Sök:

Sökresultat:

3308 Uppsatser om Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter - Sida 2 av 221

Icke-finansiell information i årsredovisningar : en studie av stora svenska företag i detaljhandels-, verkstads- och läkemedelsbranschen

Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor.

Ny försäkringsavtalslag: perspektiv utifrån individuell konsumentförsäkring och tredje mans rätt rätt enligt försäkringsavtalet

Mitt syfte med denna uppsats är att återge ändringar som enligt regeringens förslag till Ny försäkringsavtalslag kommer bli aktuell vid skadeförsäkring för konsumenter. Detta regleras till stor del idag av konsumentförsäkringslagen (KFL) men även av lagen om försäkringsavtalslag (FAL). FAL blir tillämplig i de fall då KFL inte ger vägledning, bl.a. då det gäller tredje mans rätt enligt försäkringsavtalet. Försäkringsrätten har varit föremål för ett genomgripande reformarbete som började med KFL:s ikraftträdande år 1981.

Vilka strategiska åtgärder krävs av 3G-mobiloperatörerna för att locka till sig konsumenter?

Genom en enkätundersökning till konsumenter har vi kommit fram till att det är lägre kostnader, bättre information och bättre täckning som är de optimala faktorerna för 3G-operatörerna att kunna locka till sig fler konsumenter..

Revision och Kreditbetyg : Vilken betydelse har revision för kreditbetyget?

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt : En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas

Titel: Efterfra?gan pa? revisionsbyra?ernas tja?nster fo?r fo?retag utan revisionsplikt. En studie om varfo?r revisions- eller ra?dgivningstja?nster efterfra?gas.Bakgrund: Revisionsplikten avskaffades fo?r de minsta fo?retagen i Sverige 2010. Ett motiv bakom denna laga?ndring var att de minsta fo?retagen skulle kunna fa? va?lja vilka revisions- och ra?dgivningstja?nster de har behov av.

Rådgivningstjänster och revisorns oberoende : en europeisk litteraturstudie

Bakgrund: Ra?dgivningstja?nster utgo?r idag en betydande del fo?r ma?nga revisionsbyra?ers verksamhet. Revisionsbyra?er har pa? grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett fo?rtroende som revisorer som ger en fo?rdel i ra?dgivningsbranschen. Dock a?r det detta fo?rtroende, eller oberoende, som ma?nga a?r ra?dda fo?r ska a?sidosa?ttas na?r revisorn utfo?r ra?dgivningstja?nster.

Redovisning av finansiell leasing - En studie av företagen på Attract 40

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Finansiell stabilitet med Basel II? En studie av det nya regelverket för banker

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Kreditbedömning: vilka faktorer banker använder vid en kreditbedömning

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris på 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bättre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sätt har varit att lägga mer fokus på icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida händelser. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. Ämnesområdet kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Kreditbedömning: vilka faktorer banker använder vid en kreditbedömning

Kreditbedömningar har utvecklats genom tiderna, detta speciellt efter en ekonomisk kris på 1990-talet. Bankerna har försökt hitta bättre metoder för kreditbedömning för att förhindra motsvarande situation. Ett sätt har varit att lägga mer fokus på icke-finansiell information för att kunna bedöma eventuella framtida händelser. Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar bankernas kreditbedömning för nya respektive etablerade företag. Ämnesområdet kreditbedömning har studerats tidigare men vi ville koppla samman finansiell och icke-finansiell information med nya och etablerade företag.

Kön, material och förskolerum ur ett genusperspektiv : En intervjustudie av åtta förskolepedagoger

Finansiell rådgivning har blivit en allt viktigare del av värdepappersmarknaden och samhället i stort. Nya lagar och riktlinjer har kommit till för att skydda konsumenten och öka kompetenskraven hos rådgivarna. Trots detta har Finansinspektionen hittat och belyst ett flertal risker som konsumenten kan utsättas för och årligen inkommer ett stort antal anmälningar till Allmänna reklamationsnämnden från konsumenter som är missnöjda med den rådgivning de fått. Om antalet anmälningar som inkommit till ARN under åren 2008-2011 ställs i perspektiv till antalet rådgivningsmöten som hålls per år utgör denna siffra ca 0,02 % av antalet möten. Det är därför intressant titta på hur stort problemet kring misslyckad finansiell rådgivning egentligen är samt att undersöka hur bankerna säkerställer kvalitén på rådgivningen.Syfte: Studiens syfte består i att kartlägga och analysera de fall som skett avseende misslyckad finansiell rådgivning gentemot privatpersoner, samt att granska och analysera hur bankerna säkerställer kvalitén på den finansiella rådgivning de erbjuder.Genomförande: Genomförandet av studiens datainsamling har skett genom en kombination av intervjuer, granskning av dokument, empirisk forskning samt finansiell teori och rådande lagstiftning.

Effekten av valutahedging på företags börsvärde : empirisk undersökning av svenska företag

Denna uppsats behandlar den va?rdeskapande fo?rma?gan hos finansiell riskhantering ro?rande svenska fo?retags valutarisker. Fo?rfattarna finner ej ett tydligt positivt samband mellan anva?ndning av finansiell riskhantering och fo?retagsva?rde ma?tt som Tobin?s Q. Detta tyder pa? att finansiella marknader inte va?rderar arbete i syfte att minska den fo?retagsspecifika risken vilket sta?rker fundamentala ide?er inom portfo?ljteori men sta?r samtidigt i konflikt med flertalet empiriska underso?kningar genomfo?rde under de senaste tjugo a?ren..

FONDRÅDGIVNING : En studie av mötet mellan beräkningar och verklighet

Fondsparandet i Sverige har ökat från 300 miljoner kronor till 1600 miljarder kronor på drygt 30 år. Denna ökning har skapat ett behov av kompetent rådgivning för att fatta investeringsbeslut inom detta finansiella område. Fondrådgivning till konsumenter ges för att underlätta finansiella beslut och bör därför ha strategier för att ge ett lämpligt beslutsunderlag. Denna studie syftade till att ge en djupare förståelse för rådgivningsstrategiernas uppbyggnad och hur dessa kan optimeras. Vidare förklarades den bakomliggande processen till dessa strategier samt vilka skillnader som fanns mellan olika aktörer på marknaden.

Skatteflyktslagen - i behov av förändring?

Uppsatsen behandlar skatteflyktslagen ingående och en definition av begreppet skatteflykt presenteras. Även begreppen skattefusk och skatteplanering bearbetas. Vidare nämns metoden genomsyn då den är ett alternativt sätt att angripa skatteflyktsförfaranden på.Uppsatsens syfte är att utreda vilka omständigheter som krävs för att skatteflyktslagen ska bli tillämplig samt om lagen är tolkningsbar. Om så inte är fallet utreds hur lagen kan omarbetas. Det framkommer att lagen går att tillämpa och tolka men svårigheter föreligger.

Baselreglerna : En finansiell kris största fiende?

Banker är mer sårbara än vanliga företag då banker är nära sammankopplade med varandra. Att skapa finansiell stabilitet finns i statens, bankernas och allmänhetens intresse. Det finansiella systemet är komplext vilket innebär att många aktörer interagerar med varandra på många olika sätt. Problem i en bank kan lätt spridas till andra banker och en förtroendekris kan leda till att finansiärer tar tillbaka sina insättningar. Att finansieringen hos en bank stryps är ett av de största hoten mot ett fungerande betalningsväsende.Baselreglerna är ett internationellt regelverk för tillsyn av banker med det främsta syftet att uppnå finansiell stablitet.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->