Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.

This thesis is a qualitative study of a new law that was applied in December 2010. The law is called Lagen om etableringsinsatser fo?r vissa nyanla?nda invandrare, and is meant to help newly arrived immigrants that come to Sweden to establish themselves in the Swedish society. The aim of the study is to see what discourses the Swedish government produces as a result of this new law. Interesting for the study is to see what happens in the implementation stage at a local level, in this case in the municipality of O?rnsko?ldsvik.Theoretically and methodologically I emanate from critical discourse theory and institutional theory.

Idag Àr diskussionen om revisorers oberoende och analysmodellen mycket aktuell. OberoendefrÄgorna har förts fram i rampljuset efter tÀtt duggade skandaler, bÄde internationellt och nationellt, dÀr bland annat Enron ? skandalen pÄtrÀffats. Lagen om analysmodellen infördes i Ärsskiftet 2001/2002, dÀr syftet med införandet av analysmodellen Àr att eliminera hotet mot att revisorn kan genomföra en objektiv revision.Nu nÀr det har gÄtt ett par Är sedan analysmodellen infördes, Àr vÄrt syfte med denna uppsats att undersöka hur analysmodellen upplevs idag. För att kunna uppfylla vÄrt syfte har vi byggt vÄr undersökning pÄ bÄde en kvalitativ och kvantitativ studie, dÀr den kvalitativa delen bestÄr av byrÄernas Äsikter genom att de fÄr besvara vÄr enkÀt med egna ord.

Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvÄngsvÄrd och Lagen om rÀttspsykiatrisk vÄrd ger rÀtt att vÄrda patienter mot deras vilja. I psykiatrisk vÄrd förekommer specifika omvÄrdnadsÄtgÀrder som bÀlteslÀggning, tvÄngsmedicinering och avskiljning. Dessa vÀcker mÄnga kÀnslor och krÀver att sjuksköterskan arbetar med hÀnsyn och respekt. Relationen Àr en central del inom psykiatrisk omvÄrdnad och ska baseras pÄ tillit och empati. Syfte: Att belysa sjuksköterskors uppfattning om tvÄngsÄtgÀrders inverkan pÄ omvÄrdnadsrelationen.

De lagar och direktiv som uttrycker penningpolitikens mÄl vilar ytterst pÄ nationalekonomisk teori och emperi och fÀrgas sÄledes av utvecklingen inom disciplinen. Nykeynesianismen utgör den dominerande teoribildningen inom modern makroekonomisk litteratur och gÄr ut pÄ att penningpolitikens övergripande mÄl bör bestÄ i att maximera nyttan för ett representativt hushÄll. Riksbanken har prisstabilitet som mÄl, vilket inte alltid Àr förenligt med nykeynesianismens mÄlfunktion. Det förefaller utifrÄn detta som intressant att undersöka hur de lagar och direktiv som faststÀller den svenska penningpolitikens mÄl förhÄller sig till modern makroekonomisk teori, samt pÄ vilket sÀtt som Riksbanken tillÀmpar dessa lagar och direktiv. Mitt syfte Àr att undersöka huruvida det föreligger anledning att omformulera de lagar och direktiv som uttrycker den svenska penningpolitikens mÄl, med speciellt avseende pÄ Riksbankslagen.

Det har under senare Är blivit mer och mer populÀrt att bosÀtta sig i nÀrheten av vatten. FrÄn mitten av 1990-talet och fram till 2005 ökade Sveriges befolkning med 170 000 invÄnare och av dessa var det motsvarande 97 % som bosatte sig i kustomrÄden, det vill sÀga det omrÄde som ligger vid strandkanten och 5 km inÄt land. Detta ökar belastningen pÄ strandnÀra omrÄden, men strandskyddet ger Sverige goda förutsÀttningar för att vara förberedda för detta. Lagar om strandskydd har funnits sedan 1940-talet och dess syfte Àr att sÀkerstÀlla mÀnniskors möjlighet att utnyttja allemansrÀtten, att skydda miljöerna i strandnÀra omrÄden samt att skydda vÀxter och djur i omrÄdena. NaturvÄrdsverket konstaterade i början pÄ 2000-talet brister i lagstiftningen.

Fotbollshuliganism har i mÄnga Är varit ett mer eller mindre stort problem för arrangörer, ordningsmakt och samhÀllet som sÄdant. Under löpsedlar likt ?Skandal pÄ Söderstadion? har journalister uttryckt sitt missnöje med rÀttsvÀsendets möjligheter att arbeta mot huliganismen. Detta vÀckte vÄrt intresse att lÀsa in oss pÄ fenomenet samt förkovra oss i de lagstöd som finns att arbeta med under fotbollskommenderingar. VÄrt tillvÀgagÄngssÀtt har uteslutande inneburit litteraturstudier.

Den hÀr uppsatsen syftar till att utreda vilket lands lag som blir tillÀmplig vid en internationell tvist gÀllande utomobligatoriska förpliktelser vid immaterialrÀttsintrÄng, sÀrskilt vid upphovsrÀttsintrÄng. Tyngdpunkten ligger i de problem som uppstÄr dÄ nÄgon gör sig skyldig till ett upphovsrÀttsintrÄng med relation till flera lÀnder.UtgÄngspunkten Àr Rom II-förordningen och dess Ättonde artikel. I artikeln stadgas det att tillÀmplig lag för en utomobligatorisk förpliktelse som har sin grund i ett immaterialrÀttsintrÄng skall vara lagen i det land dÀr skydd görs gÀllande.Vad innebÀr dÄ uttrycket ?dÀr skydd görs gÀllande?? NÀr det gÀller registrerade rÀttigheter, sÄsom patent och varumÀrken, innebÀr artikeln att tillÀmplig lag ska var lagen i det land dÀr rÀttigheten Àr registrerad. Det gÄr dock inte att tillÀmpa samma princip pÄ oregistrerade rÀttigheter.

Syftet med studien Àr att analysera effekter av integration pÄ prisskillnader inom mejerisektorn i Europeiska unionen (EU15 ). Studien syftar alltsÄ till att klargöra huruvida antalet Är som medlem i EU har pÄverkat prisutjÀmningsprocessen samt vilken effekt införandet av den gemensamma valutan, euro, har haft. Undersökningen sker utifrÄn prisdata pÄ mejeriprodukterna; mjölk, smör, ost och Àgg inhÀmtad frÄn EIU. Priskvoten berÀknas och jÀmförs mellan varje enskilt medlemsland i förhÄllande till EU12. HÀrutöver har en multipel regressionsanalys utförts i ekonometriprogrammet Eviews.

Den 1 juli 1992 trÀdde minerallagen (1991:45) i kraft och ersatte gruvlagen (1974:342), samt lagen (1974:342) om vissa mineralfyndigheter. Genom ikrafttrÀdandet kom den gruvrÀttsliga lagstiftningen att bli enhetlig. Minerallagen Àr en exploateringslag vari en avvÀgning gjorts mellan markÀgarnas, prospektörens och samhÀllets intressen. Denna uppsats har syftat till att undersöka fastighetsÀgarens stÀllning vid mineral- prospektering. FramstÀllningen bygger frÀmst pÄ förarbetena till mineral- lagen och 1974 Ärs gruvlagstiftning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om lagen om introduktionsersÀttning ger möjligheter till ökat sjÀlvbestÀmmande och dÀrmed en ökad grad av empowerment för den enskilde flyk-tingen, sett ur ett socialarbetarperspektiv. Uppsatsen börjar med en beskrivning det arbete som legat till grund för lagen om introduktionsersÀttning för flyktingar och vissa andra utlÀnning-ar. HÀr redovisas Àven definitionen av vem som ses som en flykting och nÄgra korta bestÄnds-delar i Svensk flyktingpolitik. Uppsatsens teoridel behandlar begreppen empowerment och paternalism dÀr vi urskiljer sjÀlvbestÀmmande som ett enskilt begrepp. Resultaten bygger pÄ intervjuer med yrkesverksamma inom tre olika kommuners flyktingverksamhet.

Som en direkt reaktion pÄ företagsskandalerna kring millennieskiftet började arbetet med att materialisera olika idéer för hur den finansiella datan kan kvalitetssÀkras. Paul Sarbanes och Michael Oxleys arbete resulterade i Sarbanes-Oxley Act (SOX) och kom att bli det regelverk som antogs den 30 juli 2002. Lagen föresprÄkar starkt att företagen ska stÀrka den interna kontrollen över de finansiella data som ligger till grund för de finansiella rapporterna.Företag som Àr noterade pÄ den amerikanska börsen Àr idag skyldiga att följa lagen och detsamma gÀller deras dotterbolag i hela vÀrlden. Det har inneburit att lagen har fÄtt en global betydelse för finansmarknaden och pÄverkar Àven företag hÀr i Sverige. Det svÄraste för företagen har varit att ta till sig lagen.

SammanfattningCivilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid LinnĂ©universitetet, VT 2013. Författare: Amanda Lindesson och Matilda ÖdhallHandledare: Andreas JanssonExaminator: Anna StafsuddTitel: Lagen om anmĂ€lningsskyldighet - Ur ett klientperspektivBakgrund: Lagen om revisorers anmĂ€lningsskyldighet innebĂ€r att revisorer i Sverige enligt lag Ă€r skyldiga att anmĂ€la sina klienter dĂ„ misstanke om ekonomisk brottslighet föreligger. DĂ„ sĂ„vĂ€l revisorer som deras klienter lyder under anmĂ€lningsskyldigheten, pĂ„verkas bĂ€gge parter av den. För revisorerna Ă€r det av stor vikt att ha en god relation till sina klienter och det blir dĂ€rför av intresse att undersöka om anmĂ€lningsskyldigheten fĂ„r nĂ„gra effekter pĂ„ klientrelationen. För att undersöka detta krĂ€vs att bĂ€gge parters Ă„sikt belyses för att slutsats ska kunna dras.

Under senare Är har miljömedvetenheten ökat bland politiker och i nÀringslivet. I dagens samhÀlle Àr hÄllbar utveckling ett allt viktigare begrepp. Det Àr för mÄnga företag viktigt att visa sitt miljöarbete, exempelvis för att skapa legitimitet hos intressenter och i samhÀllet. Företagets miljöarbete kan skrivas ner i en miljöredovisning som sedan förmedlas till intressenterna. Lagen som reglerar miljöredovisning Àr otydlig och berör dessutom inte alla företag.

SammanfattningTitel: Lagen om anmÀlningsplikt ? en retrospektiv studie 1999-2013.NivÄ och Àmne: Kandidatuppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Samir DzaficHandledare: Marianne KullenwallExaminator: Jim AndersénNyckelord: Revisor, revision, tystnadsplikt, anmÀlningsplikt, förvÀntningsgap, oberoende, kompetensBakgrund:Ekonomisk brottslighet Àr ett vÀxande problem, bÄde i Sverige och internationellt. Sedan den 1 januari 1999 har en revisor skyldighet att företa vissa ÄtgÀrder vid misstanke om brott i ett bolag som han eller hon granskar. BestÀmmelserna hÀrom finns i aktiebolagslagens (2005:551) nionde kapitel 42-44 §§. Innan anmÀlningsplikten infördes var det praktiskt omöjligt för revisorn att anmÀla misstanken om brott pÄ grund av revisorns tystnadsplikt enligt 41 § i ABL nionde kapitel.