Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

För att finansiell rapportering ska ge lÀsaren en sÄ klar bild som möjligt krÀvs en viss grad av harmonisering och upprÀttande av redovisningsstandards. Risken blir annars att redovisningen inte blir jÀmförbar och transparent. I december 2001 kom RedovisningsrÄdets Akutgrupp med ett uttalande som sa att koncernbidraget ska redovisas efter ekonomisk innebörd istÀllet för, som tidigare, en bokslutsdisposition i resultatrÀkningen. Det problem som dÄ uppstod var hur de företag som följde, och följer, BokföringsnÀmnden skulle göra. DÀrför har BokföringsnÀmnden under 2006 och 2007 skickat ut remisser med förslag pÄ hur koncernbidraget i framtiden ska redovisas.

Inom EU pÄgÄr ett arbete som syftar till att Ästadkomma enklare regler för de europeiska företagen. Enligt Europeiska rÄdet Àr det nödvÀndigt att med kraftfulla och gemensamma insatser frÄn EU och medlemsstaterna minska de administrativa bördorna för företagen. Detta för att ge företagen möjlighet att bli mer konkurrenskraftiga och dÀrigenom stimulera Europas ekonomi. EU-kommissionen anser att kostnaderna för revision och redovisning Àr sÀrskilt betungande för smÄ och medelstora företag. Av EG-rÀttens fjÀrde bolagsdirektiv framgÄr att alla bolag som huvudregel ska genomgÄ revision.

Vid upplevd patientnöjdhet Àr det viktigt att kunna mÀta, definiera och utvÀrdera kvalitet inom primÀrvÄrden. Det senaste Ärtiondet har primÀrvÄrden Àndrats frÄn ett offentligt vÄrdsystem till en öppen marknad med privata alternativ. Sedan lagen om valfrihetssystem trÀdde i kraft har patientens stÀllning stÀrkts, lagen möjliggör nÀmligen att patienten sjÀlv fÄr vÀlja utförare av vÄrdtjÀnsten. Det Àr dÀrför av vikt för vÄrdgivare att faststÀlla de faktorer som patienter förknippar med patientnöjdhet, dÄ patientens tillfredstÀllelse Àr den som avgör konkurrensförhÄllandet mellan organisationer.Syftet med denna studie Àr att redogöra för och analysera de faktorer som pÄverkar patientnöjdhet inom primÀrvÄrden i Malmö stad. Vidare Àr syftet att redogöra för likheter och skillnader i hur patienter upplever patientnöjdhet och hur det Àr förknippat med om de Àr listade hos en offentlig eller privat vÄrdenhet.

Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att dÀrefter falla i en omfattning som kan mÀta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har pÄverkat mÄnga mÀnniskors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande pÄverkas av aktiebörsen. Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillÀmpas i stor utstrÀckning i denna undersökning. Resultat: Det Àr frÀmst"övriga tjÀnster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som pÄverkas av kursnivÄn.

En kommun Àr ett visst territorium inom Sveriges grÀnser som har en sjÀlvstyranderÀtt inom vissa speciella omrÄden. KommunfullmÀktige Àr kommunens högsta beslutande organ och bestÄr av politiskt valda personer som representerar politiska partier. De regler som bestÀmmer vad en kommun fÄr göra kallas den kommunala kompetensen. Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ mer om kommuner, reda ut inom vilka grÀnser de fÄr agera och analysera mitt huvudexempel, Coop Arena - affÀren. Metoden för skrivandet av denna uppsats har varit den klassiska juridiska, vilket innebÀr studier av lagtext, doktrin och rÀttspraxis.

Year 1996 a new law was introduced in Sweden, the law of corporate restructuring, what purpose was to help companies in financial distress. Now, nine years later the procedure hasn?t been successful. This is what this thesis is trying to find out.This thesis main question is: What distinguishes the companies that have filed for a corporate restructuring, according to the financial position?The purpose of this thesis is to find out if key ratios can be used to distinguish the companies that filed for corporate restructuring.

Syfte: Syftet Àr att undersöka sambandet mellan CDS spreaden och bond spreaden, samt att jÀmföra dessa över tid. Detta genomförs genom att testa för ett kointegrationssamband samt Granger-kausalitet mellan CDS spreaden och bond spreaden för varje enhet som ingÄr i urvalet, och för olika perioder. OcksÄ deskriptiv statistik anvÀnds. Metod: Kvantitativ metod: Augmented Dickey-Fuller test, KPSS, Engle-Granger test, Johansen-test, Granger kausalitet Teoretiska perspektiv: PrissÀttningsmodeller för kreditrisk. Arbitragesamband.

Den 1 april 2005 antog regeringen en ny sexualbrottslag och man skrev dÄ om 6 Kap i brottsbalken. Statistik hade visat att antalet sexualbrott hade ökat de senaste tio Ären och den folkliga opinionen började ifrÄgasÀtta den dÄvarande lagstiftningen. 1998 tillsatte regeringen en kommitté som hade i uppdrag att se över den rÄdande sexualbrottslagstiftningen. Syftet med den nya sexualbrottslagen var att förstÀrka skyddet mot sexualbrott och den personliga integriteten. Det har visat sig att sedan den nya sexualbrottslagen kom till har antalet anmÀlda vÄldtÀkter ökat samtidigt som det har minskat för sexuellt utnyttjande.

I samband med uppbyggnaden av Nya Karolinska Solna designas ett nytt sjukhusövergripande datalager för vitalparametrar, med arbetsnamnet T5, dÀr insamlad data ska följa patienten genom hela sjukhusvistelsen.Inför upphandlingen av systemet behövs en genomgÄng av vilka standarder, regelverk samt riktlinjer som gÀller vid framstÀllning och drift av T5. Genom djupgÄende litteraturstudier och intervjuer med personer insatta i omrÄden som anses relevanta för projektet, levereras som slutprodukt en rekommendation om hur regelverken och standarderna kan tÀnkas appliceras pÄ systemet.Projektets resultat visar att om det data som hanteras i T5 Àr tÀnkt att anvÀndas i medicinskt syfte enligt Lagen om medicintekniska produkter, sÄ Àr systemet en medicinteknisk produkt. Vidare bör systemet klassificeras som riskklass I, förutsatt att informationen i T5 inte ska anvÀndas för patientövervakning i realtid..

Bakgrund:Handeln pÄ aktiemarknaden har den senaste tiden genomgÄtt en teknisk utveckling och blivit mer lÀttillgÀnglig för flera. HÀr verkar aktieÀgare med förhoppningen om att skapa en överavkastning pÄ aktiemarknaden. I motsatt förhÄllande finns det studier som menar att det inte skulle finnas nÄgra möjligheter till överavkastning. DÀrmed blir det intressant att undersöka huruvida nyckeltal kan förklara avkastningen för dagens aktiebolag.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur vÀl nyckeltal förklarar den kortsiktiga avkastningen hos tillvÀxt- respektive vÀrdebolag. Detta för att komma fram till om nÄgot nyckeltal Àr mer anvÀndbart för att förklara sambandet till den kortsiktiga avkastningen för tillvÀxt- eller vÀrdebolag.Metod:Studien bygger pÄ en kvantitativ metod dÀr tre nyckeltal har analyserats med hjÀlp av enkel linjÀr regression.Resultat:Studiens resultat konstaterar att nyckeltalet, avkastning pÄ totalt kapital, Àr mest anvÀndbart för att förklara sambandet till den kortsiktiga avkastningen hos tillvÀxt- och vÀrdebolag.

Den hÀr uppsatsen handlar om sanktioner mot marknadsmissbruk i Sverige. Begreppet marknadsmissbruk innefattar, insiderhandel, röjande av insiderinformation och otillbörlig kurspÄverkan. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att redogöra för de nya tankar som framförts i samband med den utredningen som legat till grund för förslaget om skÀrpning av insiderlagstiftningen i Sverige. Studien har genomförts genom att granska lagtext, förarbeten och doktrin. Sverige instiftade en lag (Insiderlag 1990:1342) mot marknadsmissbruk i början av 1990-talet, dÄ Sverige trÀdde in i EG.

Idag styrs invandringen utifrÄn en migrationspolitik som uppstÀller begrÀnsningar bÄde vad gÀller antalet som fÄr tilltrÀde till landet men Àven vilka typer av invandrare som ska fÄ möjlighet att arbeta och bosÀtta sig hÀr. Trots detta regelverk kringgÄr ett vÀxande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa mÀnniskor emigrerar frÀmst frÄn oroliga och fattiga lÀnder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men mÄnga som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tilltrÀde. Bland dessa mÀnniskor finns de som vÀljer att stanna kvar trots att det inte Àr tillÄtet.

Detta arbete har sin utgĂ„ngspunkt i Tekniska Verkens och Östkrafts integrerade operationella system. Dessa Ă€r utvecklade för att stödja beslutsprocesser för bl.a. fysisk och finansiell elhandel. Integreringen har gjorts genom annamandet av en IRM-baserad lösning, av verksamheterna benĂ€mnt "datavaruhus".Avregleringen av elmarknaden medförde större krav pĂ„ elleverantörerna med avseende pĂ„ flexibilitet och funktionalitet nĂ€r kunderna fick vĂ€lja elbolag sjĂ€lva. Det som frĂ€mst bidrar till komplexiteten gĂ€llande elhandel Ă€r de mĂ„nga olika sorters elavtal som kan tecknas och det stĂ€ndigt varierande inköpspriset pĂ„ nordiska kraftbörsen.För fallstudiens företag gĂ€ller att deras datavaruhuslösning lider av osedvanligt dĂ„liga prestanda.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..