Sökresultat:
1505 Uppsatser om Lagen om förvaltning av samfälligheter - Sida 43 av 101
Diskriminering i förskolan : Likabehandlingsplanen - ett effektivt redskap?
Att slippa diskriminering Àr en mÀnsklig rÀttighet. För den som utsÀtts, finns vÀl dokumente-rade psykiska och fysiska hÀlsorisker. DÀrför mÄste varje form av negativ sÀrbehandling i samhÀllet bekÀmpas. Ett aktivt arbete för en ökad förstÄelse mÀnniskor emellan har sedan lÀnge varit en av förskolans frÀmsta uppgifter. Hur förskolor förhÄller sig till de olika diskri-mineringsgrunderna i sitt likabehandlingsarbete Àr dock ett tidigare outforskat Àmne.I denna studie görs en text- och innehÄllsanalys av 14 likabehandlingsplaner frÄn sju försko-lor, för att utröna hur planeringen för respektive diskrimineringsgrund Àr upplagd.
Mutor och bestickning - vad sÀger lagen, vad sÀger moralen?
What is a bribe? Sweden has a strict legal provision in how to handle crimes of corruption in comparison to the rest of the world. In spite of the strict law companies seem to have problems understanding the differences between what is legal and what is illegal. Bribery and corruption are not only counter-acted within the law but are also a frowned upon socially and morally. The common thought is that to accept a bribe is more corrupt than to offer one.
Kritisk granskning av antagningen till högskolan i Sverige Hur antagningen kan förstÄs ur positiv sÀrbehandlingsperspektivet, intersektionalitetsperspektivet och queerteori
I media lĂ€ser man allt oftare att högskolor som tillĂ€mpar alternativaantagningsmetoder blir stĂ€mda. Studenter som inte blir antagna pĂ„ grund avmetoderna anser att de utsatt's för omvĂ€nd diskriminering. I vĂ„r uppsat'sundersöker vi hur antagningen till högskolan kan förstĂ„'s ur positivsĂ€rbehandlingsperspektivet, intersektionalitetsperspektivet och queerteorin. Vi tittar del's pĂ„ lagen om likabehandling av studenter i högskolan (som gĂ€llde fram till den 31 december 2008) och pĂ„ diskrimineringslagen (som trĂ€dde i kraft den 1 januari 2009). Ăven om förĂ€ndringar kring antagning har gjort's, menar vi i vĂ„ra analyser att det inte skett nĂ„gon avsevĂ€rd förbĂ€ttring.
Konstruktionen av kön : En studie om socialtjÀnstens yttranden i 3 § LVU (lagen om vÄrd av unga)
The aim with this study was to examine how social service statement in 3 § social-judgements LVU (Swedish care of young persons act) produce ideas about gender. We have taken an interest in the production of both boys and girls and their mothers and fathers because there are clear differences in the description of these. From a historical perspective, the differences between gender in social assessments occurred despite the fact that discrimination is prohibited by law and despite the fact that social service shall work on the basis of an gender equality perspective. In the analysis and interpretation of the rulings we have been inspired by a critical discourse analysis. 30 social-judgements have been analyzed where of 15 concerns girls and 15 involve boys.
Begreppet Kami : den inhemska innebörden av begreppet kami i förhÄllande till vÀsterlÀndsk tolkning
VÀsterlÀndsk litteratur som behandlar asiatiska religioner anvÀnder ofta vÀsterlÀndska begrepp för att beskriva religiösa objekt och företeelser. Emellertid överensstÀmmer inte alltid översÀttningen med den inhemska innebörden av begreppet. Ett exempel pÄ detta Àr det japanska konceptet kami, som felaktigt översÀtts med vÀsterlÀndska begrepp som ?gudomar? och ?andar?. Syftet med denna uppsats Àr att analysera kamibegreppets semantiska spektrum i en specifik inhemsk religiös textsamling.
Polislagen 20 a § : En paragraf som öppnar möjligheter för poliser
Polislagen 20 a § Àr relativt ny, lagen trÀdde i kraft 1 juli, 2006. PL 20 a § ger polismannen pÄ fÀltet möjlighet, att under vissa omstÀndigheter och med eget beslut, undersöka ett eller flera fordon efter vapen och andra farliga föremÄl pÄ samma sÀtt som man tidigare endast kunnat göra pÄ personer genom kroppsvisitation. Polislagens tillÀgg tillkom efter att man upptÀckt att det ute i samhÀllet finns stort omlopp av illegala vapen, speciellt i kriminella kretsar. Vapenhanteringen har Àven sjunkit i Äldrarna, man har gjort vapenbeslag pÄ personer som Àr ner till 16-17 Är. De kriminella personer och grupper som innehar illegala vapen rör sig oftast i fordon och över hela landet, fordonen anvÀnds ofta som förvaringsplats för vapen dÄ det innan PL 20 a § tillkomst behövts beslut frÄn en förundersökningsledare och Àven en misstanke om brott.
Bild som samtal ? bildarbete i undervisningen för konstruktiv konflikthantering
Konflikter uppstÄr dagligen i en skolmiljö och ger upphov till kÀnslor, reaktioner och missförstÄnd. Pedagoger behöver varierande arbetssÀtt för att arbeta kring konflikter. Skolans styrdokument (Lpo 94) samt den nya lagen om förbud mot krÀnkande behandling menar att skolan har som skyldighet att arbeta förebyggande mot konflikter. Uppsatsens övergripande syfte Àr att utveckla ett arbetssÀtt för konstruktiv konflikthantering för pedagoger i skolan. Bilden som kommunikationsredskap ligger i fokus för arbetet med kÀnslor tillsammans med eleverna.
Fritidspedagogers syn pÄ anmÀlningsplikten - en intervjuundersökning kring faktorer som pÄverkar om en anmÀlan görs eller inte, dÄ ett barn far illa
AnmÀlningsplikten Àr den lag som ska skydda barn och ungdomar frÄn att fara illa dÄ förÀldrarna har vÄrdnaden om dem. Enligt lagen Àr alla som arbetar med barn och ungdomar i olika verksamheter skyldiga att anmÀla till socialtjÀnsten vid misstanke om att ett barn far illa. Trots att det Àr alla pedagogers skyldighet att anmÀla Àr det endast 30-40 % av de fall som borde anmÀlas som anmÀls. Vad beror detta pÄ? Syftet med min uppsats Àr, genom en intervjuundersökning, kartlÀgga och granska vilka faktorer som avgör huruvida fritidspedagoger anmÀler enligt anmÀlningsplikten, dÄ ett barn far illa.
LÀrarprofessionen : nÄgra lÀrares syn pÄ yrket
Grundskolan i Sverige Àr obligatorisk för barn. De kan inte sjÀlva bestÀmma om de vill gÄ i grundskolan eller inte. Den Àr inte frivillig utan lagen sÀger att alla barn ska gÄ nio Är i grundskolan. I grundskolan runt om i Sverige arbetar det mÄnga personer som inte Àr behöriga att arbeta som lÀrare. LÀraryrket Àr ett yrke dÀr det förekommer att en outbildad kan tillfÀlligt ersÀtta en utbildad lÀrare.
Det offentliga rummets renÀssans? : Exemplet Uppsala
Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa ökad förstÄelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad pÄ nyhetsartiklar. I studien anvÀnds ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter pÄverkar den sociala verkligheten. CSR innebÀr företags sociala ansvar, kring frÄgor om bland annat miljö, som gÄr utöver vad lagen krÀver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nÀstintill samtliga artiklar benÀmns synonymt med samhÀllsansvar, som alltsÄ varit det mest dominerande omrÄdet som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer Àven att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende pÄ vilken tidning de tillhör.
Begreppet barnets bÀsta
Uppsatsens syfte har varit att behandla begreppet barnets bÀsta, om definitionen av begreppet Àr tillrÀckligt klart uttryckt sÄ att barnets bÀsta kan tillgodoses av myndigheter och domstol, samt hur rÀttsregler och rÀttstillÀmpningen kring barnets bÀsta ser ut i de enskilda fallen. Författaren har Àven behandlat frÄgan om utredare inom den statliga sektorn har en tendens för att göra en subjektiv tolkning av begreppet barnets bÀsta, vilket dÀrmed kan leda till en fel bedömning i det enskilda fallet. Den viktigaste grundlÀggande principen enligt barnkonventionens artikel 3 Àr barnets bÀsta i frÀmsta rummet. I och med att Sverige antog barnkonventionen Är 1990 Àr de pliktiga att efterfölja och vidta de ÄtgÀrder som krÀvs för barnets bÀsta. Enligt FörÀldrabalken 6kap 2a§ ska frÄgor kring vÄrdnad, boende och umgÀnge alltid vara det avgörande för barnets bÀsta.
TillĂ„tna tillgĂ„ngar i vĂ€rdepappersfonder : ĂverlĂ„tbara vĂ€rdepapper och fondandelar enligt lagen om vĂ€rdepappersfonder
Syftet med studien var att studera förÀldrainvolvering och barns motivation till tennis utifrÄn förÀldrars perspektiv relaterat till Tennis Syds pÄgÄende projekt Tennis10s. I studien deltog 64 förÀldrar i Äldrarna 31-58 Är (m=41,69 sd=5,14) varav 26 var kvinnor (m=40,08 sd=4,98) och 38 mÀn (m=42,79 sd=5,01) som hade barn aktiva inom tennis i Äldrarna 6-11 Är. I studien anvÀndes instrumenten Motivation Till Idrott samt Parental Involvement Sport Questionnaire. Resultaten visade att förÀldrar rangordnade kompisskap, laganda, glÀdje och kompetens som de frÀmsta motivationsfaktorerna till att sitt barn spelar tennis. FörÀldrarna rangordnade beröm och förstÄelse samt aktiv involvering som de mest förekommande beteendena i sitt upplevda engagemang kring sitt barns tennis deltagande.
Den ekonomiska brottsligheten i nÀringslivet : PenningtvÀtt, mÄlvakter, bulvaner och lagerbolag
Uppsatsen handlar om den ekonomiska brottsligheten i nÀringslivet med fokus pÄ penningtvÀtt. Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för de senaste Ärens kamp mot ekonomisk brottslighet och penningtvÀtt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssÀtt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen pÄ omrÄdet har vi Àven utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fÄtt en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk brottslighet Àr ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott Àr svÄra att upptÀcka och de kostar samhÀllet mycket pengar.
Eva och lagen - En studie av bibliska syner pÄ kvinnor utifrÄn skapelseberÀttelsen i Gen 2-3 och lagar i Gamla testamentet
The purpose of this C-essay within the subject of religion is to form a notion as to how the attitudes towards women and their position in a theoretical biblical society might have been perceived, based upon a select number of texts from the first five books of the Bible (the Pentateuch).Since this essay was written under the framework of the teacher education programme, it is also integrated with the pedagogy subject. This manifests itself with the didactic reflection at the end of this essay, where I try to relate the subject of this essay to the teaching profession.The material, which consists of excerpts from the first and second chapters of Genesis, and aselection of the laws in the first five books of the Bible (from Genesis to Deuteronomy), wasanalysed according to an ideological model, where themes and patterns have been more important than specific word choices.The analysis showed that the views on women vary depending on who writes and who interprets a specific text extract, and the conclusion was that since laws reflect the society it is likely that they were created to improve women's status to make it as equal to the man's as possible.The didactic reflection offers suggestions for lesson plans on the themes gender, feminism andfeministic theology..
Internaliserad effektivitet : En sociologisk studie om polisers omtolkning av yrkesrollen
Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att bland patrullerande poliser visa, genom en empirisk undersökning, hur yttre krav pÄ att vara effektiv internaliseras av den enskilda polisen och bidrar till en omtolkning av den egna yrkesrollen.Uppsatsen baserar sig pÄ en kvalitativ studie bestÄende av sju kvalitativa intervjuer med poliser i yttre tjÀnst. Undersökningsresultatet analyseras huvudsakligen ur ett struktur/aktörperspektiv, med hjÀlp av Anthony Giddens och George Herbert Meads teorier.Studien visar att patrullerande poliser i viss utstrÀckning offrar polisutbildningens legalistiska perspektiv till förmÄn för arbetslivets krav pÄ effektivitet. Studien visar ocksÄ att det finns en gemensam uppfattning bland poliserna om att övertrÀdelser av lagen Àr nödvÀndiga för att samhÀllet skall kunna fungera. I intervjumaterialet framgÄr att denna omtolkning av yrkesrollen hör samman med sociala strukturer som omger polisen; allmÀnhetens förvÀntningar och gruppens krav pÄ anpassning..