Sök:

Sökresultat:

2311 Uppsatser om Lagen om skydd - Sida 37 av 155

Fördjupad brandöversyn: fartygsmanufaktur, SSAB-tunnplåt, Luleå

Sammanfattning Projektarbetet syftar till ett åtgärdsprogram för brandskyddet på SSAB- tunnplåts gamla fartygsmanufakturbyggnad i Luleå. De resulterade brandskyddsförslagen fastställdes genom riskidentifieringar och undersökningar av lokalens verksamheter. Analyser utfördes på de valda riskobjekten samt bearbetades med ett flertal metoder. Rapportens huvudsakliga beslutsstöd är ett datorbaserat simuleringsprogram, Fire Dynamics Simulator. Programmet genomför bland annat beräkningar på brand- och rökgasspridning, effektutveckling och temperatur i lokalens brandceller, på dess material och fordon.

Software keystroke logging : Automatisering av skydd mot software keystroke logging

This piece of work develops a solution that automates protection against software keystroke loggers. Keystroke loggers can be used illegally to register a user's keystrokes and in that way acquire sensitive information. The solution was tested on two different networks and the efficiency was measured. The network represents an enterprise network that uses the operating system Windows along with the directory service Active Directory. A script was developed to solve the automation matter.

Skillnaden i revisorers syn på anmälningsplikten mellan stora och små revisionsbyråer: en rikstäckande studie

Denna studie behandlar revisorernas anmälningsplikt vid misstanke om brott. Tidigare existerade stora begränsningar gällande revisorernas befogenheter att agera vid misstanke om brott. Effekten blev att ett nytt lagförslag togs fram i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Den 1 januari 1999 trädde sålunda lagen om anmälningsplikt vid misstanke om brott i kraft. Syftet med studien är att utifrån en kvantitativ metod undersöka hur revisorers syn på anmälningsplikten skiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer genom att utreda hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna, då främst begreppen ?kan misstänkas? och ?utan oskäligt dröjsmål?.

Sociala medier - Ett strategiskt val?

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Integration av systematiskt brandskyddsarbete med ISO 14001

As a result of the Civil Protection Act, there is an imperative for Systematic Fire Preventive Measures, SFPM. SFPM can be divided in two parts: organisational preventive measures, and documentation of fire preventive measures. The manner in which SFPM is to be conducted is similar to that of the environmental management system ISO 14001. This report provides suggestions how to integrate SFPM with ISO 14001..

Anställd på projekt : En tidsbegränsad anställningsform som kombinerar trygghet och flexibilitet?

Projektanställningen är en tidsbegränsad anställningsform som i dagens lagbestämmelse motiveras av ?arbetets särskilda beskaffenhet?. En projektanställning är många gånger förknippad med specialistkompetens, som används i företag för att utveckla och skapa nytänkande. Andra tidsbegränsade anställningsformer, å andra sidan, är många gånger till för att täcka ett tillfälligt behov av personal av olika slag.Flexibilitet benämns allt oftare som rådande norm i samhället och sägs ha växt fram ur globalisering, internationalisering och ny teknologi. Flexibla företag kännetecknas många gånger som effektiva, konkurrenskraftiga och nischade.

Internetauktioner och lagval

När något lagval inte gjorts gällande köpeavtal vid auktionsförsäljning av lösa saker är det lagen i det land där auktionen äger rum som ur svenskt perspektiv ska tillämpas, 4 § 3 st. lag (1964:528) om tillämplig lag beträffande internationella köp av lösa saker (IKL). Därmed krävs att internetauktioners fysiska plats fastställs, vilket leder till svårigheter eftersom det inte finns en geografisk plats för hemsidor.På området finns även Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I-förordningen), vilken dock lämnar företräde för IKL. Rom I-förordningen har en bestämmelse lik den i IKL men med en väsentlig skillnad, nämligen att auktionsregleringen endast är tillämplig om en fysisk plats kan fastställas. I annat fall tillämpas först och främst säljarens lag och det finns även möjlighet till avvikelse när köpeavtalet har en uppenbart närmare anknytning till ett annat land än det som utpekats.Var en internetauktion har sin fysiska plats är långtifrån klart även om olika förslag till en sådan har framförts.

OBEROENDE REVISOR Tillåtna och otillåtna verksamhetsområden för revisorer

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motåtgärder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillräckligt, så ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn får ägna sig åt är revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall även sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband är sådan verksamhet som ryms inom revisorns kärnkompetens.Trots att inga förbud längre finns i lagen, så är vissa verksamheter inte tillåtna.

Om nån bara kollar in ens kropp så är det ju inte fokus på mig : En studie om unga kvinnors upplevelser av blickar och kommentarer med sexuell anspelning av manliga främlingar i det offentliga rummet

I svensk lagtext regleras blickar och kommentarer med sexuell anspelning i Lagen om sexuella trakasserier (se Lag 2003:311). Lagen reglerar dock endast ett fåtal offentliga rum. Gator, torg och parker är några rum som lämnas oreglerade.Syftet med denna studie är att undersöka hur unga heterosexuella kvinnor upplever blickar och kommentarer med sexuell anspelning från manliga främlingar i det ?oreglerade? offentliga rummet. Med utgångspunkt i individens subjektiva upplevelse är syftet vidare att studera hur kvinnan hanterar situationer med dessa inslag samt att undersöka om, och hur, upplevelserna påverkar henne.Genom intervjuer med fyra kvinnliga studenter och den kvalitativa analysmetoden Interpretive Phenomenolocigal Analysis har informanternas subjektiva meningsskapande inom ramen för dessa situationer analyserats.Som analysen föreslår är rummet (kontexten), betraktaren (mannen) och kvinnans egna attityder och föreställningar av central betydelse för hur dessa situationer upplevs och tolkas.

LEGITIMERING AV INSTITUTIONER. En studie av hur LAS och det svenska uppsägningsförfarandet reproduceras

Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

"En reformerad mutbrottslagstiftning" : Eller på korruptionsbekämpningsfronten intet nytt?

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning står nu i begrepp att förändras efter tryck från såväl nationellt som internationellt håll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem åren. Under åren som gått har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlämna betänkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för näringslivets självreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att träda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehåller ett flertal reformer där bl.a.

Delaktighet och gemenskap i en inkluderande miljö : En aktionsforskningsstudie om en elevs delaktighet under matematiklektioner

Sverige är medlem i EU, och omfattas därför av EU:s regelverk och lagstiftning när nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område, även kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgångspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att därefter förklara partiernas positioner utifrån deras grundläggande ideologiska värderingar..

Individuell utveckling för utvecklingsstörda - En studie hur personal arbetar med individuell utveckling på daglig verksamhet

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan främjas i daglig verksamhet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer gjorda på två dagliga verksamheter i två olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag även läsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som används på de enheter som intervjuerna är genomförda på. Analysarbetet har bestått av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjälp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen på daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse när planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

Möjligheten till sakrättsligt skydd vid överlåtelse av andel i handelsbolag samt överlåtelse mellan bolag och bolagsman. Vad krävs?

En sakrättsligt giltig överlåtelse kräver ett utförande av ett sakrättsligt moment. De vanligaste sakrättsliga momenten är tradition, denuntiation samt registrering. Traditionsprincipen har betraktats blivit etablerad i svensk rätt genom HD:s dom i NJA 1925 s. 130. I rättsfallet har HD angett att det vid överlåtelse av lösöre krävs tradition, alternativt registrering av överlåtelsen enligt Lag (1845:50 s.

Franchise : En jämförelse av franchiseregleringar i Sverige och USA

Franchise är idag en vanlig samarbetsform för att utveckla och expandera affärskoncept. Med franchise avses samarbetet mellan två näringsidkare, franchisegivare och franchisetagare, vilka utbyter prestationer såsom kunskap, erfarenhet och koncept gentemot royalty och avgifter. Samarbetsformen härstammar främst från USA och områdets regleringar, både i Europa och i Sverige, har inspirerats av USA. I Sverige finns sedan år 2006 en specialreglering avseende franchise, vilken reglerar ett minimi-informationsflöde före ett franchiseavtals ingående. Den amerikanska reglering som främst reglerar franchise är the Franchise Rule och den myndighet som utformat denna reglering samt har tillsynsansvar för att den efterföljs är Federal Trade Commission.För franchiseavtalets parter råder avtalsfrihet, vilket har inneburit att den svenska lagstiftaren valt att inte detaljreglera området.

<- Föregående sida 37 Nästa sida ->