Efter mÄnga diskussioner kring Àmnet mobbning i skolan och dess konsekvenser trÀdde den första april 2006 en ny lag i kraft. I lagen SFS nr: 2006:67 betonas att varje skola ska utarbeta en likabehandlingsplan för att förebygga bland annat mobbning. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att förebygga mobbning och pÄ sÄ sÀtt fÄ en medvetenhet om vilka strategier man som pedagog kan anvÀnda sig av i det förebyggande arbetet.I vÄr litteraturdel redogör vi för hur olika forskare definierar mobbning, gruppens ochsocialisationens betydelse, kÀnnetecken hos mobbare, medlöpare och offer för mobbning samtpedagogens roll i det förebyggande arbetet mot mobbning. Det ges Àven förslag pÄ förebyggande ÄtgÀrder.För att undersöka vÄr frÄga valde vi att göra personliga intervjuer med pedagoger i Ärskurs F-5. Resultatet av dessa visade att samtliga respondenter arbetade förebyggande mot mobbning men i olika utstrÀckning och pÄ varierande sÀtt..

Personal- och arbetslivsprogrammet a?r en akademisk utbildning som pa? senare tid hardiskuterats som en utbildning i gra?nslandet mellan akademi och yrkesliv. Utbildningen fa?r oftautsta? kritik i samha?llsdebatten da? de nyexaminerade akademikerna, trots flera?rig utbildningsaknar praktiska arbetsrelaterade fa?rdigheter och kunskaper. Programmet finns pa? ma?nga olikaorter i Sverige, men med olika utbildningsuppla?gg.

Hot och vÄld mot tjÀnsteman, en uppmÀrksammad företeelse som tas pÄ allvar men som i vardagen glöms bort pÄ socialkontoren i samma takt som högarna med klientÀrenden vÀxer. Syftet med denna C-uppsats har varit att ta reda pÄ vad lagen sÀger om vÄld och hot mot tjÀnsteman samt att belysa hur arbetsmiljön pÄverkar mötet mellan klient och socialsekreterare och hur detta hÀnger ihop med företeelsen hot och vÄld mot tjÀnsteman. Metodvalet var en litteraturstudie. För att fÄ svar pÄ den empiriska delen av arbetet anvÀndes kvalitativ metod. Tre socialsekreterare pÄ socialkontor i VÀstra Götaland intervjuades.

SammanfattningNÀr en gift person avlider aktualiseras tvÄ saker, dels bodelning och dels arvskifte. Bodelningen delar giftorÀttsgodset lika mellan makarna och det som ÄterstÄr för den avlidna kallas kvarlÄtenskapen. Denna kvarlÄtenskap Àrvs av maken om inte den först avlidna har avkomlingar som inte Àr slÀkt med den efterlevande maken. Dessa fÄr dÄ ut sin del av arvet direkt. Gemensamma barn, förÀldrar till den avlidna och deras avkomlingar fÄr en rÀtt till efterarv som aktualiseras vid efterlevande makes död.

Vid upprĂ€ttandet av miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet frĂ„n dagens syn pĂ„ hur en stad bör planeras. Idag stĂ„r miljonprogramsomrĂ„dena inför ett renoveringsbehov dĂ€r evakuering av hyresgĂ€sterna under upprustningsperioden kan bli nödvĂ€ndigt, likasĂ„ en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur ÖrebroBostĂ€ders (ÖBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i miljonprogrammet Vivalla (pĂ„ Visgatan i Örebro) Ă€r utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar ocksĂ„ till att ge en bild av hyresgĂ€sternas reaktioner pĂ„ projektet, hur beslutsprocessen gĂ„r till gĂ€llande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras i uppsatsen: Hur Ă€r ÖBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad Ă€r syftet med projektet? Vilka Ă€r hyresgĂ€sternas reaktioner och synpunkter pĂ„ projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgĂ€sterna vad gĂ€ller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen frĂ„n ÖBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter Ă€r ett aktuellt upprustningsprojekt i miljonprogrammet Vivalla, Örebro, dĂ€r en upprustning av kvarteret Visgatan sker.

LÀkemedelshantering sÄsom administrering av medicin till patienter Àr en av de dagliga omvÄrdnadshandlingarna för en sjuksköterska. För en patient som vÄrdas under Lagen om Psykiatrisk TvÄngsvÄrd (LPT) (SFS, 1991:1128) kan upplevelser av att fÄ medicin vara blandade. I sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete Àr det viktigt att se patientens unika upplevelser av situationen. Syftet med denna studie Àr att belysa patienters upplevelser av lÀkemedelsadministrering dÄ de vÄrdas under LPT. Metoden Àr av kvalitativ natur dÀr empirin samlats in med hjÀlp av intervjuer som har analyserats med manifest innehÄllsanalys.

Syfte: I november Är 2010 avskaffas revisionsplikten i Sverige för mindre företag. Med den utgÄngspunkten grundar sig studien i att studera och identifiera de nya förutsÀttningarna pÄ revisionsmarknaden efter att revisionsplikten avskaffats.Metod: Uppsatsen Àr inriktad i ett kvalitativt perspektiv. Empirin som samlats in via personliga intervjuer utgÄr frÄn teori om revisionspliktens avskaffande, frÄn EuropanivÄ till den svenska lagen, för att sedan mynna ut i en analys och en slutsats.Resultat & slutsats: Undersökningen pÄvisar att sÄvÀl större som mindre revisionsbyrÄer har haft kundförluster, men bara i enstaka fall och har inte pÄverkat byrÄerna i nÄgon större utstrÀckning. Studien Àr för tidigt ute för att se nÄgon radikal förÀndring. .

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..

The residential yard at Kvarteret Landsfiskalen 1, in the area HerrgÄrden in RosengÄrd, Malmö was built in 1971 and has since then been reconstructed twice, in 1984 and 2008. The yard is found in an area which was built during the years 1965 ? 1974, a period in which the swedish goverment approved a decision to build one million homes, and much of the events in this particular yard is also typical for the process in many other areas built during the same period.At the original construction the design of the yard was entirely incused by the pressure in time and finance, one was under at that time, in order to over- come the housing shortage. The design it has nevertheless been given, reflects the esthetic ideals of that time well.The building of the area was barely finished when the swedish authori- ties started handing out grants in order to support the rearmament of the outdoor environment in the areas built during the so called ?million program?.

I vÄr uppsats skriver vi om anmÀlningsskyldigheten nÀr det gÀller barn som riskerar att fara illa, och den eventuella problematik som personal pÄ förskolor kan kÀnna nÀr det gÀller anmÀlningsförfarandet. Under utbildningens gÄng har vi bÄde genom litteratur samt i möten med socialsekreterare, fÄtt en uppfattning om att det frÄn förskolor görs för fÄ anmÀlningar nÀr det gÀller barn som riskerar att fara illa. Detta vÀckte hos oss ett intresse för att undersöka varför personal i förskolan inte anmÀler sÄ ofta men Àven att undersöka hur personalen hanterar skyldigheten att anmÀla vid misstanke om att barn riskerar att fara illa. Vi Àr ocksÄ nyfikna pÄ att ta reda pÄ vad utbildningen inom detta omrÄde tar upp nÀr det gÀller sjÀlva anmÀlningsskyldigheten vilket innebÀr att vi Àven undersöker hur det ser ut med kunskapen nÀr det gÀller lagen och annat relevant för anmÀlningsskyldigheten. Slutligen kommer vi Àven in pÄ hur personalen i förskolan upplever samarbetet med socialtjÀnsten..

Introduction: A job interview is for both the candidate and the company involved, an importantsituation. It might be tempting for the candidate to adjust the answers to the job in question or what heor she thinks the recruiter wants to hear. This behaviour is a part of what socialpsychology would callimpression management. This term means that you try to control the impressions you send out andaccordingly adjust your behaviour for the current situation.Purpose: Candidates usage of impression management is a widely debated subject where theresearch mainly has focused on the candidates, their strategies and the efficiency of impressionmanagement. Our purpose with this thesis is therefore to see how recruiters experience candidatesimpression management in a job interview, how they handle it and what level of acceptance they havefor it.Theoretical perspectives: The theories and previous research used as models for explanation andbasis for discussion is mainly Erving GoffmanÂŽs (1974) dramaturgical perspective and thoughts aboutimpression management and Mark R LearyÂŽs (1995) theories concerning impression managementtactics.

Vid upprĂ€ttandet av miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet frĂ„n dagens syn pĂ„ hur en stad bör planeras. Idag stĂ„r miljonprogramsomrĂ„dena inför ett renoveringsbehov dĂ€r evakuering av hyresgĂ€sterna under upprustningsperioden kan bli nödvĂ€ndigt, likasĂ„ en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur ÖrebroBostĂ€ders (ÖBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i miljonprogrammet Vivalla (pĂ„ Visgatan i Örebro) Ă€r utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar ocksĂ„ till att ge en bild av hyresgĂ€sternas reaktioner pĂ„ projektet, hur beslutsprocessen gĂ„r till gĂ€llande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras i uppsatsen: Hur Ă€r ÖBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad Ă€r syftet med projektet? Vilka Ă€r hyresgĂ€sternas reaktioner och synpunkter pĂ„ projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgĂ€sterna vad gĂ€ller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen frĂ„n ÖBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter Ă€r ett aktuellt upprustningsprojekt i miljonprogrammet Vivalla, Örebro, dĂ€r en upprustning av kvarteret Visgatan sker.

The aim of this essay was to look into and compare the experiences and opinions about the practice of 13 § LVM among persons that, through their profession, use the law.The questions we have been asking were; what experiences and opinions the individuals have about the paragraph in general, what they think about the cases when no application for LVM is made after a client has been taken in charge as directed by 13 § LVM, and of the fact that the majority of cases of LVM are initiated by the same paragraph. Another question was how the individuals think about the legal security in connection to 13 § LVM.The methods used are qualitative and we have interviewed individuals from different fields of social work that comes in contact with drug abusers.The findings from these studies include that care made out of the clients' free will is the main reason why an application is not made. It is also the reason to why many LVM initiates as directed by 13 § LVM for the reason that the districts above all try to help the clients without force. The economical aspects are repeatedly mentioned as another reason to the problems appeared in connection with 13 § LVM..