Detta arbete Àr ett uppdrag frÄn LuleÄ kommun. Som kommun erbjuder LuleÄ ett flertal kompetensutbildningar dÀr frÀmsta mÄlet Àr att utveckla mÀnskliga kompetenser i arbetslivet, men Àven att ge möjligheten till varje person att förbÀttra sin kompetens under hela sin anstÀllningstid.Det erbjuds ocksÄ karriÀrutveckling inom hela kommunen som ett uttryck för att verka för ett gott medarbetarskap. DÀrför Àr LuleÄ kommun intresserade av att ta reda pÄ vilken nytta kompetensutbildningarna har för chefer. Kommunen har Àven tagit fram ett sÄ kallat kompetenshjul som beskriver fem olika aspekter av delkompetenser, nÀmligen personlig, yrkes, social, strategisk och funktionell. De menar att dessa Àr viktiga för att kunna möta de behov av kompetens som finns inom organisationer.Syftet med denna studie blev dÀrför att ta reda pÄ om de kompetensutbildningar som LuleÄ kommun erbjuder möter chefernas behov av kompetensutveckling inom Tekniska förvaltningen och Socialförvaltningen.

Den ekonomiska brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela vĂ€rlden. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska brottsligheten anses vara svartarbete. Dock Ă€r inte den ekonomiska brottsligheten av lindrig art nĂ€r det kommer till att jĂ€mföra olika sorters brottsligheter i landet. Begrepp som skattefusk förekommer ofta i samhĂ€llet i syfte att tona ner och att fĂ„ brottet att lĂ„ta mer lindrigt Ă€n vad det Ă€r.Årligen stĂ„r svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintĂ€kterna som undangöms för staten. Som Ă„tgĂ€rd för att hindra all ekonomisk brottslighet samt svartarbete, införde staten under Ă„r 2007, lagen om personalliggare som pĂ„verkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen dĂ€r bĂ„de positiva och negativa reaktioner framkom.

I situationer nÀr egendom har överlÄtits utan den ursprunglige Àgarens tillÄtelse eller vetskap kan lag (1986:796) om godtrosförvÀrv av lösöre bli tillÀmplig. Lagen reglerar vem, av den ursprunglige Àgaren och förvÀrvaren, som ska tillmÀtas ÀganderÀtten till egendom som har överlÄtits av nÄgon som inte hade rÀtt att överlÄta egendomen. Exempel pÄ situationer dÄ lagen kan tillÀmpas Àr att en person som har lÄnat egendom överlÄter denna till tredje man eller att nÄgon överlÄter egendom som Àr belagd med ÀganderÀtts- eller ÄtertagandeförbehÄll. I lagen uppstÀlls krav pÄ förvÀrvarens aktsamhet och undersökning för att denne ska anses ha gjort ett godtrosförvÀrv och dÀrmed tillmÀtas ÀganderÀtten till egendomen. Anses förvÀrvaren ha varit i ond tro vid förvÀrvet ska egendomen Äterföras till den ursprunglige Àgaren.GodtrosförvÀrvslagen började gÀlla Är 1987 och det har dÀrefter gjorts Àndringar vid tvÄ tillfÀllen.

Studiens syfte var att underso?ka hur ra?ttssa?kerhet vid socialna?mndens respektive domstolens bedo?mningar ga?llande LVU 2§ beskrivs och diskuteras i aktuell forskning. Efter en utfo?rlig so?kning fann vi 12 avhandlingar och artiklar som o?verenssta?mde med studiens syfte. Resultatet av studien visar att socialna?mndens bedo?mningar i ho?g grad a?r subjektiva och att lagens formulering ger stort utrymme fo?r tolkning.

Revisionsplikten har under en lÀngre tid varit ett vÀldiskuterat Àmne i Europa dÀr störst fokus har legat pÄ huruvida revisionen ska vara frivillig eller inte. Idag har det gÄtt mer Àn tvÄ Är sedan lagen om avskaffad revisionsplikt trÀdde i kraft vilket gör det möjligt att studera avskaffandets effekter ur olika perspektiv som till exempel de smÄ aktiebolagens perspektiv, skatteverkets perspektiv och kreditgivarnas perspektiv. Fokus för denna studie Àr revisorernas perspektiv och hur de har pÄverkats av lagÀndringen.Syftet med vÄrt examensarbete Àr att beskriva och analysera revisorers förvÀntningar kring avskaffandet av revisionsplikten för att sedan kunna jÀmföra hur dessa förvÀntningar stÀmmer överens med utfallet efter att lagen trÀtt i kraft. Syftet med uppsatsen Àr Àven att beskriva och analysera vilka faktorer som pÄverkar effekterna av utfallet.För att nÄ fram till ett resultat har en abduktiv ansats med en kvalitativ metod anvÀnts för denna studie. Studien utgÄr ifrÄn befintlig teori och vetenskapliga studier. Teorier som har anvÀnts Àr agentteorin, professionsteorin, komfortteorin, legitimitetsteorin och den institutionella teorin samt förvÀntningsgapet.Det empiriska materialet grundar sig pÄ Ätta intervjuer med revisorer frÄn olika revisionsbyrÄer i KristianstadsomrÄdet med omnejd. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn en jÀmförelse mellan förvÀntningar och utfall av revisionspliktens avskaffande. Analysen pÄvisade att pÄverkansfaktorn byrÄstorlek hade den största pÄverkan pÄ förvÀntningarna i förhÄllande till utfallet samt att endast en del av förvÀntningar stÀmde överens med det faktiska utfallet.  .

Studiens syfte har varit att fÄ insikt och kunskap om kvinnor med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och vilka upplevelser och erfarenheter dessa kvinnor bÀr med sig av arbetslivet, samt deras olika strategier i arbetssituationer. För att fÄ ett ytterligare perspektiv pÄ de berörda kvinnornas situation pÄ arbetsmarknaden, har syftet med studien Àven varit att undersöka hur en rehabiliteringsaktör ser pÄ kvinnornas situation samt vilka stödinsatser som finns för den berörda gruppen. Som blivande Studie- och yrkesvÀgledare bedömer vi studiens Àmne som viktigt, dÄ vi anser att dessa kvinnor ska fÄ det stöd de kan tÀnkas behöva pÄ arbetsmarknaden. Vi menar ocksÄ att det Àr en viktig samhÀllsekonomisk frÄga. Eftersom kvinnor med ADHD Àr en grupp som hittills inte fÄtt samma utrymme i forskningen som mÀn med ADHD Àr detta Àmne i hög grad aktuellt och relevant.

Kvalificerade aktier i fĂ„mansföretag skall enligt bestĂ€mmelserna i 57 kapitlet IL beskattas i bĂ„de inkomstslaget kapital och tjĂ€nst. Genom att genomföra en upprepad intern aktieöverlĂ„telse kan en företagsĂ€gare avkvalificera sina aktier och beskattas enligt reglerna om kapital. I RÅ 2009 ref. 31 anses att ett förfarande med upprepade interna aktieöverlĂ„telser utgör skatteflykt vilket vĂ€cker frĂ„gan om nĂ€r ett generationsskifte av ett fĂ„mansföretag genom upprepad intern aktieöverlĂ„telse anses vara skatteflykt.Generalklausulen i skatteflyktslagen bestĂ„r av fyra rekvisit. Samtliga rekvisit mĂ„ste vara uppfyllda för att lagen skall vara tillĂ€mplig.

SammanfattningSkyddet för arbetstagarens personliga integritet Àr ett aktuellt Àmne dÀr teknikutvecklingenger arbetsgivaren ökade möjligheter att kontrollera arbetstagaren. DÀrmed Àventyras skyddetför arbetstagarens personliga integritet. Det finns i dagslÀget inte nÄgon direktspecialanpassad lagstiftning till skydd för den personliga integriteten i arbetslivet och svensklagstiftning saknar en enhetlig definition pÄ begreppet personlig integritet. Det Àr oklart vilkamöjligheter arbetsgivaren har att vidta kontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och epostanvÀndningsamt vilket skydd arbetstagaren har för sin personliga integritet.Syftet med uppsatsen Àr att reda ut vilket rÀttsligt skydd arbetstagaren pÄ den svenskaarbetsmarknaden har för sin personliga integritet, vilka möjligheter arbetsgivaren har att vidtakontrollÄtgÀrder av arbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning, samt vad begreppet godsed pÄ arbetsmarknaden i detta fall innebÀr. För att uppnÄ syftet anvÀnds en rÀttsdogmatiskmetod, som innebÀr att aktuella rÀttskÀllor det vill sÀga lagtext, förarbeten, praxis frÄnArbetsdomstolen och doktrin kommer att studeras.Arbetsgivaren ges möjlighet att vidta integritetskÀnsliga ÄtgÀrder sÄsom kontroll avarbetstagarens Internet- och e-postanvÀndning med stöd av den allmÀnna arbetsledningsrÀtten,avtal, kollektivavtal eller lagstiftning.

Syftet med arbetet Àr att beskriva kunskapsledningspraktikers definition av kunskapsdelning och hur de vÀrderar det. TvÄ artiklar innehÄllande sammanlagt 7 personers uttalanden analyseras. En huvudsaklig kunskapsledningsdiskurs har hittats, Àven en vetenskapsdiskurs och en marknadsdiskurs har hittats som verkar pÄverka kunskapsledningspraktikernas definition och vÀrdering av kunskapsdelning.Kunskapsdelning framstÄr frÄn resultaten att definieras som naturligt existerande i alla organisationer med nÄgon social interaktion, men att det krÀvs nÀring och styrning för att öka vÀrdet för organisationen..

PĂ„ nĂ„gra byggskolor i SkĂ„ne utförs morgongympa. Morgongympan fungerar som en förebyggande Ă„tgĂ€rd för att elever pĂ„ byggprogrammet och byggnadsarbetare ute i arbetslivet ska utsĂ€ttas för mindre skador och verk i kroppen. DĂ„ skador inom byggbranschen Ă€r vĂ€ldigt vanligt.Morgongympan utförs vĂ€ldigt olika pĂ„ byggprogrammen i SkĂ„ne. LĂ€rarnas deltagande och utförandet pĂ„verkar elevernas motivation till morgongympan. Även en del byggföretag utför morgongympa idag vilket nĂ„gra av eleverna har fĂ„tt uppleva och verkar positiva till..

Kolonisationen har format ma?nga la?nder, men i vilken utstra?ckning? Detta a?r ett aktuellt a?mne eftersom kolonialism fortfarande finns idag. I den ha?r uppsatsen underso?ks da?rfo?r kolonisationens pa?verkan pa? ekonomisk utveckling. Med hja?lp av tva?rsnittsdata och OLS-regressioner visar resultatet att brittiska kolonier i va?rlden, relativt franska kolonier, i genomsnitt haft ho?gre BNP per capita a?r 2000 och att detta tycks bero pa? skillnader i humankapital, demokrati och institutioner.

Syftet med studien Àr att undersöka yrkesverksammas upplevelser i handlÀggningen av unga lagövertrÀdare beroende pÄ kön.Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie för att fÄ vÄra frÄgor besvarade. Detta genom att genomföra sex semistrukturerade intervjuer, tvÄ socialsekreterare, tvÄ poliser och tvÄ Äklagare. VÄr studie fokuserar pÄ det problem som uppstÄr i samhÀllet nÀr individer inte blir behandlade lika inför lagen. Detta problem kan uppstÄ i kontakten med de yrkesverksamma som har till uppgift att samarbeta kring handlÀggningen av unga lagövertrÀdare. Den forskning som vi har tagit del av visar pÄ att kvinnor och mÀn behandlas olika i kontakt med rÀttsssamhÀllet och att samhÀllets normer ser olika ut kring mÀn och kvinnor som begÄr brott.

Syftet med undersökningen var att hitta faktorer i arbetslivet som frÀmjar hÀlsa. FörhÄllanden som belystes i undersökningen var uppfattning hos vÄrdpersonal om tid, möjlighet att pÄverka, relationer och psykosocialt klimat, kunskap och motivation samt belöning.Den undersökta gruppen utgjordes av vÄrdpersonal inom Àldreomsorgens sÀrskilda boende i TrollhÀttans Stad. Samtliga yrkeskategorier ingick i studien; sjukvÄrdsbitrÀden, undersköterskor och sjukvÄrdsbitrÀden. LÄngtidsfrisk definierades som ingen sjukfrÄnvaro alls under ett Är. LÄngtidssjuk definierades som mer Àn tre mÄnaders men mindre Àn tvÄ Ärs sjukskrivning under ett Är.

Trots att Sverige har kommit lÄngt med sitt jÀmstÀlldhetsarbete Àr arbetslivet fortfarande inte jÀmstÀllt. SamhÀllet prÀglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebÀr av att mÀn och kvinnor hÄlls isÀr och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebÀr den att kvinnan Àr underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta Àr kulturellt betingat och uppfattas dÀrför som nÄgot naturligt.

Introduktion: Stress i arbetslivet har ökat i samhÀllet och undersökningar visar att arbetsrelaterad stress Àr vanligare hos dem som arbetar med mÀnniskor exempelvis inom hÀlso- och sjukvÄrden. Tidigare forskning pekar pÄ att det finns mÄnga olika stressfaktorer i arbetet som orsakar stress hos sjuksköterskor och distriktssköterskor. Att kunna hantera stress genom att anvÀnda sig av egna strategier kan bidra till att minska den. Distriktssköterskors yrke innefattar ett brett kompetensomrÄde dÀr mÄnga olika arbetsuppgifter inkluderas. Förutom att vÄrda och hjÀlpa patienter pÄ olika sÀtt har hon eller han ocksÄ ett ansvar att styra, organisera och förbÀttra arbetet inom det egna arbetsomrÄdet.