The object of this essay was to illustrate and analyse what determines that a contract treatment investigation for a drug addict is initiated and what factors influence the investigation itself, from the probation service officer's perspective.We selected the following two questions:- What does the probation service officer see as being the deciding factor for a contract treatment investigation to be initiated?- What questions appear in a contract treatment investigation and how do they influence the investigation, according to the probation service officer?To find answers to these questions we conducted interviews with 11 probation service officers, during November and December 2005, at three different locations across SkÄne. We decided to use the qualitative method for collecting the data we needed.In our essay we came to the conclusion that the will and motivation of the client is a deciding factor whether or not a contract treatment investigation is to be initiated. An important collaborator in this process is the social services. According to the probation service officers, many of the problems that may appear in the co-operation are due to the tough economic constraints experienced by the social services.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motĂ„tgĂ€rder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillrĂ€ckligt, sĂ„ ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn fĂ„r Ă€gna sig Ă„t Ă€r revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall Ă€ven sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband Ă€r sĂ„dan verksamhet som ryms inom revisorns kĂ€rnkompetens.Trots att inga förbud lĂ€ngre finns i lagen, sĂ„ Ă€r vissa verksamheter inte tillĂ„tna.

Inscannad 2008-05-09 pga tekniska problem med ursprungsfilen.

The annual cost of home care services of transport in Falun/BorlÀnge, is now at 31 million kronor. It is clear from previous research that it is possible to reduce these costs through a restructuring of the existing home-help service. The restructuring aims to have a higher proportion of older people, who are in need of care, to live in special accommodation, in order to reduce transport costs. Therefore there is a need for systems that allow home-help service to plan their operations in such a way that transport is working as efficiently as possible. Through better planning, there are profits to be done.

Bakgrund: Hörselskador Àr ofta förkommande hos personer med utvecklingsstörning, autism och inom autismliknande tillstÄnd, bÄde medfödda och Äldersrelaterade hörselskador. Ofta förblir de oupptÀckta dÄ dessa personer kan ha flera funktionsnedsÀttningar eller svÄrigheter att uttrycka sig. Dessa personer kan bo pÄ en bostad med sÀrskild service, och personal pÄ dessa boenden behöver ha kunskap i hörselrelaterade Àmnen för att de boendes behov ska tillgodoses. Syfte: Att belysa praktisk och teoretisk kunskap i Àmnen som hörsel, hörselnedsÀttning, vissa hörhjÀlpmedel och kommunikation hos personal som arbetar pÄ bostad med sÀrskild service.Metod: För att belysa kunskapen hos personal i Karlskoga och Lindesbergs kommun anvÀndes en postenkÀt som mÀtinstrument i denna kvantitativa undersökning.Resultat: Personalen hade störst kunskap inom omrÄdet kommunikation och vilken pÄverkan hörselnedsÀttningar kan ge. SÀmre kunskap fanns att se inom omrÄdet hörseltekniska hjÀlpmedel och hörapparater och om hur vanligt förekommande hörselnedsÀttningar Àr.Slutsats: Resultatet tyder pÄ att det finns vissa brister i personalens kunskap, frÀmst inom de omrÄden som handlar om hörsel, hörselnedsÀttning och vissa hörhjÀlpmedel.

Syftet med följande arbete Àr dels att undersöka vad Likabehandlingslagen frÄn har 2006 inneburit för verksamheten pÄ en enskild gymnasieskola under det första Äret. Mitt andra syfte som ocksÄ Àr huvudsyftet, Àr att se hur situationen kring diskriminering, trakasserier och annan krÀnkande behandling Àr pÄ skolan. Arbetet ger en översikt av Likabehandlingslagen och begrepp som kopplas till denna. Det Àr Àven en studie av arbetet med den nya lagen pÄ en skola frÄn det att lagen trÀdde i kraft och ett Är framÄt. Med hjÀlp av en enkÀtundersökning ville jag se hur den aktuella stÀmningen, kopplat till de omrÄden lagen omfattar, var pÄ den aktuella skolan. Studien av implementeringen av lagen pÄ skolan visar pÄ ett arbete som krÀver en hel del förberedelser och som tar tid. Den visar pÄ att arbetet ett Är efter det att lagen trÀtt i kraft fortfarande befinner sig pÄ skolledningsnivÄ.

ABSTRACT Title: The new Public ServiceAuthors: Hanna Haeggström, Sara Marklund, Madeleine OlssonLevel: Bachelor thesis in Media and Communications Studies Supervisor: Olof HulténLocation: School of Communication and Design, University of Kalmar, spring 2008Language: SwedishNumber of pages: 55There is an ongoing change of the media industry where new types of media emerge as a result of technological advancements. The audience and their use of the media have changed where available range has expanded while the size of the audience has remained the same. For media companies this implies a fight for the audience, where the right approach is vital for keeping as well as attracting new customers. Public service is an issue under current debate and its future role in the media industry has been brought into question. This survey investigates the roll of public service in Scandinavia in a new and changing media industry and how they should act to be important for their audience.

Bakgrund: För att hjÀlpa psykiskt funktionshindrade att leva ett sjÀlvstÀndigt liv i samhÀllet trÀdde 1995 sykiatrireformen i kraft och med den skulle livssituationen för psykiskt funktionshindrade förbÀttras och deras möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhÀllet öka. En strategi för att förbÀttra stödet till personer med psykiskt funktionshinder var att de skulle fÄ stöd av ett personligt ombud. Deras uppdrag kallas för det trefaldiga uppdraget och innebÀr att företrÀda psykiskt funktionshindrade och att se till att olika organisationers insatser för den enskilde samordnas. De personliga ombuden kommer dÀrav att pÄverka och samspela med de olika offentliga myndigheterna som redan har uppdraget att bistÄ med stödinsatser. En följd av detta arbete Àr att man som ombud kommer att se mönster och systemfel i de offentliga organisationernas uppdrag som gör att psykiskt funktionshindrade inte fÄr sina behov tillgodosedda utan ?faller mellan stolarna.?.

Följande arbete undersöker hur regelverket angÄende byggnation i kulturhistoriskt vÀrdefulla omrÄden tolkas och vad utfallet blir av detta. Stumholmen har valts ut som fallstudie och den paragraf som undersöks Àr en del av 2 kap, 6§ PBL. Paragrafen talar om hur ny bebyggelse ska utformas och placeras och att Àndringar och tillÀgg ska göras varsamt. Stumholmen har tidigare varit en sluten ö tillhörande militÀren. I början av 1980-talet beslutades att ön skulle öppnas upp och att en funktionsomvandling skulle genomföras. Ett omfattande arbete pÄbörjades frÄn kommunens sida med omrÄdesbestÀmmelser och detaljplaner.

Syftet med vÄrat arbete Àr att fÄ fördjupade kunskaper om den s.k. ?Sexköpslagen? (Lag (1998:408) om förbud mot köp av sexuella tjÀnster). Vi vill undersöka hur lagen tillÀmpas i praktiken av polisen och vilka svÄrigheter som uppstÄr nÀr lagen ska tillÀmpas. Följande frÄgor söker vi svar pÄ: Varför gÄr sÄ fÄ anmÀlningar till Ätal? Varför blir sÄ fÄ Ätal fÀllande domar? Vilken relevans har den kritik som framförts mot lagen? Gruppen har studerat det material som finns pÄ omrÄdet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka de funktionshindrade elevernas tankar om sina relationer och lÀrarnas och förÀldrarnas syn pÄ dessa. Huvudsyftet Àr att utifrÄn bÄde elevernas och de vuxnas Äsikter och tankar belysa de vuxnas förhÄllningssÀtt till funktionshindrade tonÄringarnas relationer och det kÀnslomÀssiga livet, samt att tydliggöra denna. Arbetet bygger pÄ ett antal kvalitativt genomförda intervjuer av sÀrskoleelever, deras lÀrare och förÀldrar till barn med funktionshinder. Anledningen till att jag valt kvalitativ undersökning Àr att jag ville ta reda pÄ informanternas upplevelser och tankar kring det temat jag skriver om. Resultatet visar att eleverna Àr ganska nöjda med sin tillvaro. Att umgÄs upplevs som trevligt och viktigt men eleverna Àr ocksÄ ibland ensamma vilket de accepterar och Àven tycker om.

Sedan 1965 har vi i Sverige haft strandskyddsbestÀmmelser i naturvÄrdslagen. Den innebÀr att vi inte har rÀtt att bebygga eller anlÀgga anordningar nÀrmare Àn 100 meter frÄn strandlinjen. Samma gÀller frÄn strandlinjen och 100 meter ut i vattnet, om inte strandskyddsdispens ges. Syftet med denna lag Àr att allmÀnheten ska kunna bada och idka friluftsliv samt att bevara djur- och vÀxtlivet. Lagen sÀger att det mÄste finnas sÀrskilda skÀl för att fÄ dispens och inget utrymme lÀmnas för en differentierad tillÀmpning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och lÀrare uppfattar likabehandling samt hur skolan följer likabehandlingsplanen. Syftet Àr ocksÄ att jÀmföra elevers och lÀrares uppfattningar angÄende detta. Sedan Är 2006 finns lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever. Denna lag vÀrnar om elevernas rÀttigheter att behandlas likvÀrdigt och förpliktigar alla skolor att ha en likabehandlingsplan. Likabehandlingsplanerna ska tydliggöra och strukturera likabehandlingsarbetet pÄ respektive skola.Denna studie Àr av kvalitativ karaktÀr och bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med elever och lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..