Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

MÄnga företag vÀljer att införa olika former av incitamentprogram. Dessa program kan anvÀndas i syfte att locka till sig kompetent personal men Àven för att sporra medarbetare och öka lojaliteten till företaget. De aktierelaterade incitamentprogrammen gÄr ofta ut pÄ att den anstÀllde kan förvÀrva vÀrdepapper pÄ förmÄnliga villkor. Liksom andra förmÄner pÄ grund av tjÀnst utgÄr förmÄnsbeskattning som ska beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Tidpunkten för beskattning avgörs med hjÀlp av den s.k.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Den första april 2005 trÀdde en ny reviderad lagstiftning mot sexualbrott i kraft. Syftet var att öka skyddet för barn och ungdomar mot att utsÀttas för sexuella övergrepp samt att göra lagstiftningen tydligare. Dessutom ville lagstiftaren minimera risken att fokus hamnar pÄ mÄlsÀgandens agerande före, under och efter den sexuella handlingen. I detta syfte Àndrades lagen och numera innefattar brottsrubriceringen vÄldtÀkt mot barn Àven i fall dÀr personer över 15 Är har samlag, eller utför visa andra sexuella handlingar med nÄgon under 15 Är utan att nÄgot vÄld, otillbörligt tvÄng eller hot om vÄld föregÄtt den sexuella handlingen. Detta har lett till vissa problem vid tillÀmpningen av lagen, eftersom samma paragraf skall tillÀmpas bÄde pÄ fall dÀr den sexuella handlingen föregÄtts av nÄgon form av tvÄng och pÄ de fall dÀr den skett genom fullstÀndig frivillighet mellan offret och gÀrningsmannen.

Tvister mellan grannar rörande skymmande grönska Àr, nÀr man ser till antalet rÀttsfall, inte sÀrskilt vanligt förekommande. Ser man till verkligheten istÀllet Àr det inte svÄrt att konstatera att skymmande grönska verkar vara en av de vanligaste orsakerna till dispyter mellan grannar. Det rÀttsomrÄde som berörs Àr grannelagsrÀtten, vilket Àr ett tÀmligen vidstrÀckt rÀttsomrÄde som Äterfinns i flera vitt skilda regleringar. NÀr det gÀller skymmande grönska finns dock endast tvÄ bestÀmmelser och dessa Àr jordabalken 3:1 och 3:2. Eftersom det finns sÄ fÄ rÀttsfall rörande grannelagsrÀtten och skymmande grönska samt sÄ fÄ och generellt hÄllna bestÀmmelser i lagen, Àr uppsatsens syfte att undersöka grÀnserna för de rÀttigheter och skyldigheter som en nyttjare av fast egendom har betrÀffande skymmande grönska pÄ dennes fasta egendom..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

GrĂ€nsöverskridande försĂ€kringsavtal har fĂ„tt en ökad betydelse i takt med globaliseringen och efter genomförandet av en inre europeisk marknad pĂ„ försĂ€kringsomrĂ„det. Trots det saknas ett samlat regelverk som reglerar lagval avseende grĂ€nsöverskridande försĂ€kringsavtal. De regelverk i svensk internationell privatrĂ€tt som idag aktualiseras vid faststĂ€llandet av tillĂ€mplig lag pĂ„ grĂ€nsöverskridande skadeförsĂ€kringsavtal Ă€r lag (1993:645) om tillĂ€mplig lag för vissa försĂ€kringsavtal (1993 Ă„rs lag) och lag (1998:167) om tillĂ€mplig lag för avtalsförpliktelser (Romkonventionen). DĂ„ Romkonventionen Ă€r det enda gemenskapsinstrument som Ă€r i formen av ett fördrag pĂ„gĂ„r det ett arbete för att omvandla konventionen till en förordning, med arbetsnamnet Rom I. Även den framtida Rom I-förordningen Ă€r av betydelse för uppsatsen eftersom den med stor sannolikhet kommer att ersĂ€tta Romkonventionen.

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

SamfÀlligheter har en mycket viktig roll i Sverige för samverkan mellanfastigheter i förvaltningen av gemensamma resurser. Dessa kan förvaltas pÄ tvÄ vis; genom föreningsförvaltning och delÀgarförvaltning. FöreningsförvaltninglÀmpar sig bÀst för större samfÀlligheter som krÀver mÄnga förvaltningsÄtgÀrder och har mÄnga medlemmar. En sÄdan förening sköts genom en styrelse som Àr vald av medlemmarna. Styrelsens uppdrag gÄr ut pÄ att enligt lagstiftningen följa föreningens stadgar och stÀmmobeslut samt att se till att befintliga anlÀggningar förvaltas enligt anlÀggningsbeslutet och att nya anlÀggningar blir utförda.

KapitaltÀckningsregler för banker fick ett mer utarbetat regelverk 2007, Basel II. Avsikten med det nya regelverket var att förbÀttra det tidigare regelverket för bÄde interna och externa aktörer och att fokusera pÄ att sÀkerstÀlla bankernas risker pÄ ett bÀttre anpassat sÀtt efter deras verksamhet. UtvÀrdering av det nya regelverket har haft ytterst lite fokus pÄ vilka effekter Basel II de facto har haft i praktiken. DÄ de Europeiska lÀnderna som ingÄr i G10 nu har följt regelverket drygt tvÄ Är anser vi att det Àr möjligt att utvÀrdera hur de kvantitativa effekterna har satt sina spÄr i bankernas nyckeltal som mÀter lönsamhet och soliditet. Detta har mynnat ut i följande problemformulering och syfte: Har Basel II pÄverkat bankernas lönsamhet och finansiella stÀllning? Studies syfte Àr att med en kvantitativ metod sÀtta upp hypoteser för att undersöka om vi finner nÄgot samband mellan Basel II och bankernas nyckeltal som en effekt av tiden nÀr Basel II implementerades. Studien utgÄr frÄn en deduktiv ansats dÀr tvÄ möjliga hypoteser var: 1) Att medelvÀrdet av nyckeltalen ej skiljer sig efter införandet av Basel II Är 2007.

Bakgrund: Förekomsten av skador inom fotbollen Àr stor vilket drabbar den enskilde spelaren bÄde psykiskt och fysiskt. Syfte: Att undersöka om det fanns nÄgot samband mellan lÄg poÀng (14 poÀng eller mindre) med FMS och ökad skaderisk hos manliga amatörspelare i fotboll. Material och metod: TvÄ fotbollslag i division tre och fyra deltog i studien. Ena laget fungerade som interventionsgrupp och den andra som kontrollgrupp. BÄda lagen fick utföra en FMS.

En vanlig kritik mot kvÀllstidningarnas sportbevakning Àr att den Àr storstadscentrerad och att lag och idrottare frÄn de stora stÀderna fÄr mer utrymme i medierna Àn lag och idrottare frÄn mindre stÀder. Denna studie har tagit avstamp i den kritiken och undersökt matchrapporteringen kring herrallsvenskan i fotboll. Med en kvantitativ innehÄllsanalys och en mindre kvalitativ innehÄllsanalys undersöktes 392 artiklar i de fyra kvÀllstidningarna Aftonbladet, Expressen, GT och KvP frÄn sÀsongen 2013. De artiklar som analyserades var nyhetsartiklar kopplade till seriematcher och deras resultat. Studien visar att det finns visst stöd för tesen om storstadscentrering i kvÀllstidningarnas rapportering.

MÄnga företag vÀljer att införa olika former av incitamentprogram. Dessa program kan anvÀndas i syfte att locka till sig kompetent personal men Àven för att sporra medarbetare och öka lojaliteten till företaget. De aktierelaterade incitamentprogrammen gÄr ofta ut pÄ att den anstÀllde kan förvÀrva vÀrdepapper pÄ förmÄnliga villkor. Liksom andra förmÄner pÄ grund av tjÀnst utgÄr förmÄnsbeskattning som ska beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Tidpunkten för beskattning avgörs med hjÀlp av den s.k.

VÄrt syfte med uppsatsen var att utreda de svenska rÀttsreglerna angÄende uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist i anstÀllningsskyddslagen, och jÀmföra dess dispositiva regler med specifika kollektivavtal. För att uppnÄ syftet valde vi som grund att utgÄ frÄn befintlig litteratur inom omrÄdet, vi gjorde dels jÀmförelser mellan utvalda kollektivavtal, och dels utförde vi telefonintervjuer med respektive fackförbund och motsvarande arbetsgivareorganisation, som tillsammans upprÀttat de aktuella kollektivavtalen. I vÄr teoridel redogjorde vi bland annat för arbetsbristbegreppets rÀttsliga betydelse och uppsÀgningsförfarandets olika delar. UtifrÄn vÄr jÀmförelse mellan de olika kollektivavtalen, kunde vi se att kollektivavtal inom mÄnga omrÄden skiljde sig frÄn lagen, men skillnaderna var i sig dock inte sÀrskilt omfattande. Intervjuernas mest överraskande resultat var de skiljaktigheter som förekommer angÄende definitionen pÄ det elementÀra begreppet tillrÀckliga kvalifikationer.