AnstÀllda arbetstagare och arbetsgivare har sedan 1949 genom lag (1949:345) om rÀtt till arbetstagares uppfinningar haft rÀttigheter och skyldigheter avseende arbetstagares uppfinningar, men lagen har inte nyanserats i takt med att uppfinningar allt oftare tillkommer utanför traditionella anstÀllningsförhÄllanden. Andra rÀttsomrÄden som inte har till ursprungligt syfte att reglera uppfinnares ersÀttning tillÀmpas idag i tvister som rör utanförstÄende arbetstagare, eftersom patentrÀtten och uppfinnarrÀtten inte innefattar nÄgra regleringar som rör utanförstÄende arbetstagares uppfinningar. I uppsatsen utreds huruvida ytterligare reglering Àr motiverad.Uppsatsen inleds med att ge en inblick i tillvÀgagÄngssÀttet för hur ett patent söks som följs av en utredning av arbetstagarbegreppet för att sedan övergÄ till en utredning kring rÀttslÀget. Vidare utreds vad ett förvÀrv egentligen avser och hur ersÀttningsnivÄerna bestÀms enligt lag och avtal. För att ge en större inblick i rÀttslÀget ges exempel pÄ domslut och skiljedomar.

Uppsatsen syftar dels till att försöka nÄ en djupare kunskap om medberoende som begrepp men undersöker Àven hur medberoendet kan förstÄs samt förklaras frÄn en medberoendes eget perspektiv. Vidare undersöks ocksÄ pÄ vilket sÀtt tolvstegsprogrammet kan förstÄs som en fungerande behandlingsmetod för medberoende, varför samtliga intervjupersoner aktivt deltar samt verkar i en tolvstegsgemenskap för anhöriga till missbrukare. Studiens resultat presenterar olika typer av uttryck samt symptom som verkar framtrÀdande för medberoende och knyter Àven an dessa till dels varandra och dels till varför samt hur tolvstegsprogrammet kan verka förebyggande mot dessa. Slutligen diskuteras Àven hur medberoende samt tillfrisknandet i tolvstegsprogrammet kan förklaras med hjÀlp av anknytningsteorin samt en sociokulturell teori om ett relationellt sjÀlv..

SAMMANFATTNINGBakgrund: Patienters upplevelser av att vÄrdas inom slutenvÄrden med stöd av Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd. MÀnniskor med en allvarlig psykisk störning eller ett oundvikligt behov av vÄrd fÄr med stöd av lagen tvÄngsvÄrdas. Patienterna frÄntas sjÀlvbestÀmmandet och blir tvungna att delta i vÄrd och behandling mot sin vilja. NÀr sjÀlvbestÀmmandet frÄntas patienterna övertar vÄrdpersonalen ansvaret vilket kan leda till ett lidande för patienterna (1991:1128).Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvÄngsvÄrd inom psykiatrisk slutenvÄrd. Metod: Systematisk litteraturstudie, sex artiklar anvÀndes för uppnÄtt resultat.Resultat: BÄde positiva och negativa upplevelser av tvÄngsvÄrd pÄvisades. Patienterna beskrev ett möte med vÄrden kantat av upplevelser kring mÀnniskovÀrde, delaktighet i sin egen vÄrd, kommunikation, relationer, synen pÄ vÄld, hot och straff samt upplevt lidande.Slutsats: Om patienterna bemöttes med respekt, mÀnniskovÀrde samt fick tillrÀcklig information kring vÄrd och behandling blev upplevelserna av tvÄngsvÄrden mer positiv.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka de konsekvenser vilka kan uppstÄ för bankerna pÄ grund av implementeringen av den nya rÄdgivningslagen och Finansinspektionens föreskrifter. Uppsatsen bygger pÄ ett kvalitativt angreppssÀtt dÀr vi genomfört fallstudier pÄ tvÄ banker. Vi har valt att anvÀnda intervjuer som metod för att fÄ en djupare insikt i vilka konsekvenser respondenterna tror kan uppstÄ, bÄde för kundrelationen samt för banken. Efter att ha studerat de grundlÀggande teorierna om relationsmarknadsföring tittade vi pÄ rÄdgivningslagen samt Finansinspektionens föreskrifter. DÀrefter genomfördes intervjuer för att fÄ en bild av de konsekvenser vilka kunde uppstÄ.

Detta examensarbete visar hur situationen ser ut för de kvinnor i Malmö som har ett tungt missbruk. VÄrt syfte Àr att visa huruvida utsattheten för de kvinnor som missbrukar skiljer sig frÄn de mÀn som missbrukar. Studien visar ocksÄ pÄ vilka insatser som finns för dem i Malmö idag och vilket behovet Àr av fler insatser. För att besvara frÄgestÀllningarna har vi dels skrivit en kunskapsbakgrund, studerat teorier kring stigma, genus och psykodynamiskt perspektiv och vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer. Vi genomförde Ätta intervjuer med nio informanter som i sitt yrke möter kvinnor med ett tungt missbruk.

Studiens syfte var att försöka belysa kvinnors situation i missbruksbehandling dÀr mÀn och kvinnor deltar i samma behandlingsgrupp. FrÄgestÀllningarna var: (1) Hur har kvinnornas liv som missbrukare sett ut? (2) Hur ser kvinnornas könsrelationer ut i behandlingen? (3) Vad innebÀr det att vara kvinna i en blandad könsgrupp under behandlingen? Studien genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk hÄllning, och tolkades sedan med hjÀlp av meningstolkning. Resultaten analyserades med hjÀlp av könsperspektivet samt det psykodynamiska perspektivet. Resultaten visade att kvinnors situation i en blandad könsgrupp kan vara komplicerad och att bÄde kvinnor och mÀn lÀtt blir distraherade av varandra.

VÄrt syfte med denna studie var att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett urval yrkesprofessionella, tvÄ barnmorskor och en kurator, upplever sitt arbete med gravida missbrukande kvinnor. För att uppfylla vÄrt syfte har vi genomfört en kvalitativ fokusgruppsintervju med ett tvÀrprofessionellt team, bestÄende av kurator och barnmorskor. Som analysverktyg valde vi rollteorin och teorin om X och Y. VÄra huvudsakliga resultat Àr att motivationsarbete Àr nÄgot som Àr stÀndigt nÀrvarande och att det familjesociala teamet finner sina arbetsverktyg verkningsfulla. I vÄrt resultat Àr det nÄgra verktyg som Àr mer betydelsefulla Àn andra i arbetet med gravida missbrukare.

Genom traditionell juridisk metod har avsikten med den hÀr uppsatsen varit att förmedla en översikt över lagstiftningen om offentlig upphandling inom den klassiska sektorn. Med begreppet offentlig upphandling avses de ÄtgÀrder som en upphandlande myndighet vidtar i syfte att tilldela ett kontrakt eller ingÄ ett ramavtal avseende varor, tjÀnster eller byggentreprenader. BestÀmmelserna om offentlig upphandling betraktas ofta som komplicerade. I den hÀr uppsatsen har perspektiven igÄr, idag och imorgon dÀrför tillÀmpats för att klargöra dessa bestÀmmelser samt för att ge viss kunskap om rÀttsomrÄdet. Enhetliga regler för statliga myndigheters upphandlingar utfÀrdades redan under slutet av 1800-talet.

Titel: Extern redovisning och intern styrning av sjukfrĂ„nvaro - den sjuka sanningen Seminariedatum: 2005-06-03 Ämne/kurs: FEK 591 Magisteruppsats, 10 poĂ€ng Författare: Anna Constantien & Linda Johansson Handledare: Per Magnus Andersson Fem nyckelord: sjukfrĂ„nvaro, extern redovisning, intern styrning, belöningssystem, motivation Syfte: Syftet Ă€r att beskriva och analysera hur information om sjukfrĂ„nvaro anvĂ€nds i företags externa redovisning och interna styrning och speciellt vilken effekt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrĂ„nvaro har fĂ„tt pĂ„ dessa omrĂ„den. Metod: Uppsatsen bestĂ„r av tre skilda delstudier för vilka olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt har tillĂ€mpats. Dessa omfattas av en Ă„rsredovisningsstudie, en enkĂ€tstudie och en djupintervjustudie. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska underlaget har tagit sin form genom studier av sĂ„vĂ€l facklitteratur, forskningsrapporter och statliga utredningar. Empiri: Det empiriska materialet bestĂ„r av fakta frĂ„n Ă„rsredovisningar, artiklar och företagsintern information, samt material frĂ„n de intervjuer som har utförts.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att beskriva den problematik som ungdomar som vÀxer upp med en förÀlder med missbruksproblematik upplever. Uppsatsen syftar till att utveckla nya kunskaper hur det Àr att vÀxa upp med en förÀlder som har eller haft ett missbruk samt vilka konsekvenser det fÄr för ungdomarna. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr fyra respondenter intervjuades för att besvara frÄgestÀllningar utifrÄn deras egna erfarenheter, kÀnslor och tankar. Respondenterna valdes genom ett snöbollsurval och intervjuerna skedde pÄ en trygg plats för respondenterna. Analysmetoden som anvÀndes var meningskodning samt meningskoncentrering, detta för att effektivisera arbetssÀttet.

NÀr en ungdom mellan 15-17 Är misstÀnks för ett brott ska Äklagaren begÀra in ett yttrande frÄn socialtjÀnsten enligt 11 § lagen (1964:167) med sÀrskilda besta?mmelser om unga lagövertrÀdare. MÄlet med att begÀra in ett yttrande Àr att ge rÀttsvÀsendet ett underlag som klarlÀgger den unges situation och ett eventuellt vÄrdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan pÄverka hur bÄde Äklagaren och rÀtten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjÀnsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrÄn traditionella förestÀllningar om kön.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta Àr en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna anvÀnde vi oss av en frÄgemall som bland annat berörde ekonomi, vÄld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vÄr ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss pÄ; vÄld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vÄr kÀrnkategori som blev utsatthet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta Àr en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna anvÀnde vi oss av en frÄgemall som bland annat berörde ekonomi, vÄld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vÄr ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss pÄ; vÄld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vÄr kÀrnkategori som blev utsatthet.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka ett specifikt samverkansprojekt mellan psykiatri och socialtjÀnst som riktar sig mot psykiskt störda missbrukare. Inriktningen har varit att granska huruvida de bÄda huvudmÀnnen har en gemensam syn pÄ verksamheten samt hur projektet fungerar i praktiken. Detta har gjorts i form av kvalitativa forskningsintervjuer med tvÄ representanter frÄn respektive huvudman. En modell för samverkan, samverkans hexagon, har legat till grund för intervjuguidens utformande och dÀrefter tematiserades resultaten med avsikt att svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Resultaten analyserades och tolkades utifrÄn tidigare forskning samt de hinder och förutsÀttningar för samverkan som har presenterats under teoretiska utgÄngspunkter.