Lagen om Valfrihetssystem (LOV) trÀdde i kraft 1 januari 2009, och denna lagstiftning var tÀnkt att inom Àldreomsorgen förflytta makten till brukarna genom att lÄta dem vÀlja hemtjÀnstutförare utifrÄn sina egna kriterier. VÄrt syfte var att beskriva tillÀmpningen av LOV utifrÄn professionellas perspektiv i Lerums kommun. För att undersöka detta anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod och intervjuade bistÄndshandlÀggare och utvecklingsledaren inom Àldreomsorgen i Lerums kommun, samt tvÄ av de privata utförarna i kommunen. Som bakgrund beskriver vi marknadstÀnket ? New Public Management, lagens utformning, kommunernas ansvar och den mediala bilden av privatiserad Àldreomsorg.

Pregnant workers are considered at risk in the labor market and therefore need extra protection from employment discrimination . The purpose of this essay is to investigate what protection of pregnant workers against discrimination in employment situations and  if  there  is  no  corresponding  protection  for  female  workers  claim  the  right  to parental leave.The essay describes the national and EU rules on applications and practice, showing how pregnant women and workers on parental leave are treated in the labor market. Through Sweden's accession to the EU , we must apply the requirements nationally EU imposes on its member countries.The essay shows that pregnant employees have a strong legal protection from discrimination in employment , from both DL and by EU directives . Employers who deny workers employment because of pregnancy is guilty of direct discrimination on grounds of sex, because it is only women who may become pregnant. It is not important whether it is a temporary or permanent position .

Problemdiskussion: Under 2013 har Brottsförebyggande rÄdet lÀmnat statistik som visar att en fjÀrdedel av alla anmÀlda ekonomiska brott i SkaraborgsomrÄdet Àr bokföringsbrott. En fjÀrdedel Àr en stor andel och borde undersökas mer ingÄende. Det Àr oklart hur mÄnga anmÀlningar som har kommit frÄn revisorer under 2013. En rapport av Larsson (2004) visar dock att endast 1 % av alla anmÀlda ekobrott kommer frÄn revisorer. Det finns flera studier som menar att anmÀlningsskyldigheten inte har haft nÄgon effekt pÄ förhindrandet av ekobrott dÄ fÄ anmÀlningar har kommit frÄn revisorer.

Syftet med vÄr uppsats Àr att beskriva de konsekvenser för vÀrdering och redovisning av goodwill som införandet av IFRS 3 medför. Ytterliggare en aspekt med uppsatsen Àr att försöka skapa förstÄelse för hur efterlevnaden av IASB:s förestÀllningsram pÄverkas av det nya regelverket. Vi har utgÄtt ifrÄn ett induktivt angreppssÀtt och anvÀnt oss av den kvalitativa datainsamlingsmetoden. För att fÄ fram lÀmplig empiri har vi gjort ett antal intervjuer med företag och revisorer, dels personliga och dels en telefonintervju. Vi behandlar vÀrderingen av goodwill och anvÀnder oss dÀrför av den tidigare lagen och den nyinförda lagen som referensram.

I Sverige genomförs varje Är offentliga upphandlingar till ett vÀrde av ca 500 miljarder kronor. Alla offentligt finansierade verksamheter mÄste följa lagen om offentlig upphandling och den formella upphandlingsprocess som lagen specificerar. Lagen Àr allmÀnt formulerad och anvisar en process dÀr fokus ligger pÄ förarbete och matematisk utvÀrdering.Cognitive Systems Engineering har vuxit fram utifrÄn insikten att effektiva processer kontinuerligt behöver anvÀnda sÄvÀl feedback och feedforward för att uppnÄ sina mÄl. Typiska tillÀmpningar Àr dynamiska, tÀtt kopplade processer dÀr dessa behov Àr tydliga, men CSE som ramverk Àr generellt definierat och bör gÀlla Àven för en beslutsprocess pÄ organisationsnivÄ. En CSE-analys har potential att förtydliga funktionella faktorer som tillÄter upphandlare att genomföra effektiva och ÀndamÄlsenliga upphandlingar.I syftet att testa ovanstÄende hypotes genomfördes en fallstudie av Linköpings Universitets upphandling av företagshÀlsovÄrd 2008.

Arbetslivet Àr just nu i ett stadium dÀr individualitet, medbestÀmmande och lÀrande i organisationer eftersöks. Men för att detta skall nÄs krÀvs en vÀxelverkan mellan det medvetna och omedvetna. Detta omöjliggörs i och med dagens medvetandecentrering samt det kollektiva omedvetnas makt över individens strÀvan att finna det personligt omedvetna.Syftet med mitt arbete Àr att med en uppsÀttning relevanta begrepp studera det omedvetna i det intersubjektiva och dess inverkan pÄ individens möjlighet till att skapa en vÀxelverkan mellan medvetet och omedvetet i en specifik arbetssituation.Genom ett hermeneutiskt perspektiv utförs studier av det medvetna och omedvetna. En befintlig fallbeskrivning anvÀnds dÀrtill som empiriunderlag för att konkretisera min tolkning och diskussion.Det som i studien synliggörs Àr att ett specifikt fall kan visa pÄ en problematik, vilken kan hÀrledas till omedvetna processer. Dessa processer har ÄskÄdliggjorts genom skapandet av en begreppsapparat.

Uppsatsen behandlar rekryteringsprocessen samt hur man kan identifiera och undvika psykopater vid chefsrekrytering. Syftet Àr att undersöka hur HR-personal och bemanningsföretag gÄr till vÀga vid rekrytering samt hur vÀl rekryteringsprocessen fungerar för att undvika psykopater. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur rekryteringsansvariga ser pÄ fenomenet psykopater i arbetslivet och hur dessa kan anses vara en felrekrytering. I uppsatsen anvÀnds inte den medicinska definitionen av begreppet psykopat. NÀr vi nÀmner psykopater i uppsatsen krÀvs endast att personen uppvisar vissa personlighetsdrag som enligt teorin anses vara psykopatiska.  I den teoretiska referensramen gÄr vi djupare in pÄ vad som avses med begreppet psykopat, egenskaper hos dessa personer och vilken problematik de kan orsaka pÄ arbetsplatser. Teorin behandlar ocksÄ rekrytering och att man bör vara sÄ noggrann som möjligt vid rekryteringens olika delmoment för att kunna undvika psykopater.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare Àr syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden anvÀnts för att uppnÄ uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primÀrdata Àr baserade pÄ personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som Àr verksamma inom kontantbranschen. SekundÀrdata bestÄr av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen dÄ det Àr revisorerna som utförligt ska granska företagets Ärsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

Den första januari 1999 infördes en ny lag i Sverige angÄende revisorernas anmÀlningsskyldighet. Revisorerna var rÀdda att förlora sin sjÀlvidentitet och relationen till klienten, dÄ lagen förutsatte att de agerar sÄ fort de misstÀnker brott. Syftet med undersökningen var att se hur revisorerna egentligen agerade dÄ de misstÀnkte att brott förelÄg. Vidare studerades olika faktorer som ansÄgs ha en pÄverkan pÄ hur revisorerna agerade vid misstanke om brott. Faktorerna kön, Älder, erfarenhet, etikutbildning och storlek pÄ byrÄ testades mot revisorernas anmÀlningsbenÀgenhet.

Förmedling av kringtjÀnster i ett vinstgivande syfte Àr förbjudet enligt den nuvarande fastighetsmÀklarlagen. I slutet av Är 2005 tillsattes en utredning som skulle utvÀrdera den nuvarande lagstiftningen och komma med förslag angÄende förÀndringar och förbÀttringar.Det nya förslaget innebÀr bland annat att vinstgivande kringtjÀnster kommer att tillÄtas och i dagslÀget verkar det som att lagen kommer trÀda i kraft nÄgon gÄng under Är 2010.Den nya lagen kommer utan tvekan att förÀndra fastighetsmÀklarbranschen i Sverige och vi har i denna undersökning försökt att ta reda pÄ hur den nya fastighetsmÀklarlagen pÄverkar mÀklarföretags utbud av kringtjÀnster samt vilka möjligheter företagen ser att skapa vinstgivande avkastning pÄ dessa tjÀnster.VÄran metod har i sin helhet bestÄtt av kvalitativa undersökningar i form av fyra intervjuer med berörda aktörer samt en fokusgrupp med fyra deltagare och en moderator som ledde fokusgruppen. Undersökningarna har gjorts med handledning av relevant litteratur och har varit lÀrorika och vÀldigt givande.I undersökningen har det visat sig att de flesta berörda parter ser positivt pÄ de vinstgivande kringtjÀnsternas uppkomst. Det tycks inte finnas nÄgon oro över att mÀklares arbetssÀtt kommer att förÀndras avsevÀrt utan snarare att det Àr företagandet som kommer att förÀndras i samband med den nya lagen. Till exempel i form av slutande av avtal med samarbetspartners samt efterarbetet med uppföljning för att hÄlla samarbetet vid liv.Den nya mÀklarlagen Àr ett resultat av den utveckling som skett inom branschen och Àr baserad pÄ bland annat kundundersökningar som visar att kringtjÀnster Àr nÄgot som önskas av kunderna.

Detta Àr en studie om Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal inför den kommande Lag om etableringsinsatser för vissa nyanlÀnda invandrare som trÀder i kraft den 1 december 2010. Syftet Àr att ge en bakgrund till den nya lagen och att studera organisationen kring Arbetsförmedlingens försöksverksamhet med etableringssamtal i Malmö. Detta genomfördes genom en litteraturstudie samt intervjuer med framstÄende personer i försöksverksamheten pÄ Arbetsförmedlingen i Malmö. Teorier om implementering; uppifrÄn-och-ner samt nerifrÄn-och-upp och nyinstitutionell teori anvÀndes för analys. Försöksverksamheten med etableringssamtal kan ses genomföras för att sÀkerstÀlla en bra implementering utav den kommande lagen.

En organisation lÀr nÀr individerna i organisationen lÀr. Allt lÀrande i organisationer startar med andra ord pÄ individnivÄ. Medarbetarsamtalet ses som ett moment för att ta tillvara pÄ medarbetarens kunskaper och att utveckla nya kunskaper hos medarbetaren. Men fenomenet medarbetarsamtal har bÄde blivit Àlskat och hatat och har fallgropar precis som all annan mÀnsklig interaktion. Fokus i forskningen av medarbetarsamtalet har legat pÄ hur det ska vara för att bringa framgÄng, och dÄ frÀmst genom ett ledarperspektiv.

Sedan Ă„r 1982 har könsstympning varit förbjudet i Sverige. Men pĂ„ senare Ă„r har sĂ„ kallade intimkirurgiska ingrepp av kosmetiska skĂ€l blivit allt vanligare. Av nĂ„gon anledning omfattas inte det senare ingreppet av lagen och mitt syfte Ă€r dĂ€rför att reda ut varför. Är det nĂ„gon skillnad mellan de bĂ„da ingreppen? Jag ska ocksĂ„ göra en jĂ€mförelse med fyra andra europeiska lĂ€nder, Danmark, Norge, Storbritannien och Frankrike, för att se hur de löst problematiken samt hur förbud mot könsstympning tillĂ€mpas.

Individers utsatthet för vÄld i arbetslivet har fÄtt ökad uppmÀrksamhet inom kriminologin de senaste Ären. En individs upplevelser av vÄld i arbetslivet kan ha förödande effekter pÄ personens livskvalitet. Vissa yrkeskategorier Àr mer utsatta för vÄld i arbetslivet Àn andra och för kategorierna polis, ordningsvakter och soldater Àr kontakt med vÄld i vissa fall en del av de dagliga arbetsrutinerna. Denna intervjustudie fokuserar pÄ soldaters egna upplevelser kring utsattheten för vÄld under utlandstjÀnstgöring. Det Àr vÀldigt fÄ studier kring denna yrkesgrupp trots att risken att bli utsatt för vÄld Àr hög.Soldater tillhör den yrkeskategorin som de facto besitter vÄldsmonopol under deras arbetstid.

Sammanfattning Syftet med vÄrt examensarbete Àr att kartlÀgga ungdomars förestÀllningar om arbetslivsorientering och prao. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod och gjort en enkÀtundersökning med 67 elever i Ärskurs 9 i den kommunala grundskolan. VÄrt resultat visar att det Àr i Àmnet SO som eleverna uppfattar att de arbetar med frÄgor som rör arbetslivet. Prao och studiebesök Àr inslag som eleverna frÀmst förknippar med arbetslivskontakter i undervisningen. Alla elever som ingick i vÄr undersökning har varit ute pÄ prao i Ärskurs 8.