Sökresultat:
3308 Uppsatser om Lagen om finansiell rćdgivning till konsumenter - Sida 47 av 221
Sambandet mellan fysprofil och tabellplacering i ishockey
Syftet med denna studie Àr att sammanstÀlla fysiska testresultat frÄn Svenska elitlag i ishockey för att se om det finns nÄgot samband till tabellplaceringen. Data har insamlats frÄn svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats Àr antropomertri, aerob/anaerob effekt och styrka dÀr 158 spelare fördelat pÄ sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan lÀngd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt berÀknades genom coopertest och beeptest dÀr skillnaden mellan bÀsta och sÀmsta lagets testvÀrde 60,4 - 52,9 ml?min-1?kg-1 (P<0,01).
Kommer centrum att överleva? : En kvantitativ studie till följd av entré Syds kommande etablering
Den tredje september 2013 vann beslutet om Entré Syd laga kraft och det stod sÄledes klart att Ikea med tillhörande köpcentrum kommer att etablera sig pÄ SöderslÀtts handelsomrÄde. Detta har bidragit till att handlare och politiker i UmeÄ kÀnner sig oroliga för hur övrig handel kommer att pÄverkas, dÀr oron för centrumhandeln Àr framtrÀdande.Historiskt sett har lokalisering varit huvudsakligt fokus för forskning inom detaljhandeln dÀr senare forskning snarare sett andra aspekter som pÄverkar en konsument. Med detta som utgÄngspunkt har vi, pÄ uppdrag av Visit UmeÄ, genomfört en studie dÀr fokus har varit att undersöka om attributen: lokalisering, tillgÀnglighet, butiksutbud, service och övriga aktiviteter samt de bakomliggande faktorerna Älder, kön, inkomst, utbildning och bilinnehav pÄverkar en konsument i valet mellan externhandeln med tillhörande Ikea-varuhus och centrumhandeln. Uppsatsen utgÄr frÄn Falk och Julanders modell för hur kunder vÀljer inköpsstÀlle. Vidare bygger den teoretiska referensramen pÄ teorier om konsumentbeteende. Detta för att förstÄ vad som pÄverkar konsumenter.
Nya DNA-lagstiftningen : SÄ anvÀnds den idag
Den 1 januari 2006 infördes Àndringar i rÀttegÄngsbalkens 28: e kap. Paragraferna 12, 12 a, 12 b och 13. Dessa Àndringar Àr den nya DNA-lagen. Syftet med Àndringarna var att utöka möjligheterna att vid förundersökning av brott kunna faststÀlla identiteten och binda eventuell gÀrningsmÀn till brottet samt att polis och Äklagare med hjÀlp av DNA-tekniken kan fÄ fler brott uppklarade och att uppklarningen sker snabbare. Syftet med rapporten Àr att ta reda pÄ om polismyndigheterna skickat in prover i den utstrÀckning det finns resurser för.
Vem tillkommer rÀtten till sin död och vem tillkommer det att döma?
Davidsson-Mulà , B & Larsson, M. Vem tillkommer rÀtten till sin död och vem tillkommer det att döma? En litteraturstudie om sjuksköterskans roll vid eutanasi. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2008.
Kroppsvisitation och kroppsbesiktning : Genusets konsekvenser
Polismannens befogenheter att genomföra kroppsvisitation och kroppsbesiktningskiljer sig mellan mÀn och kvinnor, dÀr mÀns möjligheter att utföra dessa ÄtgÀrderpÄ kvinnor Àr begrÀnsade. Syftet med detta arbete har varit att undersökabestÀmmelserna kring dessa ÄtgÀrder sett ur ett genusperspektiv och se vilkakonsekvenser de fÄr för polisarbetet. Till grund för arbetet har legat vÀsentligalagar som berör dessa tvÄngsÄtgÀrder, intervjuer med poliser, delar av vad somframkommit i programmet Kalla Fakta och en proposition om förslag till Àndraderegler kring rÀttegÄngsbalkens bestÀmmelser. I arbetet har jag kommit fram till attdet rÄder delade meningar kring bestÀmmelserna. Att visa hÀnsyn och trots alltkunna utföra sina uppgifter kan till viss del vÀgas mot det merarbete somkvinnliga poliser tillförs och det faktum att mÄnga kvinnor troligen undgÄrlagföring dÄ dessa inte fÄr underkastas gÀllande tvÄngsmedel av den stora delenmanliga poliser som poliskÄren utgör.
Trafficking : Det förebyggande arbetet
I och med att den nya lagen (Lagen om förbud mot sexuella tjĂ€nster 1998:408) infördes, har man sett att sexhandeln har blivit mer dold. UtifrĂ„n det har polisens förebyggande arbete blivit svĂ„rare. Trafficking som Ă€r en del av könshandeln, Ă€r nĂ„got som polisen har arbetat mot lĂ€nge, det Ă€r inget nytt brott. Men den 1 juli 2002, infördes ett nytt brott i brottsbalken, MĂ€nniskohandel för sexuella Ă€ndamĂ„l. Ă
rligen uppskattar EU att det in i EU förs cirka 120 000 ? 500 000 kvinnor och barn frÄn andra delar av vÀrlden, varav 300-600 av dem hamnar i Sverige.
Tala Àr silver, tiga Àr guld: revisorns agerande vid en avvÀgning mellan tystnadsplikt och anmÀlningsplikt: en surveyundersökning med fyra revisorer
En revisor har en mÀngd lagar och rekommendationer att ta hÀnsyn till i sitt arbete. NÀr ytterligare en lag, anmÀlningsplikten, kom Är 1999 uppstod ett dilemma för revisorerna. Före anmÀlningspliktens tillkomst hade en revisor inte tillÄtelse att vÀnda sig till en Äklagare, vilket nu Àr en skyldighet för revisorer vid misstanke om brott. AnmÀlningsplikten kom alltsÄ att stÀllas mot tystnadsplikten. Utan tystnadsplikten vore det svÄrt för revisorerna att fÄ fram den information som krÀvs för att en bra revision ska kunna genomföras.
Managing brand associations : The key to strong and successful brand equity
Denna uppsats behandlar varumÀrkesassociationer samt dess pÄverkan pÄ varumÀrkeskapital. Uppsatsen Àr genomförd som en fallstudie och undersöker hur det svenska telekommunikationsföretaget Tre tolkar konsumenters associationer till varumÀrket Tre. Detta jÀmförs sedan med de varumÀrkesassociationer som föreligger kring Tres varumÀrke pÄ marknaden.VarumÀrkesassociationer formas primÀrt hos konsumenter och Àr sÄledes inte enbart en process som företag styr. Detta innebÀr dock inte att associationerna Àr opÄverkbara frÄn företagets sida. En central faktor som pÄverkar skapandet av varumÀrkesassociationer har i denna uppsats pÄvisats vara konsumenters kontakt med företaget, dÀr framförallt den första kontakten tenderar att forma associationerna.
Teknologins utveckling och kommersiella vÀrden i butik ? Detaljisters syn pÄ modebutikers utveckling.
Utvecklingen av modern teknologi gÄr framÄt i en rasande takt och de fysiska butikerna behöver skapa unika lösningar vilket gör att de kan locka konsumenter med bÄde emotionella och funktionella shoppingvÀrden. Internetbutikerna lockar med deras tillgÀnglighet, vilket har lett till att de flesta detaljister idag har en webbshop. Flera detaljister har Àven börjat integrera deras onlinebutik med deras fysiska butik genom anvÀndning av surfplattor i butikerna; vilket har banat vÀg för omnichannel. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om teknologins möjligheter och fördelar gÄr att kombinera med den fysiska butikens företrÀden i sÀljprocessen. Författaren har undersöka hur ett framtida butikskoncept kan komma att se ut.
Bestyrkande av hÄllbarhetsredovisningar. : en studie om sambandet mellan olika faktorer och bestyrkande.
Under de senaste Ärtiondena har det vuxit fram en ökad medvetenhet gÀllande den hÄllbara utvecklingen. Som en följd av denna ökade medvetenhet vÀljer en del företag att implementera hÄllbart arbete i sina verksamheter. Detta arbete kan företagen sedan redovisa i en frivillig sÄ kallad HÄllbarhetsredovisning. Men precis som vid finansiell information finns en osÀkerhet kring reliabiliteten i den information som presenteras, nÄgot som skulle kunna ÄtgÀrdas om företagen lÄter en utomstÄende tredje part bestyrka hÄllbarhetsredovisningen. DÄ bestyrkandet av hÄllbarhetsredovisningar inte Àr reglerat i samma utstrÀckning som bestyrkande av finansiell information vilket visar sig i att det dels Àr frivilligt men ocksÄ genom att det finns möjlighet att vÀlja andra bestyrkandegivare Àn revisorer.Syftet med denna studie Àr att se om det finns ett samband mellan utvalda faktorer och företagens val att lÄta bestyrka sina hÄllbarhetsredovisningar samt val av bestyrkandegivare.
Polislagen 20 a § : Nya möjligheter för polisen att söka efter vapen och andra farliga föremÄl
I denna rapport behandlas Polislagen 20a § som innebÀr en ny möjlighet för polisen att söka igenom ett fordon i brottsförebyggande syfte i jakten pÄ illegala vapen. I rapporten behandlas dels vad denna nya lagstiftning ger polisen för möjligheter i det brottsförebyggande arbetet men Àven vilka konsekvenser den kan fÄ för den enskilde individen i form av inskrÀnkningar i de grundlagsstadgade fri och rÀttigheterna. I inledningskapitlet beskrivs de problem som gjorde att polis och rÀttsvÀsendet fick upp ögonen för behovet av en ny lagstiftning, dvs. den stora mÀngd illegala vapen i samhÀllet. I vÄrt andra kapitel gÄr vi igenom och förklarar ett antal begrepp i form av lagparagrafer och polisiÀra uttryck som Àr bra att kÀnna till t ex fara i dröjsmÄl.
VD-Avtalet - en studie av rÀttslÀget
Chief executives and other persons in management positions are not applicable to the same protection system as other employees. Lagen om anstÀlllningsskydd is not applicable for example. Instead all terms and conditions are in the employment contract, which get increased importance. The employment contract for a chief executive is comprehensive. This essay focuses on employment protection, wages and compensation, loyalty during the employment, secrecy and competitive clauses.
Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörer
Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivÄ: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intÀkter Àr ett stort problem för samhÀllet och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar pÄ tydliga förÀndringar i redovisning av löner men mÀrks förÀndringar bland berörda aktörer.FrÄgestÀllning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal pÄ Skatteverket att deras roll har pÄverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?Syfte: Syftet Àr dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de pÄverkats av införandet av Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förÀndringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnÄ syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med bÄde Skatteverket och större och mindre revisionsbyrÄer, pÄ sÄ vis kan vi upptÀcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att fÄ fram relevant data kopplat till vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utgÄ frÄn en kvalitativ studie. DÄ det finns fÄ teorier att utgÄ frÄn inom omrÄdet har vi valt ett induktivt angreppssÀtt och pÄ sÄ sÀtt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland smÄ och stora revisionsbyrÄer.
SÀkrare budgivning med ny fastighetsmÀklarlag?
MÀklarbranschen har varit omskriven i media de senaste Ären och förra Äret presenterades det nya lagförslaget pÄ en ny fastighetsmÀklarlag. I dag finns det ingen lag som reglerar mÀklarens skyldighet att uppvisa budgivningslista efter avslutad budgivning. Dock sÀger det nya lagförslaget: ?En fastighetsmÀklare ska vara skyldig att dokumentera budgivningsprocessen och att överlÀmna dokumentationen till köparen och sÀljaren nÀr överlÄtelseavtalet Àr slutet, den ska ocksÄ syfta till att hindra mÀklaren att presentera luftbud och dÀrigenom pressa upp priset.? Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om lagförslaget kommer att resultera i tryggare budgivningar. Vi vill Àven ta reda pÄ hur mÀklarna stÀller sig till budgivningsförfarandet i den nya lagen samt om deras förtroende kommer att stiga hos presumtiva köpare.
Basel II:s inverkan pÄ kredithanteringen av smÄföretag : Ur en svensk storbanks perspektiv
För att öka möjligheterna till en effektiv allokering av kapital i ett samhĂ€lle krĂ€vs en vĂ€l fungerande finansiell marknad. I Sverige ligger det pĂ„ myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ansvar att upprĂ€tthĂ„lla en marknadsekonomisk effektivitet genom att geallmĂ€nna rĂ„d och vĂ€gledning till finansiella aktörer. Ăndock, trots myndigheternas anstrĂ€ngning att bibehĂ„lla stabiliteten pĂ„ marknaden har finansiella kriser uppkommit genom tiderna. Det har i sin tur resulterat i ett flertal juridiska och regelmĂ€ssiga förĂ€ndringar dĂ€r det huvudsakliga syftet har varit att förhindra att liknande situationer uppstĂ„r igen.Den första februari 2007 införde Finansinspektionen de nya kapitaltĂ€ckningsreglerna Basel II, med avsikt att stabilisera den finansiella marknaden. För de svenska storbankerna innebĂ€rregelverket bland annat en mer liksidig bedömning av företag vid kreditgivning.