats till rÀttstillÀmpningen att avgöra. VÄrt syfte med denna uppsats var dÀrför att först och frÀmst klargöra begreppen, uppsÀgning pÄ grund av personliga skÀl och avskedande, och dÀrefter undersöka de fall dÀr uppsÀgning eller avskedande har förelegat pÄ grund av misshandel, som skett pÄ eller i anslutning till arbetsplatsen. Vi ville ocksÄ visa pÄ i vilka situationer som begreppen Àr tillÀmpliga och vad som skiljer dem Ät. Vi har dock ej berört den offentliga sektorn och ej heller fall dÀr misshandeln ej skett pÄ eller i anslutning till arbetsplatsen.