Skatteverket fattar varje Är ett grundlÀggande beslut om Ärlig taxering, enligt 4 kap. 1§ TL. Skattebetalare Àr skyldiga att medverka genom att lÀmna riktiga uppgifter till underlag för taxeringen. Enligt 15 kap. 1§ 1 st.

Syftet med denna studie Àr att sammanstÀlla fysiska testresultat frÄn Svenska elitlag i ishockey för att se om det finns nÄgot samband till tabellplaceringen. Data har insamlats frÄn svenska olympiska kommitténs (SOK) databas fysprofilen. De egenskaper som studerats Àr antropomertri, aerob/anaerob effekt och styrka dÀr 158 spelare fördelat pÄ sju lag deltog med sina resultat. Inget samband mellan lÀngd, vikt, BMI och tabellplacering kunde konstateras. Aerob effekt berÀknades genom coopertest och beeptest dÀr skillnaden mellan bÀsta och sÀmsta lagets testvÀrde 60,4 - 52,9 ml?min-1?kg-1 (P<0,01).

Den 1 januari 2006 infördes Àndringar i rÀttegÄngsbalkens 28: e kap. Paragraferna 12, 12 a, 12 b och 13. Dessa Àndringar Àr den nya DNA-lagen. Syftet med Àndringarna var att utöka möjligheterna att vid förundersökning av brott kunna faststÀlla identiteten och binda eventuell gÀrningsmÀn till brottet samt att polis och Äklagare med hjÀlp av DNA-tekniken kan fÄ fler brott uppklarade och att uppklarningen sker snabbare. Syftet med rapporten Àr att ta reda pÄ om polismyndigheterna skickat in prover i den utstrÀckning det finns resurser för.

Davidsson-Mulà, B & Larsson, M. Vem tillkommer rÀtten till sin död och vem tillkommer det att döma? En litteraturstudie om sjuksköterskans roll vid eutanasi. Examensarbete i omvÄrdnad 15 högskolepoÀng. Malmö högskola: HÀlsa och samhÀlle, UtbildningsomrÄde omvÄrdnad, 2008.

Polismannens befogenheter att genomföra kroppsvisitation och kroppsbesiktningskiljer sig mellan mÀn och kvinnor, dÀr mÀns möjligheter att utföra dessa ÄtgÀrderpÄ kvinnor Àr begrÀnsade. Syftet med detta arbete har varit att undersökabestÀmmelserna kring dessa ÄtgÀrder sett ur ett genusperspektiv och se vilkakonsekvenser de fÄr för polisarbetet. Till grund för arbetet har legat vÀsentligalagar som berör dessa tvÄngsÄtgÀrder, intervjuer med poliser, delar av vad somframkommit i programmet Kalla Fakta och en proposition om förslag till Àndraderegler kring rÀttegÄngsbalkens bestÀmmelser. I arbetet har jag kommit fram till attdet rÄder delade meningar kring bestÀmmelserna. Att visa hÀnsyn och trots alltkunna utföra sina uppgifter kan till viss del vÀgas mot det merarbete somkvinnliga poliser tillförs och det faktum att mÄnga kvinnor troligen undgÄrlagföring dÄ dessa inte fÄr underkastas gÀllande tvÄngsmedel av den stora delenmanliga poliser som poliskÄren utgör.

I och med att den nya lagen (Lagen om förbud mot sexuella tjĂ€nster 1998:408) infördes, har man sett att sexhandeln har blivit mer dold. UtifrĂ„n det har polisens förebyggande arbete blivit svĂ„rare. Trafficking som Ă€r en del av könshandeln, Ă€r nĂ„got som polisen har arbetat mot lĂ€nge, det Ă€r inget nytt brott. Men den 1 juli 2002, infördes ett nytt brott i brottsbalken, MĂ€nniskohandel för sexuella Ă€ndamĂ„l. Årligen uppskattar EU att det in i EU förs cirka 120 000 ? 500 000 kvinnor och barn frĂ„n andra delar av vĂ€rlden, varav 300-600 av dem hamnar i Sverige.

En revisor har en mÀngd lagar och rekommendationer att ta hÀnsyn till i sitt arbete. NÀr ytterligare en lag, anmÀlningsplikten, kom Är 1999 uppstod ett dilemma för revisorerna. Före anmÀlningspliktens tillkomst hade en revisor inte tillÄtelse att vÀnda sig till en Äklagare, vilket nu Àr en skyldighet för revisorer vid misstanke om brott. AnmÀlningsplikten kom alltsÄ att stÀllas mot tystnadsplikten. Utan tystnadsplikten vore det svÄrt för revisorerna att fÄ fram den information som krÀvs för att en bra revision ska kunna genomföras.

I denna rapport behandlas Polislagen 20a § som innebÀr en ny möjlighet för polisen att söka igenom ett fordon i brottsförebyggande syfte i jakten pÄ illegala vapen. I rapporten behandlas dels vad denna nya lagstiftning ger polisen för möjligheter i det brottsförebyggande arbetet men Àven vilka konsekvenser den kan fÄ för den enskilde individen i form av inskrÀnkningar i de grundlagsstadgade fri och rÀttigheterna. I inledningskapitlet beskrivs de problem som gjorde att polis och rÀttsvÀsendet fick upp ögonen för behovet av en ny lagstiftning, dvs. den stora mÀngd illegala vapen i samhÀllet. I vÄrt andra kapitel gÄr vi igenom och förklarar ett antal begrepp i form av lagparagrafer och polisiÀra uttryck som Àr bra att kÀnna till t ex fara i dröjsmÄl.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Chief executives and other persons in management positions are not applicable to the same protection system as other employees. Lagen om anstÀlllningsskydd is not applicable for example. Instead all terms and conditions are in the employment contract, which get increased importance. The employment contract for a chief executive is comprehensive. This essay focuses on employment protection, wages and compensation, loyalty during the employment, secrecy and competitive clauses.

Uppsatsens titel: Personalliggaren och det certifierade kassaregistrets betydelse för berörda aktörerUppsatsnivÄ: Kandidatuppsats - ExternredovisningFörfattare: Matilda Rantala och Maria NilssonHandledare: Arne SöderbomProblembakgrund: Svart arbetskraft och oredovisade intÀkter Àr ett stort problem för samhÀllet och som ett steg till att öka kontrollen infördes Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m. Statistik visar pÄ tydliga förÀndringar i redovisning av löner men mÀrks förÀndringar bland berörda aktörer.FrÄgestÀllning: Hur bedömer kvalificerade personer inom revisionsbranschen och granskningspersonal pÄ Skatteverket att deras roll har pÄverkats av Lagen om personalliggare och Lagen om certifierat kassaregister?Syfte: Syftet Àr dels att beskriva och analysera hur berörda personer anser att de pÄverkats av införandet av Lag (2006:575) om sÀrskild skattekontroll i vissa branscher och Lag (2007:592) om kassaregister m.m., dels att analysera förÀndringarna som dessa lagar fört med sig. För att uppnÄ syftet kommer vi genomföra och analysera intervjuer med bÄde Skatteverket och större och mindre revisionsbyrÄer, pÄ sÄ vis kan vi upptÀcka eventuella likheter och skillnader mellan dessa.Metod: För att fÄ fram relevant data kopplat till vÄr frÄgestÀllning har vi valt att utgÄ frÄn en kvalitativ studie. DÄ det finns fÄ teorier att utgÄ frÄn inom omrÄdet har vi valt ett induktivt angreppssÀtt och pÄ sÄ sÀtt skapa nya teorier.Resultat: Det finns tydliga skillnader bland smÄ och stora revisionsbyrÄer.

MÀklarbranschen har varit omskriven i media de senaste Ären och förra Äret presenterades det nya lagförslaget pÄ en ny fastighetsmÀklarlag. I dag finns det ingen lag som reglerar mÀklarens skyldighet att uppvisa budgivningslista efter avslutad budgivning. Dock sÀger det nya lagförslaget: ?En fastighetsmÀklare ska vara skyldig att dokumentera budgivningsprocessen och att överlÀmna dokumentationen till köparen och sÀljaren nÀr överlÄtelseavtalet Àr slutet, den ska ocksÄ syfta till att hindra mÀklaren att presentera luftbud och dÀrigenom pressa upp priset.? Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om lagförslaget kommer att resultera i tryggare budgivningar. Vi vill Àven ta reda pÄ hur mÀklarna stÀller sig till budgivningsförfarandet i den nya lagen samt om deras förtroende kommer att stiga hos presumtiva köpare.

De kommunala bostadsfastighetsaktiebolagen har haft en fördel jÀmtemot de privata bostadsfastighetsbolagen nÀr det kommer till risker och konkurrens dÀr stora skillnader har varit tillgÄngen samt kostnaderna för finansiering. För att verka för en mer konkurrensneutral marknad genomfördes en omreglering som implementerades genom en ny lag 2011. Lagen 2010:879 om kommunala bostadsaktiebolag Äsidosatte det tidigare förbudet mot vinstdrivande verksamhet och inverkade konkurrensneutraliserande vad gÀller bland annat de kommunala bolagens möjligheter till förmÄnlig finansiering. UtifrÄn förÀndringarna antas följande problemformulering:Har omregleringen 2011, genom lagen 2010:879 om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag, lett till en förÀndring av de kommunala bolagens kapitalstruktur?Givet problemformuleringen kommer studien att undersöka tvÄ teorier som utvecklats genom Modigliani-Miller, vilka Àr trade-off teorin samt pecking order teorin.

Denna studie undersöker hur polisvÄld och polisvÄld i media tolkas av polisen sjÀlv. Studien genomfördes med metodvalet grundad teori, för att sÀkerhetsstÀlla att fakta talar och att inte undersökarens Äsikter pÄverkar utgÄngen. VÄldets tolkning blev kÀrnkategorin med Ätta underkategorier. Data pÄvisade ett flertal problem gÀllande hur vÄldet tolkas och polisens problematik kring detta. Media har ett stort inflytande pÄ polisen vilket pÄverkar hur allmÀnheten skapar sin bild av dem.

ABSTRACTTitel: Lagen Om Valfrihet: Kommun och konkurrens vid marknadsföring.NivÄ: C uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Carina Eriksson och Mathias BerglundHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2012Syfte: Arbetet avser att undersöka om kommunal verksamhet kan och fÄr konkurrera med privata utförare nÀr det gÀller marknadsföring. Vidare syftar uppsatsen till att ta reda pÄ om kommunal verksamhet och privata aktörer konkurrerar pÄ lika villkor.Metod: Vi har valt att implementerar en kvalitativ metod. Vi började med att utföra en datainsamling för att sedan gÄ vidare med att framstÀlla relevanta intervjufrÄgor som vi tÀnker stÀlla till respondenterna. Utöver primÀrdata som anvÀnts bestÄr sekundÀrdata av bland annat vÀsentlig litteratur och vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet har vi inte kommit fram till nÄgot konkret svar om kommunen och privata aktörer fÄr konkurrera pÄ samma villkor nÀr det gÀller att marknadsföra sig. UtifrÄn det material vi tagit del av kan ett konstaterande ÀndÄ göras att de privata aktörerna har större möjlighet till variation i sin verksamhet, Àn vad kommunen har.