Syftet med denna studie Àr att ge en djupare insikt i hur man definierar det problematiska fenomenet högfrekvent dator-och tvspel. I denna studie kommer fenomenet att definieras, beskrivas och problematiseras av verksamma inom socialt arbete, dÀr grunden för vÄr empiriska studie baseras pÄ en kvalitativ ansats i form av intervjuer. Urvalsgruppen bestÄr av fyra intervjupersoner, en kurator, en terapeut, en socialarbetare pÄ en förening som arbetar specifikt med denna problematik och en socialarbetare inom socialtjÀnsten. Genom intervjuerna och en sammanfattning av dessa kan vi se en brist pÄ en tydlig definition av fenomenet och dÀrmed ett behov av en konkret definition. Intervjuerna visar ocksÄ skillnader kring vad de olika intervjupersonerna anser att det finns för insatser för personer med denna typ av problematik.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera faktorer som vi anser viktiga att beakta för att förstÄ bostadshyresmarknaden i GÀvle 2011. Hur pÄverkas marknaden av faktorer som politik, ekonomi och befolkning? Metod: Denna uppsats Àr av en kvalitativ metod. Först skedde en datainsamling för att sedan kunna utföra expertintervjuer med personer frÄn viktiga aktörer i GÀvle. Förutom primÀrdata finns Àven sekundÀrdata som Àr framtagen av forskare, till exempel vetenskapliga tidskrifter och artiklar. Detta examensarbete bygger bÄde pÄ en empirisk- och en teoretisk undersökning.

Den hÀr uppsatsen behandlar frÄgan kring vad information och rÄdgivning enligt miljöbalken egentligen innebÀr. I miljöbalken 26 kap 1 § stÄr att ?Tillsynsmyndigheten skall dessutom, genom rÄdgivning, information och liknande verksamhet, skapa förutsÀttningar för att balkens ÀndamÄl skall kunna tillgodoses?. Det övergripande syftet med studien Àr att ta reda pÄ om tillsynspersoner och företagare har olika upplevelser av tolkning och tillÀmpning av lagen om tillsyn (miljöbalken 26 kap § 1) med fokus pÄ information och rÄdgivning till privata företag. Det empiriska materialet har hÀmtats frÄn intervjuer med tvÄ tillsynspersoner samt en miljöansvarig person pÄ ett tillsynspliktigt företag.

Det förekommer att företag sÀger upp anstÀlld personal pÄ grund av arbetsbrist för att sedan hyra in arbetskraft via bemanningsföretag under den period nÀr tidigare anstÀllda har företrÀdesrÀtt. Det finns AD-domar gÀllande frÄgan om detta förfarande kan anses vara ett kringgÄ av LAS. Hittills har inte nÄgon arbetsgivare ansetts kringgÄ lagen men AD har i sina domar anfört olika omstÀndigheter som pÄverkat utgÄngen av mÄlen och det krÀvs att arbetsgivaren vidtagit ÄtgÀrderna i syfte att pÄ ett otillbörligt sÀtt kringgÄ LAS. Parterna pÄ arbetsmarknaden tolkar domarna pÄ olika sÀtt och Àr inte överens i frÄgan om huruvida uppsÀgnings- och inhyrningsförfarandet Àr ett kringgÄende av lagen. Jag har anvÀnt mig av traditionell rÀttsdogmatisk metod för att analysera de olika omstÀndigheter som domstolen anför i de tvÄ rÀttsfallen ? ?Abu-Garcia? och ?Grafikerna? ? i syfte att utreda vilka omstÀndigheter som krÀvs för att en arbetsgivare kan anses kringgÄ LAS.

MÄlet med denna uppsats Àr att se vilka författningar som gör sig gÀllande vid planering, byggande och drift av en vÀgtunnel, frÀmst med avseende pÄ samrÄd men Àven brand och personsÀkerhet. Processen kring att planera en tunnel Àr vÀl reglerad och innefattar mÄnga lagar. VÀglagen (1971:948) reglerar om planprocessen, nÀr de olika stegen ska utföras, vad de ska innehÄlla samt nÀr och med vilka samrÄd ska ske. Miljöbalken (1998:808) reglerar frÀmst att en miljökonsekvensbeskrivning ska utföras och godkÀnnas, men innehÄller Àven generella regler om förebyggande skyddsÄtgÀrder. Plan- och bygglagen (1987:10) görs ocksÄ gÀllande vid planeringen av en vÀgtunnel med avseende pÄ detaljplaner och LÀnsstyrelsens tillsyn över plan- och byggnadsvÀsendet i lÀnet.

 AbstractDatum 2009-06-05 Författare Jan Boman                          1986-05-26 ? 8518                    Aleksei Trosjtjij                     1987-05-31 ? 9633 NivÄ Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Handledare HÄkan Boter Titel Avgiftsbelagd musikkonsumtion ? En studie om IPRED och framtida  finansiering av skivbolag.Problem Kan skivbolagens verksamhet finansieras genom tillÀgg av en fast extra avgift för slutanvÀndarnas bredbandsuppkoppling i utbyte mot obegrÀnsad nedladdning av musik? Skulle ett system av den hÀr typen kunna vara en hÄllbar lösning pÄ dagens problem med olaglig nedladdning av musik? Syfte Denna uppsats huvudsakliga syfte Àr att genom en explorativ studie undersöka underlaget för alternativ finansiering av skivbolags verksamhet efter införandet av IPRED-lagen. Vidare Àmnar vi undersöka hur om ett alternativt system för konsumtion av musik Àr genomförbart. Metod Vi har valt att anvÀnda en kvantitativ metod i denna undersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen gjordes genom en enkÀtundersökning som besvarades av studenter pÄ campusomrÄdet samt ett frÄgeformulÀr som besvarades av ett antal skivbolag.

Detta Àr en kvalitativ studie, med hermeneutiskt perspektiv, dÀr syftet Àr att studera hur individer i en kundorienterad verksamhet pÄverkas i arbetslivet och privatlivet av att vara flexibel och tillgÀnglig. Med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer har vi samlat in vÄr empiri, intervjuerna har genomförts med sÀljare eller servicetekniker i en kundorienterad organisation. I studien anvÀnder vi Castells nÀtverksteori och Foucaults maktperspektiv. Castells menar att nÀtverkssamhÀllet bestÄr av tillgÄngen till moderna kommunikationshjÀlpmedel som underlÀttar vardagen. Avancerad högteknologisk utrustning lÄter individen vara uppkopplad dygnet runt.

Till f?ljd av den utmaning som Sverige st?r inf?r g?llande den v?xande kriminaliteten v?cktes en nyfikenhet kring ?terintegreringsprocesser som ska f?rebygga och minska ?terfall till brott. Med ett pedagogiskt intresse syftar denna studie d?rmed till att unders?ka det enskilda Kramikontorets centrala roll i ?terintegreringen f?r klienter till arbetslivet. Krami ?r en arbetsmarknadsinsats best?ende av tre samverkande myndigheter, vilka ?r Kriminalv?rden, Arbetsf?rmedlingen samt kommunen. Studien ?mnar till att framst?lla de anst?lldas perspektiv p? Krami ?s arbete f?r att kunna synligg?ra hur v?l verksamheten upplevs bidra till ?terintegreringen till arbetslivet.

SyfteSyftet Àr att undersöka gÀllande rÀtt, befintlig lagstiftning och utifrÄn dessa se hur domstolen vÀrderar gÀrningspersonens uppsÄt. Jag vill Àven se hur uppsÄtet i sin tur pÄverkar straffpÄföljden. En komplikation jag Àven stötte pÄ var vilken bestraffningsrÀtt Skatteverket har, sett till lagen och till legalitetsprincipen. Hur kan staten delegerar ansvaret till ett statligt verk? Hur Àr det förankrat i lagen, rÀttssÀkerheten och i demokratin? Metod Jag kommer att tolka och systematisera gÀllande rÀtt utifrÄn rÀttsdogmatiken, med utgÄngspunkt i Aleksander Peczeniks tolkning av den allmÀnna rÀttslÀran.Slutsats Jag kom fram till att det rÄder diskrepans mellan doktrin och praxis, men att den lag som tillÀmpas Àr att anse som gÀllande rÀtt.

Med hjÀlp av teknologiska lösningar ser vi att kontorsarbete idag blivit allt mer digitaliserat. Det hÀr har pÄverkat möjligheten att utföra arbetsuppgifter oberoende av tid och rum. Mobiliseringen av arbetslivet innebÀr att arbetet blivit mer sjÀlvstÀndigt och att de förr naturligt fysiska interaktionerna pÄ arbetsplatsen minskar. Studier visar Àven pÄ utmaningar i ledarskapet hos organisationer som implementerat ett mobilt arbetssÀtt. För att lyckas övervinna de utmaningar som den mobila arbetssituationen skapar i arbetslivet, har innebörden av relationsorienterat ledarskap samt hur det pÄverkar resultatet för organisationen framhÄllits som vÀsentlig att studera.Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur relationsorienterade ledarbeteenden, som att stödja, hjÀlpa till och kÀnna empati för medarbetaren, kan bidra till att uppnÄ mÀnniskans behov av en kÀnsla av samhörighet, personligt vÀrde samt personlig utveckling i mobila arbetsliv.

Den internationella brottsligheten Àr idag vÀrldsomfattande. Den svarta sektorn har lÀnge bidragit till en snedvriden konkurrens i kontantbranschen. Seriösa nÀringsidkare riskerar att konkurreras ut frÄn kontantbranscher av fuskande aktörer vilket försÀmrar konkurrensen i samhÀllet. För varje Är mister svenska staten miljardbelopp i uteblivna skatteintÀkter varav en stor del Àr direkt hÀnförlig till avsiktligt skattefusk. Detta Àr ett stort problem som pÄverkar Sveriges vÀlfÀrd.

ProjektanstÀllningen Àr en av de atypiska anstÀllningsformer som faller under begreppet tidsbegrÀnsade anstÀllningar och anses vara den mest gynnade gruppen inom samlingsnamnet. Genom en kvalitativ intervjustudie baserad pÄ 8 djupintervjuer Àmnar uppsatsen ge en ökad bild av intervjupersonernas upplevelser av hur arbetslivets sfÀr och den privata sfÀren kombineras och inverkar pÄ varandra. Analysen utgÄr frÄn en teoretisk referensram bestÄende av sociologerna Sennett, Giddens, Castells, Beck, Berger & Luckmann samt Bauman. Resultaten tyder pÄ att arbetslivet har en starkt identitetsskapande effekt och att anknytningen till arbetet, de sociala relationerna i individernas kontaktnÀt, upplevs som starka. I studien framkommer att intervjupersonerna som under lÄng tid arbetat som projektanstÀllda inom mediebranschen upplever arbetet som givande, intressant och möjlighetsskapande.

BakgrundVarje Är kommer det barn under 18 Är, utan sina förÀldrar, frÄn andra lÀnder till Sverige för att söka asyl. Antalet ökar, 2004 kom det 388 barn, 2009 kom sÄ mÄnga som 2250 ensamma barn.Enligt mÄnga rapporter underlÀt kommunerna att utreda barnens behov av insatser och de tilltÀnkta boendenas lÀmplighet. Den 1 juli 2006 trÀdde en ny lag i kraft som skulle ge ensamkommande flyktingbarn samma trygghet som övriga barn i landet. Lagen skulle ge tydligare riktlinjer för Migrationsverket, svenska kommuner och Landsting betrÀffande fördelning av ansvar, vem som ansvarar för vad.SyfteSyftet Àr att undersöka barnens situation, hur de blir bemötta pÄ boendena under deras asylprocess. SÀrskilt fokus har vi lagt pÄ att undersöka om man pÄ boendena tar hÀnsyn till att de ensamkommande barnen kommer frÄn en annan social miljö, med en helt annan kultur.FrÄgestÀllningar Hur arbetar man med barnen sen den nya lagen kom 2006? Hur bemöter man barnen utifrÄn kultur, identitet m.m.?MetodVi har valt en kvalitativ forskningsmetod som bygger pÄ djupintervjuer med en flyktingsamordnare, tvÄ chefer för olika boenden och tvÄ asylsökande barn som bor pÄ ett transitboende.ResultatVi har kommit fram till att Sverige har blivit bÀttre pÄ ta hand om de ensamkommande barnen, sedan den nya lagen, personalen har högre utbildning, man har anstÀllt mer personal med kulturkompetens.

Delaktighet Àr grundlÀggande för frÀmjandet av folkhÀlsa. Inom arbetslivet kan delaktighet frÀmjas genom ledarskap, till exempel anvÀnder Försvarsmakten utvecklande ledarskap för att frÀmja hÀlsa genom chefer. Arnsteins delaktighetsstege visar pÄ nivÄer av delaktighet i ett hierarkiskt system och kan anvÀndas för att mÀta delaktighet. Attityder kan pÄverka hur mÀnniskor handlar och kan pÄverkas av mÀngden krav och resurser inom arbetslivet.Syftet med studien Àr att undersöka attityder till delaktighet inom det egna ledarskapet, i vilken grad det finns förutsÀttningar att bedriva ett ledarskap som frÀmjar delaktighet samt om det finns ett samband dÀremellan, hos chefer med personalansvar i en militÀr organisation. EnkÀten har skickats ut till samtliga 135 chefer med personalansvar pÄ ett regemente i Sverige.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om lagförslag Ds 2008:18 kan innebÀra att GÀvle Kommun, som har ett vÀl utvecklat anhörigstöd, kan komma att begrÀnsas i sitt arbete i form av detaljstyrning. Behovet av ett gott stöd för anhöriga har blivit alltmer uppenbart. Stöd till anhöriga Àr viktigt sÄvÀl ur den anhöriges som ur samhÀllets synpunkt. För anhöriga handlar det om att fÄ stöd och kÀnna uppskattning för de insatser de gör för en nÀrstÄende. Det handlar om den anhöriges behov av vila och att fÄ tid över för personliga angelÀgenheter men Àven om kunskaper och fÀrdigheter för att kunna behÀrska situationen pÄ bÀsta sÀtt. Med det nya lagförslaget Ds 2008:18 finns förvÀntningar om att underlÀtta för de som vÄrdar och sörjer för nÄgon nÀrstÄende.