Bakgrund ? Genom instiftandet av Sarbanes ? Oxley Act of 2002 har företagen som varittvungna att följa lagen skapat processer och kontroller över den interna kontrollen gällandesin finansiella rapporteringen. I och med de ökade kraven på företagen som lagen ställer harockså kostnaderna för att följa densamma ökat. Då de flesta företag sedan tidigare användersig av kvalitetledningssystem såsom ISO 9001, har företag börjat fundera på om de kaneffektivisera sitt arbete gällande Sarbanes-Oxley Act och ISO 9001 genom att på något sättförena de två.Syfte ? Uppsatsens syfte är att se om det på något sätt går att förena det arbete somföretagen lägger ner på kvalitetsledningssystem såsom ISO 9001 med arbetet som det krävsatt följa Sarbanes-Oxley Act of 2002.Avgränsningar ? Studien har avgränsats till att undersöka ett företag, Volvo Lastvagnar.Vidare avgränsning har gjorts i den mån att det är endast externa parter som i någon form ärverksamma på den svenska marknaden som har intervjuats för insamling av data ochinformation.Metod ? En kvalitativ metod har använts i uppsatsen, vilket förefaller naturligt då uppsatsenhar undersökt ett företag och inte flera.

En utfackningsvägg är en icke bärande väggkonstruktion, ofta av trä som har för syfte att minimera energiförbrukningen för byggnader i betong. Inuti konstruktionen används ibland stålpelare för att bära ovanliggande konstruktioner. Stålpelarna utsätts för laster som de måste dimensioneras för. Över och under pelarna svetsas plåtar fast för att öka den belastade arean och hindra brott i betongen.I detta examensarbete har därför en datormodell i programmet Excel framtagits. Modellen dimensionerar kantpelare i stål enligt Eurokoderna.

Titel: Existerar ett förväntningsgap mellan finansiella rådgivare och dess intressenter? ? En fallstudie på tre av Kristianstads största bankerKurs: Examensarbete i Företagsekonomi, FEC 632.Författare: Martin Antonsson, Fredrik Bertilsson, Therese Norberg.Handledare: Professor Sven-Olof Yrjö Collin.Bakgrund: Den senaste tidens uppmärksamhet kring finansiella rådgivarnas förtroende har resulterat i en ny lagstiftning. Det är främst ifrågasättningen om rådgivarnas kompetens som lett kunderna till att kräva bankerna på skadestånd då de anser sig erhållit vårdslös rådgivning.Finansiella Rådgivare: Resultatet av kundernas anmälningar mot bankerna blev således lagen om finansiell rådgivning där ett ökat krav på rådgivarnas kompetens och förfarande har skärpts. Detta har för rådgivarna inneburit ett ökat kompetenslyft och även utökade krav på hur en rådgivning får tillämpas. Rådgivaren ska iaktta god rådgivningssed och med tillbörlig omsorg ta tillvara kundens intressen.

Detta examensarbete undersöker hur man med hjälp av fysisk planering och gestaltning kan skapa förutsättningar för trygghet och säkerhet i 60-talens bostadsområden. Som ett exempelområde har Dalbo i Växjö använts. Efter en historisk och teoretisk genomgång presenteras förslag till förändringar som kan gynna tryggheten och säkerheten i Dalbo En historisk bakgrund till 60-talets bostadsbyggande och förändringsarbeten i socialt utsatta område ges. Den visar att den samhällsekonomiska utvecklingen, tillsammans med det samhällspolitiska klimatet och den nya tekniken under 60-talet fick stark inverkan på vad som byggdes. Erfarenheter från förändrings-arbeten visar att det krävs ett multisektoriellt arbetssätt för att lyckas i de mest utsatta bostadsområdena.

Syfte: Att förklara begreppet penningtvätt och beskriva gällande rätt, samt att utifrån studiet av rättsfall se om lagen är tillräcklig på området eller om det behövs en lagändring.Slutsats: Det finns i Sverige väldigt få dömda för penninghäleri. Eftersom vi endast fann ett fall från hovrätten och ett fall från Högsta domstolen angående penninghäleriregleringen, kunde vi självfallet inte dra någon slutsats. Men utifrån de fall vi analyserade kunde vi inte se att det skulle behövas en lagändring.Vi ansåg dock att den kommande lagändringen i PTL är nödvändig för att kunna bekämpa penningtvätten..

Mut- och bestickningsreglerna återfinns i 17 och 20 kapitlet i Brottsbalken (1962:700) och reglerar förhållandet när en arbets- eller uppdragstagare fattar ett beslut på grund av otillbörlig påverkan i form av muta eller bestickning. Ursprungligen tillkom reglerna för att kontrollera den statliga sektorns myndighetsutövning men eftersom samhällets utveckling lett till ökade privata inslag har lagstiftningen kontinuerligt uppdaterats och idag omfattas anställda inom både privat och statlig sektor.För att kampen mot korruption ska bli så effektiv som möjligt är det viktigt att angripa problemet på såväl nationellt som internationellt plan. Denna uppsats har undersökt vilka möjligheter som står till buds för att åtala en svensk privatanställd för korruptionsbrott som begåtts utanför Sverige. Uppsatsen indikerar på att lagstiftningen i dagsläget är otillräcklig för att binda privatanställda till mut- och bestickningsbrott. Lagens nuvarande utformning innebär att privatanställda endast riskerar åtal om deras huvudman väljer att anmäla transaktionen, alternativt om åklagaren finner det påkallat från allmän synpunkt.

Jag har med den traditionella juridiska metoden till en början beskrivit brottsoffrets ersättningsmöjligheter vid brottskada. Då den skadelidande tillfogats skada genom brott vet de allra flesta brottsoffer att det föreligger rätt till skadestånd från gärningsmannen. Mer problematiskt har det visats vara i de fall då gärningsmannen har bristande betalningsförmåga, eller då den som begått brottet förblir okänd. De allra flesta människor har, vid personskador, ett grundläggande skydd i sin social-, hem-, eller eventuella olycksfallsförsäkring men då försäkringarna kan variera och då skyddet ibland inte är heltäckande blir följden ofta att inte full ersättning utgår. Ersätter inte skadeståndet skadan eller om försäkring saknas, eller om sådan inte gäller pga.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Eftersom uppmärksammandet av hatbrott är relativt nytt i Sverige så har också väldigt lite forskning gjorts på området, särskilt inom nationalekonomin. Med min studie hade jag därför ambitionen att ta fram den första modell, anpassad efter svenska förhållanden, som förklarar förändringen i antalet hatbrott mellan olika år och län i Sverige. Det visade sig att den modell som jag tagit fram inte i någon större utsträckning kunde förklara hatbrotten, men istället visande den sig till viss del kunna förklara variationen i vit maktbrottslighet. Jag kunde även dra slutsatsen att det inte är de brott som har koppling till vit maktideologin som ligger bakom den stora ökningen av andelen anmälda hatbrott..

Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementets Johan Gråberg ansåg att Sverige låg långt fram med sina insamlingskvantiteter av elavfall och att det vore bra om Sverige blev en förebild för övriga Europa. Men den svenska modellen med producentansvar reglerar idag endast producenternas ansvar att samla in och förbehandla elavfall, den säger mycket lite om hur transporterna ska ske med hänsyn till infrastruktur och miljö. Den svenska modellen går därför inte att använda i Europa då insamlingen och transporterna skulle öka transportbehovet och nyttjandet av tunga lastbilar med släp (Kallunki & Eknor 2005, s. 39-41). Detta går emot de miljömål och de miljöbestämmelser som finns i Europa (Nationalkommittén för Agenda21 och Habitat 2002, s.

Idag pratas det väldigt mycket om trygghet. Överallt ska det vara tryggt. Vi vill vara anonyma, men vi vill alltid att någon ska se oss för att vi ska känna oss trygga. Därför ökar beståndet av t ex. övervakningskameror.

I vår studie har vi fokuserat på ett arbetslag i en förskoleklass. Vårt syfte är att uppmärksamma pedagogernas sätt att beskriva och förstå konflikter mellan barn, dels att utröna om denna förståelse ses som utgångspunkt för hinder alternativt möjlighet till utveckling och lärande. I vår studie har vi haft ett antal olika teoretiska perspektiv som vi diskuterar resultatet utifrån. Vi har studerat tre olika kommunikationsteorier: Kognitiva ?, Sociala ?, och interaktionistiska teorin.

Syfte och frågeställningar: Syftet var att undersöka arbetskraven och den fysiska kapaciteten hos kvinnliga truppgymnaster. Ett ytterligare syfte var att se om det förelåg någon skillnad mellan två elitlag med avseende på fysisk kapacitet. Frågeställningar: Vilka fysiska krav ställs på kvinnliga truppgymnaster under träning och tävling? Vilken generell fysisk kapacitet har kvinnliga truppgymnaster i den svenska eliten?Metod: Gymnaster från två olika elitlag i truppgymnastik har genomfört ett testbatteri avsett att utvärdera maximal aerob kapacitet, explosiv- och uthållighetsstyrka, snabbhet och rörlighet. Båda lagen har tillhört toppen inom svensk gymnastik i flera år, det ena laget har vunnit flera SM-tävlingar och tävlat internationellt, medan det andra laget har placerat sig på tredje till sjätte plats på SM.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Nuvarande jordförvärvslag är från 1979 och reglerar bland annat juridiska personers möjligheter att förvärva lantbruksegendom. Avsikten med lagen är att sysselsättning och bosättning ska främjas i glesbygdsområden. Man vill även att strukturförbättringar ska underlättas i omarronderingsområden. Ambitionen är också att bibehålla balansen mellan olika ägarkategorier, främst mellan privatpersoner och bolag. Detta genom att begränsa juridiska personers möjlighet att förvärva lantbruksegendom. Frågan om juridiska personers rätt att förvärva mark har diskuterats den senaste tiden.