SammanfattningCivilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet, VT 2013. Författare: Amanda Lindesson och Matilda ÖdhallHandledare: Andreas JanssonExaminator: Anna StafsuddTitel: Lagen om anmĂ€lningsskyldighet - Ur ett klientperspektivBakgrund: Lagen om revisorers anmĂ€lningsskyldighet innebĂ€r att revisorer i Sverige enligt lag Ă€r skyldiga att anmĂ€la sina klienter dĂ„ misstanke om ekonomisk brottslighet föreligger. DĂ„ sĂ„vĂ€l revisorer som deras klienter lyder under anmĂ€lningsskyldigheten, pĂ„verkas bĂ€gge parter av den. För revisorerna Ă€r det av stor vikt att ha en god relation till sina klienter och det blir dĂ€rför av intresse att undersöka om anmĂ€lningsskyldigheten fĂ„r nĂ„gra effekter pĂ„ klientrelationen. För att undersöka detta krĂ€vs att bĂ€gge parters Ă„sikt belyses för att slutsats ska kunna dras.

Under senare Är har miljömedvetenheten ökat bland politiker och i nÀringslivet. I dagens samhÀlle Àr hÄllbar utveckling ett allt viktigare begrepp. Det Àr för mÄnga företag viktigt att visa sitt miljöarbete, exempelvis för att skapa legitimitet hos intressenter och i samhÀllet. Företagets miljöarbete kan skrivas ner i en miljöredovisning som sedan förmedlas till intressenterna. Lagen som reglerar miljöredovisning Àr otydlig och berör dessutom inte alla företag.

SammanfattningTitel: Lagen om anmÀlningsplikt ? en retrospektiv studie 1999-2013.NivÄ och Àmne: Kandidatuppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Samir DzaficHandledare: Marianne KullenwallExaminator: Jim AndersénNyckelord: Revisor, revision, tystnadsplikt, anmÀlningsplikt, förvÀntningsgap, oberoende, kompetensBakgrund:Ekonomisk brottslighet Àr ett vÀxande problem, bÄde i Sverige och internationellt. Sedan den 1 januari 1999 har en revisor skyldighet att företa vissa ÄtgÀrder vid misstanke om brott i ett bolag som han eller hon granskar. BestÀmmelserna hÀrom finns i aktiebolagslagens (2005:551) nionde kapitel 42-44 §§. Innan anmÀlningsplikten infördes var det praktiskt omöjligt för revisorn att anmÀla misstanken om brott pÄ grund av revisorns tystnadsplikt enligt 41 § i ABL nionde kapitel.

PÄ senare tid har intresset för sjukfrÄnvaron och ohÀlsan i arbetslivet ökat. Anledningen till detta Àr en insikt om att sjukfrÄnvaron och ohÀlsan pÄ arbetsplatsen innebÀr stora pÄfrestningar för bÄde mÀnniskor, företag och samhÀlle. I ett försök att motverka den negativa hÀlsoutvecklingen i arbetslivet presenterade regeringen i budgetpropositionen för 2002 ett 11-punktsprogram för ökad hÀlsa i arbetslivet. En av dessa punkter var ett förslag om att införa ett obligatoriskt hÀlsobokslut i företag. I propositionen definieras hÀlsobokslut som en redovisning av de anstÀlldas hÀlsolÀge, och det kan sÀgas vara ett verktyg för att kartlÀgga, analysera och följa upp hÀlsolÀget i organisationen.

Syftet med denna uppsats Àr att utföra en granskning av samÀganderÀttslagen, samt företa en komparativ studie av norsk rÀtt och med hjÀlp av dessa tvÄ underlag som utgÄngspunkt utröna om och i sÄdana fall hur lagen bör Àndras eller anpassas sÄ att fler alternativa möjligheter kan ges nÀr meningsskiljaktigheter kring samÀgandet uppstÄr..

SammanfattningSvartjobb utgör majoriteten av det skattefusk som förekommer i Sverige ochRestaurangbranschen berÀknas stÄ för en femtedel av det totala skattefelet. SKV presenterade iÄrsredovisningen för 2007, att staten Ärligen förlorar 66 miljarder kronor pÄ grund avsvartjobbens förekomst. Sverige Àr Àven det land i Europa med störst omfattning av svartjobb.Teorierna Àr mÄnga till varför man anstÀller och arbetar svart. En del anser att för högaarbetsgivaravgifter och höga kostnader, vad gÀller livsmedel och löneutveckling, har bidragittill att mÄnga smÄföretag lever pÄ marginalerna och tvingas anstÀlla svart för att överleva.Andra sÀger att mÄlet Àr stor ekonomisk framgÄng, vilket gör att redan framgÄngsrikanÀringsidkare undandrar skatt för att bÀttra pÄ vinsten ytterligare. Ett tredje sÀtt att se det pÄ, Àralla de tillfÀllen som ges att undandra skatt eftersom kontrollsystemen Àr för brÀckliga.Orsakerna tycks vara mÄnga.Det uppstÄr dessvÀrre flertalet svÄrigheter att motverka svartjobb.

Bakgrund: Attityder gentemot funktionsnedsÀttning grundar sig historiskt sett i samhÀllets förÀndring och kunskap. Attitydbegreppet utgÄr i examensarbetet frÄn Theory of planned behavior, dÀr bakomliggande faktorer leder handling. En hörselnedsÀttning Àr en dold oftast kronisk funktionsnedsÀttning. Svensk lagstiftning reglerar rÀttigheter och skyldigheter i arbetslivet för inblandade aktörer. Personen med hörselnedsÀttning bearbetar sin situation i tre skeenden i en livsomstÀllningsprocess.Syfte: Genom integrativ litteraturstudie kartlÀgga attityder personer med hörselnedsÀttning möter i arbetslivet och personens eget förhÄllande till sin hörselnedsÀttning.Metod: InnehÄllsanalys av 13 skandinaviska undersökningar, dÀr hörselnedsÀttning ingÄr.

Migration och folkomflyttningar Àr starkt relaterat till skeenden i vÄr omvÀrld och kopplade till globala strukturer och problem. Sverige blir i detta sammanhang ett mottagarland för migration i vilket strategier för immigranters integrering stÀlls i relation till samhÀlls- och arbetsmarknadsutveckling. För immigranters lyckade integration kopplas nationell integrationspolitik starkt till den förda arbetsmarknadspolitiken. Det statligt styrda organet Arbetsförmedlingen fÄr hÀr en nyckelroll för immigranters integration och tilltrÀde till arbetslivet. Trots ett lÄngtgÄende och omfattande samhÀllsarbete pÄvisar statistik och tidigare forskning att immigranter utgör en exkluderad grupp pÄ arbetsmarknaden i förhÄllande till infödda individer.Denna studie syftar till att med fokus pÄ de sociala nÀtverkens roll fÄ förstÄelse för arbetsförmedlares upplevelser av strukturella brister pÄ den svenska arbetsmarknaden i deras arbete med enskilda immigranter.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trÀdde i kraft sÄ sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade omrÄdet redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad frÄn tidigare lagstiftning inom omrÄdet utgöra ett nÄgorlunda fullgott skydd, dock Àr lagen inte sÄ pass omfattande att den fria opinionsbildning sÀtts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet sÄsom hemlig information i en nÀringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan trÀda in dels i form av straff och skadestÄnd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestÄnd.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trÀdde i kraft sÄ sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade omrÄdet redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad frÄn tidigare lagstiftning inom omrÄdet utgöra ett nÄgorlunda fullgott skydd, dock Àr lagen inte sÄ pass omfattande att den fria opinionsbildning sÀtts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet sÄsom hemlig information i en nÀringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan trÀda in dels i form av straff och skadestÄnd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestÄnd.

Precis som i andra lÀnder Àr den ekonomiska brottsligheten utbredd, i Sverige. Svartarbetet stÄr för den största delen av skatteundandragandet och kostar Ärligen staten 66 miljarder i uteblivna skatteintÀkter. Det överhÀngande problemet Àr att skattelagstiftningens legitimitet Àr bristande, vilket tydligt framkom i en rapport dÀr varannan svensk tyckte att svartarbete var ett lindrigt brott och att de sjÀlva skulle kunna tÀnka sig köpa svarta tjÀnster.För att komma tillrÀtta med problemet valde staten Är 2007 att införa lagen om personalliggare i restaurang- och frisörbranschen. Lagen fick stor effekt och skapade dÀrigenom en debatt om att utöka lagen till andra branscher. StÀdbranschen var pÄ tal, dÄ Àven denna bransch har ett omfattande svartarbete.Med bakgrund till vad som framkommit valde vi att undersöka vilken verkan ett eventuellt införande av personalliggaren skulle medföra i stÀdbranschen.

Denna uppsats hade som syfte att undersöka religionsfriheten som lag och rÀttighet baserat pÄ hur den framstÀllts i artikeln ?Avskaffa lagen om religionsfrihet?. Undersökningen utgick ifrÄn tre frÄgestÀllningar.Den första handlade om huruvida religionsfrihet medför att religiöst troende har större friheter Àn icketroende. Det visades pÄ att religionsfriheten erbjuder samma frihet för alla och envar, individens frihet att ha den relation till religion som efterstrÀvas av densamme. Lagen om religionsfrihet visades syfta till att i möjligaste mÄn tillgodose denna frihet.

I dagens samhÀlle Àr arbete en stor del av mÀnniskans liv. Genom arbete blir vi sjÀlvförsörjande och tilldelas en social roll. Arbetsmarknadspolitiken i Sverige har sedan 1970- talet utgÄtt frÄn synen pÄ allas rÀtt till arbete. En grupp som trots det har svÄrigheter att ta sig in pÄ arbetsmarknaden Àr mÀnniskor med nÄgon typ av funktionshinder. Som blivande studie- och yrkesvÀgledare har vi stort intresse för mÀnniskor och deras rÀtt till valmöjligheter och vi tycker det Àr viktigt med kunskaper om hur arbetsmarknaden ser ut för olika grupper.

Denna studie genomfördes som en litteraturstudie dÀr syftet var att undersöka vad det kan innebÀra att vara nyutexaminerad sjuksköterska, samt vilka faktorer i arbetsmiljön som pÄverkade deras hÀlsa och arbetstillfredsstÀllelse den första tiden i arbetslivet. Vetenskapliga artiklar söktes med hjÀlp av sökmotorerna CINAHL, PubMed och Medline. Artiklar med kvantitativ ansats (n= 12) och kvalitativ ansats (n=6) inkluderades i studien. Efter att materialet granskats med hjÀlp av granskningsmallar som erhölls frÄn Högskolan Dalarna, inkluderades totalt 18 vetenskapliga artiklar med medelhög (n=3) och hög (n= 15) kvalitet i resultatet i litteraturstudien. Resultatet delades upp i 9 underrubriker som ansÄgs svara pÄ studiens syfte och frÄgestÀllningar.

Under 1980-, 1990- och 2000-talen kom invandrare och flyktingar till Sverige med olika bakgrundsvariabler, d.v.s. olika utbildningsbakgrund, motiv och heterogenitet i frĂ„ga om klass, kön och etnicitet. PĂ„ 1950-, 1960- och i början av 1970- talen kom direkt rekryterad arbetskraftinvandring till industrin. Bland nutida invandrare till Sverige finns det personer med högskoleutbildning eller en akademisk examen. År 2010 fanns det 136 573 personer (20-55 Ă„r) med minst tvĂ„Ă„riga högskoleutbildningar med utlĂ€ndsk bakgrund.