Medling innebär att gärningsman och brottsoffer träffas för att tillsammans samtala om hur de ska hantera följderna av en brottshändelse och dess verkningar i framtiden. Båda parterna får en central roll där de får återge sin version av händelsen utan att bli avbrutna. Syftet med rapporten är att undersöka vilka effekter medling eventuellt medför för brottsoffret. Materialet som används är både svenska och utländska studier som behandlar ämnet. Rapporten bygger också på två intervjuer med medlingssamordnare i Sverige.

I uppsatsen har vi sökt ta reda på varför medling vid brott i Malmö inte nyttjas i större utsträckning genom att intervjua personer ur berörda yrkeskategorier (till exempel medlingsverksamheten, polismyndigheten, socialtjänsten och åklagare) samt genom litteraturstudier. Vi har bland annat tittat på hur yrkesverksamma som kommer i kontakt med medling ser på innebörden av medling, vad som fungerar respektive inte fungerar i dagens medlingsverksamhet, vad man skulle kunna utveckla i verksamheten och tänka på inför framtiden. Vi har även sökt fördjupa analysen med ett organisationsteoretiskt perspektiv med fokus på förändring samt barriärer och möjligheter för samverkan. Följande huvuddrag har framträtt: ? Diskussioner, återkoppling och dialog över yrkesgränserna efterlyses och är nödvändigt i arbetet med medlingsverksamhetens samarbetspartners och för medlingens utveckling.

En revisors arbete regleras av en mängd olika lagar, regler och rekommenda- tioner. År 1998 lade Aktiebolagskommittén fram ett förslag till ändring av Aktiebolagslagen, vilket innebar att revisorer skulle ha skyldighet att anmäla brottsmisstanke till åklagare. Förslaget antogs och innebar att lagregeln om anmälningsplikt vid misstanke om brott trädde i kraft den 1 januari 1999. Sedan anmälningsplikten trädde i kraft har revisorer fått ytterligare en förebyggande uppgift utöver kontrollfunktionen: att förebygga brott. Förändringen som skedde hade sin grund i den ökade ekonomiska brottsligheten där revisorer sågs som en potentiell men till viss del outnyttjad brottsförebyggande resurs.

Syftet med det här arbetet är att besvara frågeställningen: ?Hur fungerar medling vid ungdomsbrott och vilka fördelar kan medlingen ge brottsoffret, gärningspersonen och samhället?? Genom att gå på en föreläsning, läsa lånad litteratur i ämnet och intervjua tre personer har jag kommit fram till att det inte finns några större forskningsresultat, gjorda i Sverige eller Norden, som visar på vilken effekt medling kan ge. Jag har dock kunnat konstatera att effekten allt som oftast på positiv utifrån den information jag har fått fram. Förhoppningsvis kommer även den första stora forskningsrapporten att visa detsamma..

Ungdomar begår brott och de utsätts för brott. De brott som begås av ungdomar har en viss tendens att drabba andra ungdomar. Finns det ett samband mellan delaktighet i brott och utsatthet för brott? Vilken betydelse har livsstilen för detta eventuella samband? Hur mycket påverkas ungdomarnas delaktighet i brott och utsatthet för brott av deras livsstil? Vad ungdomar gör på sin fritid, var de är och vem de umgås med avgör vilken typ av miljöer de kommer att utsättas för. Denna undersökning belyser om ungdomars livsstil har en relation till deras delaktighet i brott och deras utsatthet för brott eftersom vi antar att livsstilen är det som för dessa ungdomar samman.

Den 1 januari 1999 infördes lagen som säger att revisorn ska anmäla till åklagare vid misstanke om brott. Sedan lagens införande har det funnits delade meningar om lagen är bra eller dålig. Vissa revisorer anser att lagen är negativ, eftersom de är rädda att ses som statens förlängda arm. Andra revisorer ser lagen som positiv, de ser fördelen med att revisorns roll stärks, vilket kan leda till att de slipper påtryckningar genom hänvisning till lagen. Syftet med studien är att förklara varför vissa revisorer anmäler vid misstanke om brott och andra revisorer inte gör det.

Den 1 januari 1999 infördes lagen om revisors anmälningsplikt vid misstanke om brott. Denna lag innebär att revisorer är skyldiga att anmäla till åklagare eller polis om styrelseledamot eller verkställande direktör kan misstänkas för något av de i lagen uppräknade brotten. Syftet med lagen är att revisorn ska bli mer inställd på granskning. En revisor som dröjer med att anmäla vid misstanke om brott, utsätter sig själv för en risk. Han/hon kan nämligen bedömas vara ansvarig för medhjälp vid bokföringsbrott och kan även, i vissa fall, vara att betrakta som gärningsman.

År 2006 tillkom en ny paragraf i föräldrabalken, 6 kap. 18 a §, som gjorde det möjligt för domstolar att förordna om medling i tvister gällande vårdnad, boende och umgänge. Denna ändring gjordes för att lagstiftaren ville markera vikten av att föräldrar når en samförståndslösning i vårdnadstvister. Detta för att en överenskommelse mellan föräldrar anses vara det bästa för barnet.Vid en konflikt mellan föräldrar gällande frågor om vårdnad, boende och umgänge av barnet, är det vanligt att föräldrar går i samarbetssamtal innan de vänder sig till domstol för att väcka talan. Även domstolen kan uppdra åt Socialnämnden att anordna samarbetssamtal mellan föräldrar när en tvist har startat i domstol.

Syftet med denna uppsats var att beskriva den rättsliga regleringen kring ungdomsbrottslighet i Sverige. I arbetet har jag i huvudsak behandlat den process- och straffrättsliga lagstiftningen. Vidare är även det brottsförebyggande arbetet belyst. I Sverige har vi en lagstiftning som bygger på en särbehandling av unga. Unga skall i första hand få hjälp och stöd innan de utsätts för åtgärder av rättsväsendet.

Detta arbete handlar om rättsmedling och dess framtid i Sverige. Syftet var att göra en mer ingående analys om dess eventuella införande och en översikt av fenomenet i de nordiska grannländerna. Målet var att skapa ett bättre helhetsperspektiv och uppfattning om vad ett eventuellt införande av rättsmedling i Sverige skulle innebära. Arbetet har framställts utifråndessa frågeställningar;? Vilken är rättsmedlingens framtida roll och önskade effekt?? Vilka för- och nackdelar finns inför införandet rättsmedling i Sverige?? Hur utövas rättsmedling i de nordiska grannländerna?? Vilken effekt har rättsmedlingen gett i de nordiska grannländerna?Avgränsningen har gjorts till att arbetet endast omfattat rättsmedling i de nordiska länderna.

Syfte och frågeställningar. Studien syftar till att undersöka medling som social fostran och dess effekter för elevers identitet. Frågeställningar: Hur positioneras barns identiteter i medling som konflikthanteringsmodell? Vilka identiteter erbjuds? Vilken värdegrund vilar medling som konflikthanteringsmodell på? Vad har medling som konflikthanteringsmodell för funktion och betydelse ur ett makt- och styrningsperspektiv? Metod. Diskursanalytiskt angreppssätt med Laclau & Mouffes analysverktyg.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur ett antal brottsoffer och gärningspersoner upplevde deltagandet i ett medlingsmöte, samt hur medlingen har påverkat dem.  För att uppfylla syftet valde vi att använda en fenomenlogisk ansats samt en kvalitativ forskningsmetod i form av sju halvstrukturerade intervjuer, i syfte att förstå respondenternas livsvärld. Resultaten av intervjuerna överensstämmer till stor del med den tidigare forskningen. De slutsatser vi kunde dra var att parterna upplevde medlingsmötet som positivt samt att de ansåg att medling var en bra metod. Parternas deltagande tycktes påverka dem på olika sätt, där möjlighet till insikt, hjälp att gå vidare samt medlingens brottspreventiva effekter uppfattades som vanligt förekommande konsekvenser.

Den genomförda lagändringen vid årsskiftet 2006 om utökad användning av DNA tekniken har redan visat tendenser på att ha stor betydelse för upplösningen av vissa brott. Lagen innebar en utökad möjlighet till DNA- provtagning på personer som figurerar i en brottsutredning. Numera går det även att ta DNA-prov på icke misstänkta personer om det har betydelse för utredningen. Samtidigt infördes nya bestämmelser i polisdatalagen som utökade registreringsmöjligheterna och ett nytt register infördes. Syftet med den nya lagen var bland annat att öka upplösningen av mängdbrotten.

Ett fordon som använts i samband med brott kan tas i beslag för att förebygga brott. De lagar man använder för att ta ett beslag av ett fordon är 36 kap BrB, 27 kap RB och trafikbrottslagen (TBL). Det är flera trafikbrott som kan leda till förverkande enligt TBL, dessa har vi stolpat upp men vanligast är olovlig körning och rattfylleri. Problemställningen när man skall använda TBL 7§ i dag är att praxis skiljer sig runt om i Sverige på de olika myndigheterna. Särskilt värde på fordonet och antalet tillfällen som gärningsmannen ska ha begått ett brott, enligt TBL, skiljer sig.

Denna underso?kning tar upp problemet att de som utsa?tts fo?r brott ofta a?r kriminella och syftar till att ge en o?kad fo?rsta?else fo?r utsatthet fo?r brott, oro fo?r brott men fra?mst rollblandning hos gymnasieungdomar i Va?stra Go?taland. Fo?r detta syfte gjordes en kvantitativ surveyunderso?kning med tva?rsnittsdesign: en enka?tunderso?kning som delades ut till en grupp gymnasieelever. Underso?kningen kopplas till rutinaktivitetsteorin som fokuserar pa? orsaker till att man utsa?tts fo?r brott snarare a?n orsaker till att man bega?r brott.