Offentlighetsprincipen ger svenska medborgare rĂ€tt att ta del av de allmĂ€nna handlingar som finns pĂ„ vĂ„ra myndigheter. RĂ€tten till insyn Ă€r av stor vikt och en hörnsten i vĂ„rt folkstyrda samhĂ€lle. I samband med den moderna teknikens utveckling har allt fler traditionella pappershandlingar ersatts av elektroniska. Även hĂ€r Ă€r offentlighetsprincipen tillĂ€mpbar, men detta verkar inte alla vara medvetna om. Idag finns stora brister i e- posthanteringen vilket leder till en försvagad möjlighet till insyn.

Cirka 50 000 mÀnniskor har och kommer att bli utförsÀkrade Är 2010 frÄn FörsÀkringskassan i och med en reformÀndring i sjukskrivningslagen som trÀdde i kraft den 1 juli 2008. Syftet med den nya lagen Àr att effektivisera en ÄtergÄng till arbetet för dem som har varit sjukskrivna och en av regeringens motivering till reformÀndringen var att minska utanförskapet.Den mediala uppmÀrksamheten av de olika utförsÀkringsprocesserna har varit stor vilket skapade ett intresse om att skriva hur denna process pÄverkar individen.  Syftet med studien Àr att undersöka hur de som har varit sjukskrivna pÄverkats av den nya sjukskrivningslagen. Syftet Àr att kunna förstÄ hur individerna upplever rollförÀndringen att gÄ frÄn att vara frisk till att bli sjuk för att sedan gÄ frÄn sjuk till vara ?frisk?.Slutsatsen Àr att respondenterna kÀnde en viss rollförvirring. Att trÀda in i en sjukroll betyder att den sjuke ska göra vad som krÀvs för att bli frisk, men respondenterna kÀnde att nÀr de vÀl gjorde detta, blev de misstÀnkliggjorda.

I dagens samhÀlle Àr trenden att fler och fler mÀnniskor införskaffar smartphones för att nÀr som helst kunna vara uppkopplade mot internet. Detta gör att informationen en smartphone hanterar och sparar Àr viktigare och mer intressant för bÄda sidorna av lagen. Med denna ökning av smartphones har anvÀndandet av applikationer till sociala medier sÄ som facebook ökat.I denna rapport utreds det vad en facebookapplikation lagrar för typ av information efter den har anvÀnts och hur pass noga det gÄr att kartlÀgga vart applikationen har anvÀnds. För att kunna göra detta krÀvs först en utredning pÄ vilka sÀtt de gÄr att hÀmta ut information ifrÄn en smartphone. I denna rapport har det alltsÄ utretts huruvida de gÄr att utvinna samma information med hjÀlp av flera metoder och om de gÄr att uppnÄ samma resultat med hjÀlp av en utvinning med de olika metoderna.

Detta kandidatarbete Àr skrivet vÄren 2010 inom planering pÄ institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet Àr en fallstudie som undersöker huruvida Hudiksvalls kommun har ett lokaliseringsperspektiv av livsmedel och energi i den kommunala fysiska planeringen. Som bakgrund till arbetet ges en ökad efterfrÄgan av lokalproducerade livsmedel och behovet att minska anvÀndandet av fossila energibÀrare. I arbetet framkommer det att kommunens syn pÄ lokalisering i den fysiska planeringen skiljer sig Ät mellan livsmedel och energi. Kommunens energiförsörjning ses som en sÀkerhetsfrÄga enligt lagen om kommunal energiplanering och redan idag bedrivs ett aktivt arbete för att öka den lokala energiförsörjningen.

In the year 2007 the Swedish National Heritage Board released directions for how the contractarchaeology in Sweden should carry out their work. These directions stressed that a differentapproach to the archaeological finds should be used ? that would lead to a higher degree ofselection than before. The purpose of this essay is to find the reason why this change indirections occurred, and this is done by a study of the history of the rescue archaeology inSweden. The other purpose of this essay is to examine if the excavation strategies inarchaeological excavation reports from different times, correlates with the general guidingprinciples for the contract archaeology in Sweden of that time.There are several reasons why the change in directions occurred, but it seems as the mainreasons are practical.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Syftet med uppsatsen var att undersöka socialsekreterarnas arbete med att följa upp det familjehemsplacerade barnet, vÄrdnadshavarna och familjehemmet. För att besvara undersökningens syfte anvÀndes kvalitativ metod. Studien grundade sig pÄ intervjuer med fyra barnhandlÀggare och fyra familjehemsekreterare som arbetar inom Ätta olika kommuner. I tidigare forskning framkom att socialtjÀnsten brister i sin uppföljning av det familjehemsplacerade barnet, vÄrdnadshavarna och familjehemmet. För att understryka socialnÀmndens ansvar under pÄgÄende familjehemsplacering har regeringen infört detaljerade bestÀmmelser i 5 kap 1b § SocialtjÀnstförordningen.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Observationer frÄn Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten samt Far har gjorts om att kontantbranschen Àr svÄrreviderad. För att kontrollera svÄrigheterna samt öka förtroendet för skattesystemet har kassaregisterlagen införts. I slutet av Är 2010 kommer avskaffandet av revisionsplikten att trÀda i kraft vilket kan leda till ökade skattefel och ekobrott som minskar förtroendet för skattesystemet. Det finns alltsÄ en motsÀgelse att införa kassaregisterlagen, som ska skapa större förtroende för skattesystemet, samtidigt som revisionsplikten avskaffas, vilket borde minska förtroendet för samma system. VÄrt arbete syftar till att undersöka om förtroendet för skattesystemet pÄverkas. Studien avgrÀnsas till att vi endast behandlar de omrÄden som har med kontantbranschen att göra.

Eftersom mÀnniskor anvÀnder stereotyper som tumregler i sociala situationer, Àr det möjligt att de förekommer i rÀttsprocessen nÀr bedömningar görs. Forskning har funnit bedömningsskillnader relaterade till gÀrningspersonens utseendemÀssiga karaktÀristika. Syftet med studien var att undersöka om gÀrningspersonens kön, attraktivitet och Älder pÄverkar graden av klandervÀrdhet och lÀngd pÄ fÀngelsestraff samt om de pÄverkar motiveringarna till fÀngelsestraffets lÀngd. UtifrÄn en fallbeskrivning om ett drÄp med varierad ansiktsbild pÄ gÀrningspersonen fick 192 deltagare svara pÄ frÄgor om klandervÀrdhet och straff. Resultaten visade att mÀnnen tilldelades ett lÀngre fÀngelsestraff Àn kvinnorna.

Studien undersöker, ur ett kvalitativt perspektiv, hur reglerna om anmÀlningsskyldighet i aktiebolagslagen har pÄverkat revisorsyrkets oberoende. Studiens problematik grundar sig i att revisorns oberoende tycks ha pÄverkats av att en ogrundad anmÀlan enligt reglerna om anmÀlningsskyldighet kan fÄ lÄngtgÄende juridiska och yrkesmÀssiga konsekvenser för en revisor. En revisor som underlÄter att anmÀla till Äklagare kan emellertid inte bli skadestÄndsskyldig, utan kan endast bli föremÄl för disciplinÀra ÄtgÀrder. Detta i kombination med att lagen föreskriver att revisorn ska anmÀla vid en lÄg misstankegrad försÀtter revisorn i en svÄr situation. Studiens empiriska material bestÄr av sekundÀrdata i form av offentlig statistik, myndighetsrapporter, lagtext och RevisorsnÀmndens praxis.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gÀller för flera svenska samhÀllsomrÄden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsÀttning har rÀtt att bli bedömda utifrÄn sina egenskaper och förmÄgor. NÀr jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svÄrt att antas till grundlÀggande militÀr utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta nÀrmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument frÄn Försvarsmakten sett utifrÄn ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess.

NÀr lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) trÀdde i kraft 1994 gav den mÀnniskor med svÄra funktionsnedsÀttningar rÀtt till hjÀlpinsatser och dÀrmed möjlighet att leva som alla andra pÄ ett delaktigt och jÀmlikt sÀtt i samhÀllet. SvÄrt psykiskt funktionshindrade som har förlorat eller har kraftigt nedsatta funktioner fick tillgÄng till LSS- insatser. NÀr LSS antogs berÀknades att 20.000-40.000 personer skulle fÄ tillgÄng till LSS-insatser. VÄren 2001 hade endast cirka 2600 personer med psykiska funktionshinder insatser enligt LSS. Syftet med studien var att identifiera vilka faktorer som ligger till grund för att fÀrre psykiskt funktionshindrade Àn berÀknat fÄr insatser enligt LSS.

Vi vill öka kunskapen kring hur lagen om expansionsfond tillÀmpas och uppfattas i praktiken, av redovisningskonsulter, enskilda nÀringsidkare, skattehandlÀggare, skattejurister och redovisningsexperter. Hur anvÀnds expansionsfonden och vilka faktorer pÄverkar dess tillÀmpningUndersökningen kombinerar Grundad Teori med en diagnostisk analys och bygger pÄ sÄvÀl kvantitativ som kvalitativ data.HÀlften av redovisningskonsulterna avsÀtter till expansionsfond i lÄg utstrÀckning, trots tillrÀckligt kapitalunderlag. De upplever expansionsfonden som riskfylld eftersom nÀringsidkaren har svÄrt att sÀrskilja fullbeskattat kapital frÄn lÄgbeskattat. Expansionsfonden vÀljs dÀrför ofta bort till förmÄn för periodiseringsfonden. Neutraliteten mellan olika företagsformer fungerar inte i praktiken eftersom verktyget, expansionsfonden, Àr svÄrt att förstÄ för nÀringsidkaren.

Denna studie undersöker vilka diskurser kring förÀldraförmÄga för personer med en utvecklingsstörning som kan urskiljas i ett urval förvaltningsrÀttsliga domar. Datamaterialet utgörs av 10 domar som rör 2 § lagen (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Domarna har analyserats med hjÀlp av Norman Faircloughs (1993) kritiska diskursanalys. Som teoretisk referensram har studien haft sociala konstruktioner kring sprÄk, kritisk diskursanalys, teoretiska perspektiv pÄ funktionshinder och utvecklingsstörning och teoretiska perspektiv pÄ förÀldraförmÄga. I resultatdelen presenteras fyra diskurser som har bedömts vara genomgÄende för domarna.