Den pÄgÄende skuldkrisen i Europa, och den dÀrav föranledda starka tendensen till vÀrdeminskning av olika placeringar i finansiella instrument, har gett frÄgan om effektiviteten i konsumentskyddet vid finansiell rÄdgivning förnyad aktualitet. I svensk media har pÄ senare tid stark kritik riktats mot sÄvÀl utformningen av det regelverk som Àr avsett att skydda konsumenter vid sÄdan rÄdgivning, som dess pÄstÄtt otillrÀckliga praktiska genomslag. Den lÄga andelen konsumenter som fÄr gehör för sina klagomÄl angÄende finansiell rÄdgivning i allmÀnna reklamationsnÀmnden, samt den omstÀndigheten att lagen om finansiell rÄdgivning (2003:862) aldrig blivit föremÄl för prövning i Högsta Domstolen, kan möjligtvis vara symptom pÄ att systemet för konsumentskydd pÄ detta omrÄde Àr behÀftat med vissa brister. En nÀrmare studie av det preventiva och reparativa konsumentskydd som lagen om finansiell rÄdgivning tillhandahÄller ger vid handen att det torde finnas en viss sanningshalt i de anmÀrkningar som framförts i media. Ett flertal svagheter existerar bÄde i de regler som skall minimera risken för förekomst av vÄrdslös finansiell rÄdgivning till konsumenter, och i de regler som tar sikte pÄ konsumentens möjligheter att erhÄlla kompensation för ekonomisk skada som orsakats genom oaktsamt utförande av rÄdgivningsuppdraget.

Internkommunikation berör alla individer inom en organisation och utgör enstor och viktig del i arbetslivet. Ett grundlÀggande behov hos mÀnniskan Àratt ordna verkligheten, att abstrahera mening ur tillvaron och pÄ sÄ sÀttmotverka kaos. DÄ graden av individuella resurser, sÄsom kÀnsla avsammanhang (KASAM), bidrar till hur individen tolkar och uppleverarbetsmiljömÀssiga faktorer sÄ Àr studiens syfte att undersöka sambandmellan kommunikations- och arbetstillfredsstÀllelse i relation till KASAM.Deltagarna var 141 medarbetare inom tillverkningsindustrin frÄn femprivata företag i Mellansverige. Majoriteten var mÀn, medelÄldern 43.5 Äroch anstÀllningstiden varierade mellan 1 och 46 Är. För att undersökastudiens hypoteser utfördes sambands- och regressionsanalyser.

Den 1 juli 2006 trÀdde lagen om offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen Àr ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte Àr att garantera mÄlbolagets aktieÀgare en rÀttvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det Àr aktieÀgarna som sjÀlva skall ta stÀllning till budet och godkÀnna försvarsÄtgÀrder skyddas de frÄn ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieÀgare, vad gÀller t.ex.

Our aim was to explore employees' experiences of exposure to violence, threats of violence as well as their experiences of encountering victims of violence and to relate their experiences to Sense of coherence (SOC) and Maslach's burnout inventory (MBI).We sent out a questionnaire to employees at three different workplaces. Our questionnaire included previously validated SOC and MBI questionnaires as well as six additional questions regarding violence. We sought to explore the relationships between experience of exposure to violence and encounters of victims of violence and SOC and MBI. We found that employees with a higher level of SOC exposed to violence or threats felt a higher level of security. In encountering victims of violence we found that employees with a lower level of SOC more frequently experienced indifference, fear and anger.

Kompetenstransfer handlar om att överföra sin kunskap och kompetensfrÄn en situation till en annan. Tidigare forskning har belyst transfer i en utbildningskontext men inte i en kontext av arbetsbyten. Syftet med studien var att se om variablerna: self-efficacy, karriÀrplanering, samt personlighetsdraget samvetsgrannhet har ett samband medkompetenstransfer i en kontext av omstÀllning och byte av arbete. Studien genomfördes med hjÀlp av en webbaserad enkÀtundersökning och urvalet bestod av 62 personer som erhölls av ett omstÀllningsföretag. Resultatet frÄn en hierarkisk regressionsanalys visade att karriÀrplaneringsvariabeln karriÀrbyte hade ett signifikant samband med kompetenstransfer; personer som inte bytt bransch upplever mer kompetenstransfer Àn de som bytt bransch.

JÀmstÀlldhet innebÀr att alla mÀnniskor, oavsett kön, har samma möjligheter, rÀttigheter och inflytande över sitt eget liv och över det samhÀlle vi lever i. Sverige beskrivs ofta som vÀrldens mest jÀmstÀllda land, men Àven om det svenska samhÀllet har blivit betydligt mer jÀmstÀllt sÄ finns det dock fortfarande skillnader mellan kvinnor och mÀn, bÄde i arbetslivet och i privatlivet. Studiens syfte var att beskriva vilka ramar mÀnniskor som arbetade med jÀmstÀlldhetsfrÄgor pÄ svenska företag upplevde sig ha i sitt arbete med dessa frÄgor. Sex personer som arbetade med jÀmstÀlldhet intervjuades och efter transkribering genomfördes en tematisk analys. Resultaten visade att det fanns liknande upplevelser av vad som utgjorde möjligheter och hinder för organisationer dÄ de arbetade med jÀmstÀlldhet.

De senaste Ären har en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna blivit utmattningssyndrom (utbrÀndhet). Det finns idag för lite forskning om effektiva rehabiliteringsmodeller som kan hjÀlpa utbrÀnda mÀnniskor tillbaka till arbetslivet. Studien undersökte hur personer med utmattningssyndrom upplevt sin utbrÀndhet och hur detta pÄverkat arbetsförmÄgan samt hur rehabilitering med B-modellen haft nÄgon verkan med avseende pÄ arbetsförmÄgan. Tre undersökningsdeltagare (tidigare utbrÀnda) intervjuades samt deras chefer. Kvalitativ induktiv tematisk analys anvÀndes för analys och tolkning av intervjuerna.

Denna uppsats har till syfte att studera den svenska folkhÀlsans utveckling. Hur mÄr vi idag i förhÄllande till förr med utgÄngspunkt i dödlighet, sjukskrivningar och förtidspensioner under perioden 1970-2005? Den del av folket som behandlas Àr den arbetsföra gruppen mellan 25-64 alternativt 20-64 Är. En annan del av frÄgestÀllningen har varit att beskriva den trendmÀssiga utvecklingen för dessa aspekter och se hur de har förÀndrats frÄn 1970-talet fram till idag.För att utforska detta Àmne har en kvantitativ metod vidtagits och statistik över den nÀmnda tidsperioden har illustrerats grafiskt samt analyserats via regressionsanalyser.Om vi ser pÄ den utveckling mortaliteten genomgÄtt över tid sÄ ser det ljust ut. Den totala mortaliteten avser dÄ alla dödsfall som drabbat gruppen 25-64-Äringar.

Arbetet har undersökt anvÀndandet av intranet som informationsmedium. Huvudsyftet Àr att ur anvÀndarsynpunkt, ta fram vilka faktorer som inverkar pÄ anvÀndandet av intranet. För att arbetet skall kunna ge en övergripande bild har arbetet tagit fram vilken/vilka faktor/er som inverkar till största del och sÄledes tagit fram en rangordning.Undersökningen har genomförts i samarbete med Volvo Lastvagnar Komponenter AB, Skövde. För undersökningens bredd har bÄde enkÀter samt intervjuer genomförts bland anstÀllda pÄ företaget. Resultatet som framkom Àr följande:1.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Internet anvÀndes nÀr personuppgiftslagen skrevs och hur dagens teknik möjliggjort spridning av allmÀnna handlingar pÄ Internet. Vi har Àven undersökt nÀr behandling av personuppgifter Àr förbjudet och de undantag som finns i lagen som sÀrskilt har kunnat innebÀra en integritetskrÀnkning för den enskilde. Personuppgiftslagen antogs under samma period som Internet hade en explosionsartad utveckling. Detta medförde en svÄrighet för lagstiftaren att förutse pÄ vilket sÀtt information i framtiden skulle kunna komma att behandlas. Personuppgiftslagen förbjuder all behandling av personuppgifter men Àr subsidiÀr och innehÄller ett flertal undantag som har gjort det svÄrt att angripa krÀnkande behandling av personuppgifter som spridits pÄ Internet.

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bild av och förstÄelseför hur ideella föreningar kan bidra till integration. Detta har skett genom enfallstudie av tvÄ olika organisationer och deras verksamhet. Metoden somanvÀnts Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal frÄn dessaorganisationer kompletterat med deltagande observation. Analysen har gjortsutifrÄn Jose Alberto Diaz integrationsteori. Resultaten visar att de ideellaorganisationerna bidrar till integration pÄ flera sÀtt, frÀmst genomsprÄkundervisning som fyller en sÀrskild funktion dÄ den till stor del riktasmot grupper som inte kan ta del av kommunens undervisning via SFI.

Tidigare forskning inom Àmnet introduktion av nyanstÀllda har frÀmst behandlat tvÄ separata perspektiv. Det ena handlar om frivillig avgÄng och det andra fokuserar pÄ socialisation i arbetslivet. Studiens syfte var att undersöka om introduktion av nyanstÀllda pÄverkar arbetstrivsel och intention till frivillig avgÄng. 100 nyanstÀllda deltog i enkÀtstudien och 19 frÄgor besvarades gÀllande introduktion av nyanstÀllda samt upplevd arbetstrivsel. En vÀl genomförd introduktion visade sig leda till nöjdare nyanstÀllda som trivdes bÀttre och hade fÀrre intentioner till frivillig avgÄng.

Denna fallstudie handlar om en överprövning av en offentlig upphandling dĂ€r parterna i mĂ„let Ă€r ett kommunalt fastighetsbolag, Björnekulla Fastighets AB i Åstorp och TAC ett styr och regler företag i Helsingborg. Vi har undersökt vilka fallgroparna har varit och har funnit att utvĂ€rderingen av anbuden varit bristfĂ€lliga, misstag har gjorts i arbetsgĂ„ngen och ett dĂ„ligt juridiskt sprĂ„k har anvĂ€nts. Vi anser att detta troligen beror pĂ„ kompetensbrist nĂ€r det gĂ€ller att upphandla enligt LOU. Genom att identifiera fallgroparna i denna fallstudie vill vi tydliggöra den problematik som kan rĂ„da vid en upphandling enligt LOU. För att minimera risken för missförstĂ„nd mellan den upphandlande enheten och anbudsgivare Ă€r det enligt oss viktig att poĂ€ngtera behovet av eftertanke vid utformning av förfrĂ„gningsunderlag och vid utvĂ€rdering av anbud..

Sammanfattning: Syftet med studien Àr att belysa pedagogers lÀrsituationer i vardagen utifrÄn ett skolledarperspektiv. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Metoden utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer av fyra rektorer inom skilda verksamhetsomrÄden. Resultatet visar att rektorerna olika sÀtt beskriver sin roll gÀllande pedagogers lÀrande i vardagen. Rektorn inom förskolan Àr den enda ledare som beskriver sitt agerade, utifrÄn alla kategorier som utkristalliserat sig vid resultatgenomgÄngen, nÀmligen beskrivning av; strategier och strukturer för att Ästadkomma en tillÄtande kultur, reflektionstid samt feedbacksystem.

Enligt lag skall kommunala nÀmnder sjÀlva bedriva intern kontroll nÄgon exakt definition av vad intern kontroll ges inte i lagen.I uppsatsen tar vi fasta pÄ att det enligt en internationell modell som heter COSO behövs en faststÀlld plan för att man ska kunna utföra och följa upp kontrollen. DÀrför har vi studerat huruvida smÄ och stora kommuner har en antagen intern kontrollplan.Metoden vi anvÀnt Àr datainsamling via e-post och i vissa delar ett efterföljande frÄgeformulÀr.Resultatet av undersökningen Àr att de kommuner som har en intern kontrollplan i stort kontrollerar samma saker oavsett om kommunerna Àr stora eller smÄ. Det har ocksÄ visat sig att andelen stora kommuner som har antagit en intern kontrollplan Àr betydligt högre jÀmfört med smÄ kommuner. I slutsatsen har vi presenterat nÄgra delförklaringar till varför stora kommuner i större utstrÀckning har en internkontrollplan..