De verksamhetsomrÄden som togs fram pÄ 1980-talet inom LuleÄ kommun var benÀmnda verk-samhetsomrÄde för vatten och avlopp. I begreppet avlopp omfattades sÄvÀl dag- som spillvatten. I samband med revideringen av verksamhetsomrÄden under Är 2008 valde dÄvarande arbetsgrupp att ta fram verksamhetsomrÄden för vatten respektive verksamhetsomrÄde för spillvatten. SÄledes saknas det för nÀrvarande verksamhetsomrÄden för dagvatten i LuleÄ kommun i och med denna revidering.Det övergripande mÄlet med denna rapport var att ta fram ett förslag pÄ arbetsmetodik som kan anvÀndas vid upprÀttande av verksamhetsomrÄde för dagvatten i LuleÄ kommun. En riskanalys skulle genomföras pÄ föreslagen arbetsmetodik.

Rapportens syfte: Att undersöka eventuell samvariation mellan redovisningskvalitet och betavĂ€rden, volatilitet, price/earnings samt price/sales.Metod: JĂ€mförelseanalys dĂ€r korrelationer har berĂ€knats mellan finansiella mĂ„tt och resultaten utifrĂ„n en bedömningsmodell frĂ„n konsultbolaget Kanton som vi anser utgöra en valid mĂ€tning av redovisningskvalitet.Dataunderlag: Finansiell data har hĂ€mtats frĂ„n Avanzas webbportal medan resultaten frĂ„n Kantons granskning har nyttjats, vilken i sig utgör underlag för utmĂ€rkelsen Årets börsbolag som görs i samarbete med Aktiespararna.Resultat: Vi finner inga signifikanta samband som ligger i linje med vĂ„ra ursprungliga frĂ„gestĂ€llningar. Det verkar dock finnas ett positivt variationssamband mellan betavĂ€rde och redovisningskvalitet pĂ„ Mid Cap-listan.Slutsatser: Analysen förkastar vĂ„ra förvĂ€ntade resultat och förutom mĂ€tfel diskuterar vi potentiella orsaker som exempelvis att investerare inte tar till sig all information, att den avgörande informationen Ă„terfinns i rĂ€kenskaperna eller att redovisningen bestĂ€ms till stor grad av kapitalĂ€gare. Det kan ocksĂ„ vara sĂ„ att mer information inte alltid Ă€r positivt..

TillvÀxtteori Àr ett centralt inslag i nationalekonomiska studier. Lika centralt i finansiella studier Àr frÄgan om vad som förklarar aktiekursers utveckling. Ett eventuellt samband mellan dessa Àr av intresse att undersöka. Om tillvÀxt visar sig förklara en del av kursutvecklingen hos aktier Àr detta mycket anvÀndbart vid val av investeringsstrategier. För att undersöka om ett samband föreligger anvÀnds en modifierad modell av teknologispridningsmodellen till grund för att skapa ett index som visar hur nÀra man befinner sig sitt steady state (det jÀmviktslÀge en ekonomi rör sig mot pÄ lÄng sikt).

Syftet med studien har varit att förstÄ hur företrÀdare för idéburna organisationer med social inriktning inom Àldreomsorg ser pÄ sin egen, organisationens och civilsamhÀllets roll som serviceproducent av offentligt finansierad vÀlfÀrd. För att uppnÄ syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex företrÀdare pÄ ledande nivÄ inom idéburna organisationer med skiftande storlek och geografisk spridning. Lundquists förbindelseteori har delvis anvÀnts som en teoretisk utgÄngspunkt i analysen. De har i Lundquists termer gett uttryck för ett aktörskap som vi har försökt förstÄ genom att sÀtta det i relation till de strukturer företrÀdarna verkar inom och Àr beroende av.Resultatet frÄn intervjuerna visar generellt pÄ att de tvÄ lagrum som styr villkoren för driften av Àldreomsorg pÄ entreprenad och i egen regi, lagen om valfrihetsysten respektive lagen om offentlig upphandling ger kommunerna stora friheter i tillÀmpningen. Det gör att förutsÀttningar att bedriva Àldreomsorg varierar stort vilket skapar osÀkerhet och kan hÀmma de idéburna att ta en större roll.

I detta arbete undersöks vilka juridiska konsekvenser som uppstÄr dÄ kommuneranvÀnder sig av det sociala nÀtverket Facebook. Arbetet Àr riktat ur ettkommunalrÀttsligt perspektiv med syftet att komplettera de riktlinjer som förnÀrvarande finns pÄ Àmnet. Arbetet stÀller Facebooks funktioner mot lagstiftning somberör offentlighet och sekretess, grundlÀggande rÀttsprinciper och den kommunalakompetensen. Slutligen exemplifieras ÀmnesomrÄdet genom en fallstudie av LuleÄkommun, som anvÀnder Facebook för att kommunicera med allmÀnheten. Slutsatsersom dras i arbetet Àr bl.a.

Sedan lagen (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor trÀdde i kraft har allt större krav stÀllts pÄ verksamhetsutövaren som individ och Àgare till objektet med avseende pÄ brandskydd. Denna lag innebÀr att den statliga mÄlstyrningen har rÀtt att utöva tillsyn pÄ diverse aktörer. Innebörden av lagen som trÀdde i kraft första januari (2004) Àr att verksamhetsutövaren sjÀlv stÄr för ansvaret för att brandskyddsdokumentation ska finnas upprÀttad. Detta innebÀr att rÀddningstjÀnstens ansvar Àr att kontrollera att brandskyddsdokumentation finns tillgÀngligt. Syftet med examensarbetet Àr att komma med ÄtgÀrdsförslag/-förbÀttringar gÀllande det befintliga brandskyddet inom urankontrollerade omrÄden pÄ Westinghouse brÀnslefabrik.

Offentliga organisationer har de senaste Ă„ren implementerat styrsystem frĂ„n privata organisationer för att förbĂ€ttra organisationerna. Dessa styrsystem har bĂ„de pĂ„visat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket Ă€ven har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi stĂ€ller dĂ„ oss frĂ„gan om ett riskhanteringsramverk som Ă€r skapat frĂ€mst för privata organisationer kan förbĂ€ttra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken pĂ„ Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vĂ„r fallstudie Ă€r att förklara hur Hudkliniken pĂ„ USÖ arbetar med riskhantering och om det dĂ€r finns förbĂ€ttringsmöjligheter. Vi vill ocksĂ„ studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjĂ€lpa dem i deras arbete.

Vilka ekonomiska frÄgor ligger nÀrmast de svenska brevskrivarnas hjÀrtan? TvÄ svenska professorer, Becker och Jonung undersökte detta 1998. Denna studie undersöker i ett vÀrldsunikt data set innehÄllande 536 brev adresserade till statsminister Fredrik Reinfeldt under hans mandatperiod 2006-2014. Genom undersökningen ges en övergripande bild av brevskrivarnas mest centrala frÄgor rörande ekonomi. UtgÄngspunkten ligger i att undersöka skillnader i fördelningen av brev mellan denna och tidigare studie.

Syftet med vÄrt arbete Àr att se hur arbetet med ungdomar sker dels inom rÀttsvÀsendet, men Àven inom socialtjÀnsten. Vi har riktat in oss frÀmst med att studera hur detta arbete med ungdomar, mellan 15 ? 18 Är, sköts i UmeÄ kommun. AnvÀnder man sig överhuvudtaget av den kriminologiska stÀmlingsteorin, nÀr man utformar sitt arbetssÀtt? Vad Àr det för lagstiftning som Àr aktuell? Vilka möjligheter ger lagstiftningen samt vilka begrÀnsningar sÀtter den? Den gÀllande lagstiftningen som vi har riktat in oss pÄ Àr frÀmst; Lagen om unga lagövertrÀdare (LUL) samt SocialtjÀnstlagen (SoL).

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Varje dag möter advokaten rÀttsliga problem och spörsmÄl som ska lösas men han möter ocksÄ sitt eget dilemma. Enighet rÄder inte alltid mellan den absoluta lojaliteten mot klienten och rÀttssystemet vilket innebÀr en prövning av de olika normer som advokaten har att förhÄlla sig till. Lagstiftaren har givit Svenska Advokatsamfundet befogenhet att besluta om gÀllande regler för god advokatsed samtidigt som lagstiftaren behÄllit strafflagstiftningen för advokater inom sin egen sfÀr. Advokatsamfundets styrelse och disciplinnÀmnd beslutar om disciplinÀra ÄtgÀrder i situationer dÀr advokater inte tillgodosett god advokatsed. Uteslutning, varning, erinran eller varning med straffavgift Àr sÄdana disciplinÀra ÄtgÀrder som kan sanktionera advokaters handlande.

This is a qualitative case study of young womens? experiences of blogging about One Direction on the social media/microblogging platform Tumblr. The aim of this study was to find out what fan blogging is and why fans blog. We did this by creating an account on Tumblr where we invited young women between the ages of 16?29, who had active fan blogs dedicated to One Direction, to answer an open-ended questionnaire.

I skrivande stund föreligger viss oklarhet vad gÀller fastighetmÀklarlagens (2011:666) tillÀmpningsomrÄde. I ett avgörande frÄn Svea hovrÀtt[1] har problematiken kring huruvida fastighetsmÀklarlagens bestÀmmelser Àr tillÀmpliga pÄ kommersiella fastighetsförmedlingar konkretiserats. FrÄgestÀllningen har varit föremÄl för diskussion i motiven till fastighetsmÀklarlagen, och efter hovrÀttens avgörande gett upphov till livlig debatt. Lagutskottet har i förarbetena till lagen framhÄllit att det inte kan betraktas sÄsom rimligt att man, i samband med en fastighetsförmedling vid en inkrÄmsaffÀr, ska vara tvungen att anlita bÄde en företags- och en fastighetsmÀklare eller att valet av överlÄtelseform[2] ska tillmÀtas nÄgon betydelse. Regeringen var av samma Äsikt som Lagutskottet, men pÄpekade att det i praktiken ÀndÄ oftast anlitas advokater vid förmedlingar av denna typ.

Den hÀr uppsatsen handlar om tjÀnstekoncessioner ur rÀttssÀkerhetssynpunkt. I uppsatsen görs en beskrivning för regleringen av tjÀnster, som mÄste göras enligt lagen om offentlig upphandling, och regleringen av tjÀnstekoncessioner. EU-rÀttens inslag pÄ upphandlingsrÀttens omrÄde Àr ocksÄ nÄgot som förklaras, vilket gör bÄde EU-domstolens och kommissionens tolkningar högst intressanta. Eftersom det Àr rÀttssÀkerheten som undersöks hos tjÀnstekoncessioner redogörs Àven vad som avses i allmÀnhet med rÀttssÀkerhet i juridisk doktrin och till vilken del av aktiviteter som offentlig upphandling hör till hos en myndighet.I den andra delen av uppsatsen undersöks rÀttsreglerna kring offentlig upphandling och tillhörande praktiska delar. Den delen kretsar kring en översikt av upphandlingsförfarandet och hur en upphandlande myndighet kan utvÀrdera inkomna anbud.Offentlig upphandling av tjÀnstekoncessioner fÄr inte innebÀra inskrÀnkningar i etableringsfriheten FEUF art.

I detta arbete undersöks vilka juridiska konsekvenser som uppstÄr dÄ kommuneranvÀnder sig av det sociala nÀtverket Facebook. Arbetet Àr riktat ur ettkommunalrÀttsligt perspektiv med syftet att komplettera de riktlinjer som förnÀrvarande finns pÄ Àmnet. Arbetet stÀller Facebooks funktioner mot lagstiftning somberör offentlighet och sekretess, grundlÀggande rÀttsprinciper och den kommunalakompetensen. Slutligen exemplifieras ÀmnesomrÄdet genom en fallstudie av LuleÄkommun, som anvÀnder Facebook för att kommunicera med allmÀnheten. Slutsatsersom dras i arbetet Àr bl.a.