Aim: The aim of this study was to examine whether addicted in society maintain their personal dignity. Many studies about this issue have beenfocused on how hard it is to be an addicted, but few have focused on how an addicted handle this situation. Our preconception before this study was that addicts are a stigmatized group not treated with dignity. With this as starting point, our aim has been to let the addicted with their own words describe how they handle their situation and witch strategies they use to uphold their dignity.Method: A qualitative approach is used; we have condicted five semi structured in- depth interviews. The information we have obtained through interviews, we have in the analysis weighed against the theories we believe are relevant to our preconception.We have then categorized the collected information after those themes we found central in the interviews and which we have found can be related to the main questions of this study.Result: The results show many strategies about how people with drug- and alcohol abuse handle their situation.

Svensk damhockey har de senaste Ären genomgÄtt stora förÀndringar och omorganiseringar vilket resulterade i en elitserie för damer ? Riksserien. Trots de senaste Ärens förÀndringar rÄder det alltjÀmt stora skillnader mellan de Ätta frÀmsta damlagen och sÀsongen 09/10 skiljde 68 mellan serievinnaren och serieförloraren. Rapporten Àmnar beskriva och analysera vilka skillnader som kan urskiljas i de Ätta Riksserielagens organisationer, styrning och föreningsstöd och om detta kan förklara de skillnader som finns i resultattabellen 09/10. Studien har fokuserat pÄ de Ätta damlag som sÀsongen 09/10 spelade i Riksserien. Vidare Àr studien inriktad pÄ att studera damorganisationernas sammansÀttning, styrning samt vilket föreningsstöd de upplever. I studien har flera skillnader mellan lagens kunnat skönjas inom de tre huvudomrÄdena. Den frÀmsta slutsatsen som dras Àr att det finns en stark koppling mellan det upplevda föreningsstödet och lagens resultat.

EU:s inre marknad med fri rörlighet för bland annat varor har skapat ett ökat handelsutbyte över grÀnserna Àven för konsumenter. NÀr en tvist uppstÄr i ett konsumentavtal med internationell karaktÀr Àr frÄgan bland annat vilken lag som ska tillÀmpas pÄ tvisten. Inom EU regleras lagvalsfrÄgan i Rom I-förordningen.Enligt huvudregeln i artikel 6.1 i Rom I-förordningen ska lagen i landet dÀr konsumenten har sin vanliga vistelseort tillÀmpas. I artikel 6.2 i Rom I-förordningen ges parterna möjligheten att göra ett gemensamt lagval, dock med begrÀnsningen att det inte fÄr vara till nackdel för konsumenten jÀmfört med huvudregeln. Ett tolkningsproblem uppstÄr dÄ den partsvalda lagen till vissa delar Àr till nackdel för konsumenten, men till fördel i andra delar.Ett sÀtt att lösa tolkningsproblemet Àr genom en tillÀmpning av den sÄ kallade russinteorin.

NÀr lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) trÀdde i kraft den 1 januari 2004 innebar den att ansvaret angÄende brandskyddet för fastigheten fördelades över pÄ Àgaren alternativt verksamhetsutövaren. FrÄn att rÀddningstjÀnsten utfört brandsyner pÄ objekten genomför de nu tillsyn som har till syfte att stÀrka de enskildas ansvar för att de ska skydda sig sjÀlva, sin egendom samt miljön. Det som rÀddningstjÀnsten frÀmst granskar Àr det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) och inte det tekniska utförandet av brandskyddsinstallationer. Enligt statens rÀddningsverks (SRV) allmÀnna rÄd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) bör ett systematiskt brandskyddarbete pÄgÄ under hela anlÀggningens anvÀndningstid. SCA Packaging Munksund AB Àr en anlÀggning som ingÄr i de verksamheter som ska bedriva SBA och Àven föra en dokumentation.

Syftet med detta arbete har varit att utreda vad skolmedling Àr och att visa hur den kan anvÀn-das som en alternativ konfliktlösningsmetod i skolan. Jag har Àven gjort en granskning av rÀttslÀge. Varför ska skolor eller nÄgon annan anvÀnda medling? PÄ denna frÄga finns det flera svar. Medling Àr oftast ett snabbare sÀtt att lösa konflikter Àn den traditionella rÀttsprocessen.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

?Nu avskaffar vi Sveriges mest hatade skatt? sade finansminister Anders Borg vid en presskonferens den 19 september 2007. Förmodligen Àr beskattningen av boende den del av det svenska skattesystemet som genom tiderna utsatts för mest ifrÄgasÀttande och kritik. Fokus har frÀmst legat pÄ ökande taxeringsvÀrden till följd av att omrÄden blivit mer attraktiva och den pÄverkan detta har haft pÄ fastighetsskatten. Detta har sÀrskilt gÀllt kustomrÄden dÀr köp av fritidsbostÀder medfört att de permanentboendes fastighetsskatt ökat pÄ grund av den höjda prisnivÄn.

Uppsatsen Àr en induktiv kvalitativ studie som baseras pÄ sex intervjuer med personer som har egen erfarenhet av livet med missbruksproblematik. Intervjuerna har genomförts med en intervjuguide som ram för att hÄlla frÄgorna sÄ öppna som möjligt. Intervjumaterialet har bearbetats genom tematisk analys. Syftet med studien Àr att beskriva och fÄ ökad förstÄelse om hur vardagen kan se ut för individer med missbruk av berusningssubstanser. Vardagslivet för en individ som missbrukar dagligen ser inte ut som en vanlig lönearbetares.

New Public Management (NPM) vÄgen, som bygger pÄ ett marknadsorienterat synsÀtt, bidrog pÄ 1990-talet till att privata aktörer vÀlkomnades inom offentlig sektor. Lagen om valfrihet (LOV), trÀdde i kraft 2009, och mÄnga kommuner har infört LOV sedan dess. Det Àr valfritt för kommuner att införa valfrihetssystemet som LOV reglerar, dock finns förslag av föregÄende regering om ett lagtillÀgg att alla kommuner skall införa LOV.Det finns motstÄnd bland befolkningen mot vinster inom vÄrd och omsorg, och debatt pÄgÄr kring privatisering. Det finns en pÄgÄende diskussion kring att valfrihetssystemet gynnar friskare personer som mer aktivt kan göra ett val.I vÄrd och omsorg menar man ofta god kvalitet nÀr man anvÀnder ordet kvalitet, och Ätskilliga mÀtningar görs inom omrÄdet.Har LOV bidragit till utveckling av svensk Àldreomsorg, och har processerna pÄskyndats? Resultatet i denna studie visar inte pÄ stora eller systematiska skillnader i upplevd kvalitet hos de som har valt privat eller offentlig hemtjÀnst.

Information om fisk och miljö kommer frÄn mÄnga olika avsÀndare, via en mÀngd medier och uppfattas pÄ olika sÀtt av mottagaren. För kostchefer, som ofta Àr inblandade i upphandlingsarbetet, vÀljs livsmedel utifrÄn den information som nÄtt dem. AnvÀndandet av fisk- och miljöinformation pÄverkas emellertid av skyldigheten att följa lagen om offentlig upphandling. Det finns dock, enligt regeringens handlingsplan, utrymme i lagen för att stÀlla miljökrav pÄ exempelvis fisk. MiljöstyrningsrÄdet hjÀlper upphandlande myndigheter med just detta.

HIV/AIDS Àr en virus sjukdom som omgÀrdas av fördomar och kopplas samman med grupper som homosexuella och missbrukare av intravenösa droger. Grupper som av samhÀllet i mÄnga fall har blivit fördömda för sitt avvikande levnadssÀtt. Vi vill med denna litteraturstudie belysa hur sjuksköterskors attityder emot HIV/AIDS patienter ser ut inom slutenvÄrden. I samhÀllet bemöts HIV/AIDS patientgruppen med misstÀnksamhet, skuldbelÀggande och rÀdsla (Siminoff, 2001). Vilken attityd har sjuksköterskorna inom slutenvÄrden i EU och USA till denna patientgrupp? Vi valde att genomföra en systematisk litteraturstudie för att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar.

Syftet med denna studie var att studera Ă€ldre marksamfĂ€lligheter, med skog som huvudĂ€ndamĂ„l, utan ordnad förvaltning och deras övergĂ„ng till nyare lagstiftning angĂ„ende just förvaltning. Även avyttring av marksamfĂ€llighet har studerats i detta arbete.De metoder som anvĂ€nds i detta arbete Ă€r en studie om gĂ€llande rĂ€tt samt en intervjustudie. I studien om gĂ€llande rĂ€tt har lagstiftning, propositioner, LantmĂ€teriets handböcker och juridisk litteratur studerats. I intervjustudien fick tvĂ„ förrĂ€ttningslantmĂ€tare och tvĂ„ delĂ€gare i samfĂ€llighet svara pĂ„ frĂ„gor.Studien av gĂ€llande rĂ€tt visar att samfĂ€lligheter idag förvaltas enligt reglerna i lagen om förvaltning av samfĂ€lligheter, men för vissa samfĂ€lligheter Ă€r fortfarande den Ă€ldre bysamfĂ€llighetslagen tillĂ€mplig. Avyttring av samfĂ€llighet sker genom avstyckning och sammanlĂ€ggning eller genom fastighetsreglering enligt reglerna i fastighetsbildningslagen.Intervjustudien visar att förrĂ€ttningslantmĂ€tarna stöter pĂ„ Ă€ldre skogssamfĂ€lligheter flera gĂ„nger Ă„rligen och att avyttring hanteras sĂ„ som studien av gĂ€llande rĂ€tt sĂ€ger.

Our purpose with this paper was to examine what effect a parent's drinking problem can have for the children in the family. A combination of literature study and qualitative interview analysis was used. The most important research questions were: How do the parent's problems affect the child? In what ways can the social network around the child help it to develop normally despite problems in the home environment? To what extent a parent's drinking problem affects a child depends on many different factors. Based on earlier research and interview data we drew the conclusion that growing up in a family where a parent has a drinking problem has a negative effect on all children.

Missbruk av droger finns i alla samhÀllsklasser och förekommer bland personer i varierande Äldrar. Missbruk skapar bÄde sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik Àr ett stort samhÀllsproblem. Arbetet baseras pÄ en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete Àr att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet pÄverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhÀllet kan befÀsta ett destruktivt socialt identitetsskapande. FrÄgestÀllningarna var: Vad Àr huvuddragen i tidigare forskning vad gÀller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och LuleÄ tekniska universitets egen databas Primo.

Denna uppsats behandlar sex olika livsberÀttelser om före detta fÀngelsedömda narkomaner. Vi har genom intervjuer valt att ta del av individernas subjektiva upplevelser gÀllande deras vÀg in i missbruk och kriminalitet, tiden dÀr och hur deras vÀg tillbaka till en drogfri och icke kriminell tillvaro sett ut, samt deras livssituation idag. Samtliga av vÄra intervjupersoner har ett tungt och lÄngt missbruk bakom sig och de Àr alla dömda till minst ett fÀngelsestraff, flera av dem har dock avtjÀnat Ätskilliga Är i fÀngelse. Syftet med vÄr uppsats Àr att förmedla intervjupersonernas berÀttelser vidare med önskan om att öka förstÄelsen och minska fördomarna gentemot före detta missbrukare och kriminella i samhÀllet. Vi tycker det Àr viktigt att fokusera pÄ mÀnniskor som visar en vilja till förÀndring och tycker de förtjÀnar en andra chans i livet.