Inom institutionell teori står Berger & Luckmann för en inriktning som fokuserar på legitimeringoch reproduktion av institutioner. De förklarar varför i institutioner bevaras trots kritik och behåller sin ursprungliga form, inte på grund av institutionernas överlägsenhet utan på grund av försvararnas legitimering av institutionen.Denna gren av institutionell teori har över tid fått stå tillbaka för ny-institutionell teori, som fokuserar på förändring. Den klassiska institutionella teorin saknar empiriskt underlag, varför detta är en empirisk studie av institutionell teori i en svensk kontext. Ett område på vilket institutionell teori är tillämpbart är det svenska uppsägningsförfarandet.Studiens syfte är att öka förståelsen för hur legitimering av institutioner går till i praktiken. Detta uppnås genom frågan ?hur bidrar parternas argument till att institutionen reproduceras?.Frågan besvarades genom kvalitativ data, hämtad från intervjuer med representanter från de parter som debatterar LAS.Denna empiriska undersökning visar att LAS legitimeras genom att tillskrivas normativ värdighet och kognitiv giltighet, samtidigt som kritiker av LAS tillskrivs normativ ovärdighet och kognitiv ogiltighet.

Dagens svenska korruptionsbrottslagstiftning står nu i begrepp att förändras efter tryck från såväl nationellt som internationellt håll efter att stommen i lagstiftningen har sett i princip likadan ut under de senaste fyrtiofem åren. Under åren som gått har kritiken mot den befintliga lagstiftningen vuxit, vilket kulminerade i att regeringen tillsatte en utredning som 2010 kunde överlämna betänkandet Mutbrott. Enligt direktivet skulle utredningen se över hur lagen kunde moderniseras samt ta fram ett förslag till en kod för näringslivets självreglering. Efter att det sedvanliga remissförfarandet genomförts kunde propositionen 2011/12:79 - En reformerad mutbrottslagstiftning antas av riksdagen och den kommer att träda ikraft den 1 juli 2012. Propositionen innehåller ett flertal reformer där bl.a.

ResuméI uppsatsen diskuterar författaren huruvida 13 kap 1 § sista stycket i Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden (?VpmL?) är börslagstiftning i ?fel riktning?. Uppsatsen är uppdelad i fyra delar. Under den första delen diskuteras regeln i ljuset av motiv för finansiell reglering. I andra delen görs en genomgång av befintlig lagstiftning för att utreda om det sedan tidigare finns reglering som fyller samma funktion som VpmL 13 kap 1 § sista stycket.

Studien syftar till att undersöka huruvida det finns ett signifikant samband mellan den svenska reporäntan och prisbildningen av aktier inkluderade i indexet OMXS30. Datamaterialet täcker perioden 2004 till 2012 och hämtas direkt från NASDAQ OMX Nordic. Genom en eventstudie och med hjälp av Marknadsmodellen estimeras en abnormal avkastning för händelseperioderna. För att ta hänsyn till de estimeringsproblem som finns associerade med finansiell tidsseriedata och dess varians används en EGARCH-modell. Resultatet tyder på en signifikant negativ korrelation mellan reporäntan och marknadspriserna på Stockholmsbörsen.

Outsourcing och specifikt callcenter outsourcing diskuteras bland företag. Tyngden i diskussionen ligger på kvalitén, som är en aktuell aspekt av fenomenet callcenter outsourcing. Frågan berör flera parter; de företag som outsourcar, callcenter och konsumenter. Callcenters är organisationer som är specialiserade inom kundkontakt och har i uppgift att kommunicera med företags konsumenter, genom att svara på frågor eller bidra med övrig information och hjälp som konsumenten är i behov av.Teorier som ligger till grund för vår uppsats, rör callcenter outsourcing, kvalitet och kvalitetssystem. Vidare har vi diskuterat var forskningen står idag och utifrån det identifierat vårt valda forskningsområde, där vi ämnar besvara frågan gällande vilka olika kvalitetskrav som kunden ställer och hur dessa säkerställs hos den outsourcade callcenterfunktionen, det vill säga leverantören av tjänsten.

En relation är ett förhållande och en förbindelse mellan olika parter (saol.se, 2011) och nationalencyklopedin (2014) definierar en relation som ett förhållande mellan två eller flera fenomen, samt ett känslomässigt förhållande mellan två eller flera personer. Att bygga en nära relation med sina konsumenter klassas idag som en allt vanligare strategi bland företag (Bügel et al., 2011). Flera forskare har byggt på teorin om att engagemang, förtroende och tillfredsställelse är viktiga faktorer vid relationsskapande och flera av dem menar att de här faktorerna är viktiga för att skapa och bevara konsumentrelationer. I studien diskuteras det om de tre faktorerna är lika viktiga från konsumenternas perspektiv och även om det skiljer sig mellan två olika åldersgrupper samt kön. Segmentering visar att konsumenter har olika behov utifrån olika situationer (Szmigin & Bourne, 1998) och att ålder samt kön kan påverka en konsuments behov (Cole et al., 2008).Syftet med studien är att förklara ur ett konsumentperspektiv om engagemang, förtroende och tillfredsställelse kan vara viktiga när relationer mellan konsument och företag skapas, ur ett ålder- och könsperspektiv.Studien bygger på en deduktiv och en kvantitativ metod.

Sverige är medlem i EU, och omfattas därför av EU:s regelverk och lagstiftning när nya regler ska utformas och införlivas för medlemstater inom EU. Svenska staten antog proposition 2008/09:67 Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område, även kallad Ipred. Lagen infördes i svensk lagstiftning den 1 april 2009.  Denna uppsats kommer med utgångspunkt i en ideologianalys analysera riksdagsdebatten den 25 februari 2009. För att därefter förklara partiernas positioner utifrån deras grundläggande ideologiska värderingar..

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan främjas i daglig verksamhet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer gjorda på två dagliga verksamheter i två olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag även läsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som används på de enheter som intervjuerna är genomförda på. Analysarbetet har bestått av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjälp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen på daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse när planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling.

Att ta ett större ansvar inom miljömässiga, ekonomiska och sociala frågor blir en allt viktigare punkt på många företags agendor, och en allt betydelsefullare aspekt för konsumenter att ta hänsyn till när de överväger köp av produkter eller tjänster. Företagsansvar, internationellt benämnt som corporate social responsibility eller CSR, har också fått ett genombrott bland myndigheter och andra officiella organ såsom FN och EU, som jobbar för att underlätta för företag genom olika riktlinjer och redovisnings­standarder för CSR. Fristående intresseorganisationer har också en viktig del i CSR-frågan, både som samarbetspartner och som granskare. Många av företagens intressenter är intresserade just av statistik och resultat, men hur kommunicerar ett konsumentföretag till sina kunder att de satsar på CSR-frågor? Hur kan företag använda av olika typer av strategier, kanaler och budskap för att stärka sitt varumärke och nå ut med sitt ansvarstagande? Trots att arbetet med CSR ofta föregås av noggranna strategiska överväganden och diskussioner om hur CSR påverkar varumärket, är det inte alla företag som har en tydlig plan för hur de ska kommunicera CSR mot konsumenter.Denna uppsats syftar till att undersöka hur kommunikationen kring företags CSR-arbete sker, ser ut och uppfattas hos den intressentgrupp som företagets produkter eller tjänster riktar sig mot ­? konsu­menterna.

Bakgrund och Problemdiskussion: Under perioden 1995 till 2009 har världsekonomin haft både kraftiga upp- och nedgångar, vilket givetvis har påverkat företag på olika sätt. Företag måste oavsett hur konjunkturen ser ut, välja hur de ska finansiera sin verksamhet. Generellt kan inte ett större företag under tillväxt finansieras med endast interna medel utan måste ta hjälp av externt kapital, vilket alltid medför en viss risk. Val av kapitalstruktur kan därmed bli avgörande för dess fortsatta överlevnad. Hur hög belåningsgrad är olika företag villiga att ta? Och hur ser därmed deras finansiella risktagande ut?Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida den finansiella risken har förändrats i ett antal börsnoterade verkstadsindustriföretag mellan åren 1995 och 2009.

En lösning på den växande miljöförstöringen tros vara en anpassning till en mer hållbar utveckling. En del av den hållbara utvecklingen anses vara grönare konsumtion, vilket betyder en mer resurseffektiv och skonsammare konsumtion för miljön. Eftersom mat är en stor del av det vi konsumerar är en livsstiländring mot grönare livsmedelskonsumtion viktig. För att göra det enklare för konsumenten att agera miljövänligt har ekologiska livsmedel tagits fram, dessa har en mindre påverkan på miljön och naturen än de konventionella varorna.Syftet med den här uppsatsen är att studera vad det är som avgör och vad det är som påverkar konsumenterna när det gäller att köpa ekologiska livsmedel, vilka faktorer som är viktiga när man väljer livsmedel samt vad ekologiskt innebär för konsumenterna. Varför konsumenter agerar som de gör och hur resonemanget kring valen av livsmedel ser ut undersöks i studien.

Franchise är idag en vanlig samarbetsform för att utveckla och expandera affärskoncept. Med franchise avses samarbetet mellan två näringsidkare, franchisegivare och franchisetagare, vilka utbyter prestationer såsom kunskap, erfarenhet och koncept gentemot royalty och avgifter. Samarbetsformen härstammar främst från USA och områdets regleringar, både i Europa och i Sverige, har inspirerats av USA. I Sverige finns sedan år 2006 en specialreglering avseende franchise, vilken reglerar ett minimi-informationsflöde före ett franchiseavtals ingående. Den amerikanska reglering som främst reglerar franchise är the Franchise Rule och den myndighet som utformat denna reglering samt har tillsynsansvar för att den efterföljs är Federal Trade Commission.För franchiseavtalets parter råder avtalsfrihet, vilket har inneburit att den svenska lagstiftaren valt att inte detaljreglera området.

Berättelser och historier har sedan urminnes tider förtrollat och fängslat människor. Förr itiden samlades människor runt lägerelden för att ta del av berättelser, idag samlasmänniskor runt varumärken. Det förflutna, nuet och framtiden binds samman till ettsammanhängande process genom historier, istället för att vara lösryckta delar av ettsammanhang.Uppsatsens syfte var att undersöka varför storytelling inom marknadsföring är såframgångsrikt hos konsumenten. Vi ville få en förståelse över vad som fårkonsumenten att uppskatta denna sortens reklamform. Vår problemfråga ochutgångspunkt genom uppsatsen har varit:· Varför är storytelling i marknadsföring så framgångsrikt hos konsumenter?För att klarlägga begreppet ur flera synvinklar har vi varit i kontakt med konsumenter ifrom av fokusgrupper samt med experter inom storytelling och självaste reklambranschen.Vi har valt dessa tre intressegrupper för att få olika perspektiv urkonsumentens synvinkel.

Finns det ett samband mellan belöningssystem och finansiell aktieägartillväxt i publikasvenska företag? En intressant och högaktuell fråga, som det visade sig, och som kommeratt försöka besvaras i denna uppsats.Inledningsvis undersöktes om det fanns någon relevant svensk statistik som kunde belysade exekutiva ledarnas förtjänstutveckling under senare år. Statistiska Centralbyrånsinkomststatistik gav inte svar på frågan. LO-ekonomernas statistik visade sig vara relevantoch bekräftade mitt antagande att inkomstutveckling för denna grupp varit osedvanligt god.Med antagandet bekräftad och således stärkt i tron ställdes tre frågor som uppsatsens syftevar att besvara:Fråga 1 Hur ser de belöningsmodeller ut som tillämpas av svenska företag avseendeersättningar till medlemmar i företagens exekutiva ledningsgrupper?Fråga 2 Hur förhåller sig de tillämpade belöningsmodellerna till relevant belöningsochmotivationsteori?Fråga 3 Finns det ett samband mellan aktieägarnas finansiella utveckling i dessa företagoch företagens belöningar till den studerade yrkesgruppen?Lämpliga teorier att applicera på de undersökta företagens belöningsmodeller visade sigvara agentteorin och förväntansteorin.

Grunden i svensk insolvenslagstiftning utgörs av konkurslagen. Lagen om företagsrekonstruktion trädde i kraft för ett drygt decennium sedan och syftar till att rädda verksamheten och göra den lönsam igen. Ett effektivt saneringsförfarande kan bidra till att upparbetade värden kan behållas inom företaget och att verksamheten genom vissa ingripanden, som till exempel byte av företagsledning, effektivare produktion eller andra effektiviserande åtgärder kan omorganiseras och åter bli lönsam. Framför allt kan detta förfarande rädda arbetstillfällen och bibehålla immateriella värden som exempelvis upparbetad goodwill eller know-how, vilka ofta utanför sitt sammanhang knappast kan tillmätas något värde. Lagen har dock inte haft den genomslagskraft som avsetts och kritik har riktats mot den nuvarande lagstiftningen.I Tyskland finns sedan 1 januari 1999 en enhetlig insolvensordning i vilken motsvarigheterna till konkurslagen och lagen om ackordsförfarande slogs ihop.