Sökresultat:
1734 Uppsatser om Lagen (1974:371) om rättegćngen i arbetstvister - Sida 46 av 116
Sjuksköterskors upplevelser och attityder av att vÄrda kvinnor som gör planerad abort
Bakgrund Ă
r 1974 framförde svensk författningssamling abortlagen som gav kvinnan rÀttighet att genomgÄ en legal abort fram till graviditetsvecka 18. Abort innebÀr avbrytande av havandeskap som genomförs av tvÄ metoder, medicinsk och kirurgisk abort. Sjuksköterskan har en stor roll inom abortprocessen som innefattar tidsbokning, rÄdgivning, administrering av lÀkemedel, smÀrtlindring och efterkontroller.Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser och attityder av att vÄrda kvinnor som gör en planerad abort.Metod En litteraturstudie har gjorts för att kunna göra en sammanstÀllning om de studier som finns inom ÀmnesomrÄdet. De tillÀmpades elva artiklar varav nio av dessa var kvalitativa och tvÄ av dessa var kvantitativa. Artiklarna som valdes till studien kvalitetsgranskades enligt Forsberg och Wengströms (2008) beskrivningar och analyserades med hjÀlp av deras beskrivningar pÄ hur man analyserar vetenskapliga artiklar.
Sjukhusövergripande datalager för vitalparametrar : SammanstÀllning av regelverk och riktlinjer
I samband med uppbyggnaden av Nya Karolinska Solna designas ett nytt sjukhusövergripande datalager för vitalparametrar, med arbetsnamnet T5, dÀr insamlad data ska följa patienten genom hela sjukhusvistelsen.Inför upphandlingen av systemet behövs en genomgÄng av vilka standarder, regelverk samt riktlinjer som gÀller vid framstÀllning och drift av T5. Genom djupgÄende litteraturstudier och intervjuer med personer insatta i omrÄden som anses relevanta för projektet, levereras som slutprodukt en rekommendation om hur regelverken och standarderna kan tÀnkas appliceras pÄ systemet.Projektets resultat visar att om det data som hanteras i T5 Àr tÀnkt att anvÀndas i medicinskt syfte enligt Lagen om medicintekniska produkter, sÄ Àr systemet en medicinteknisk produkt. Vidare bör systemet klassificeras som riskklass I, förutsatt att informationen i T5 inte ska anvÀndas för patientövervakning i realtid..
Nya sexualbrottslagen : Hur ska den tillÀmpas?
Den 1 april 2005 antog regeringen en ny sexualbrottslag och man skrev dÄ om 6 Kap i brottsbalken. Statistik hade visat att antalet sexualbrott hade ökat de senaste tio Ären och den folkliga opinionen började ifrÄgasÀtta den dÄvarande lagstiftningen. 1998 tillsatte regeringen en kommitté som hade i uppdrag att se över den rÄdande sexualbrottslagstiftningen. Syftet med den nya sexualbrottslagen var att förstÀrka skyddet mot sexualbrott och den personliga integriteten. Det har visat sig att sedan den nya sexualbrottslagen kom till har antalet anmÀlda vÄldtÀkter ökat samtidigt som det har minskat för sexuellt utnyttjande.
Nya krafttag mot marknadsmissbruk: regeringen vill skÀrpa insiderlagstiftningen
Den hÀr uppsatsen handlar om sanktioner mot marknadsmissbruk i Sverige. Begreppet marknadsmissbruk innefattar, insiderhandel, röjande av insiderinformation och otillbörlig kurspÄverkan. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att redogöra för de nya tankar som framförts i samband med den utredningen som legat till grund för förslaget om skÀrpning av insiderlagstiftningen i Sverige. Studien har genomförts genom att granska lagtext, förarbeten och doktrin. Sverige instiftade en lag (Insiderlag 1990:1342) mot marknadsmissbruk i början av 1990-talet, dÄ Sverige trÀdde in i EG.
Papperslösa flyktingars rÀtt till subventionerad hÀlso- och sjukvÄrd
Idag styrs invandringen utifrÄn en migrationspolitik som uppstÀller begrÀnsningar bÄde vad gÀller antalet som fÄr tilltrÀde till landet men Àven vilka typer av invandrare som ska fÄ möjlighet att arbeta och bosÀtta sig hÀr. Trots detta regelverk kringgÄr ett vÀxande antal asylsökande de riktlinjer som styr möjligheten att vistas i landet. Dessa mÀnniskor emigrerar frÀmst frÄn oroliga och fattiga lÀnder eftersom de ser en framtid i Sverige. Men mÄnga som söker asyl i landet kommer att möta problem med sin asylansökan och nekas tilltrÀde. Bland dessa mÀnniskor finns de som vÀljer att stanna kvar trots att det inte Àr tillÄtet.
Utformning och implementering av distribuerad mjukvarunedladdning i ett inbyggt system
Plockmatic International AB har sedan 1974 utvecklat och tillverkat maskiner förpappershantering. De gör idag maskiner för bland annat hÀftestillverkning och kuvertering.I maskinerna finns CAN-bussar med upp till tio noder med mikrokontroller.Vid mjukvaruuppdatering mÄste varje nod uppdateras för sig. Detta ÀrtidskrÀvande. Det finns dÀrför behov av centraliserad uppgradering.En litteratustudie genomfördes och olika sÀtt att lösa centraliserad installation avmikrokontroller undersöktes. Vikt lades pÄ hur installationen kan göras sÀker ochverifieras.
En miljon anledningar till ombyggnad
Under 1950 talet var det bostadsbrist i Sverige. Detta gjorde att en massiv produktion av bostĂ€der började produceras mellan Ă„ren 1961-1974, de sĂ„ kallade rekordĂ„ren. Under rekordĂ„ren beslutade den svenska riksdagen att ge subventioner till byggföretagen. Ă
r 1965 togs ett officiellt beslut att bygga en miljon bostÀder under ett decennium. Planerna för detta kallas för miljonprogrammet.
VÄr kokbok ? hÄller den? : En granskning med miljöperspektiv
Syftet med studien var att granska VÄr kokbok för att se om det skett nÄgra förÀndringar över tid, i relation till rekommendationer om hÄllbara matval. HÄllbar utveckling handlar om hur vi kan tillfredstÀlla vÄra behov utan att riskera kommande generationers. I denna frÄga har matvanor och konsumtion fÄtt allt större betydelse. Detta eftersom dessa stÄr för en stor del av utslÀppen och klimatpÄverkan samtidigt som det Àr nÄgot varje individ kan vara med och pÄverka. En betydelsefull kanal för förmedling av hÄllbara matval kan sÄledes vara kokböcker som genom sitt budskap kan inspirera lÀsaren och dÀrmed pÄverka dennes beteende.
?Det finns alltid allting att l?ra sig? En kvalitativ intervjustudie om tidigare elevers erfarenhet av l?rande p? apl och betydelsen av apl f?r anst?llning efter anpassad gymnasieutbildning
Andelen unga med intellektuell funktionsneds?ttning som kommer i arbete efter avslutad
gymnasieutbildning ?r oproportionerlig l?g. Forskningsl?get visar p? en bild av en
marginaliserad grupp i samh?llet som i ?verg?ngen mellan skola och arbetsliv st?lls inf?r en
komplex verklighet med flera inblandade akt?rer. Elevernas m?jlighet att under gymnasietiden
prova olika typer av arbete n?mns som en av flera framg?ngsfaktorer f?r anst?llning men
elevernas r?ster om betydelsen av arbetsplatsf?rlagt l?rande, apl, saknas i stort sett helt inom
forskningen.
Syftet med studien var att unders?ka hur n?gra elever som avslutat sina studier p? anpassad
gymnasieutbildning upplevde och erfor l?rande p? apl och syftet var ocks? att unders?ka deras
uppfattning om betydelsen av apl f?r att komma in p? arbetsmarknaden, vilket preciserades i
f?ljande fr?gest?llningar: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om l?rande p? sin apl-plats
har tidigare elever p? anpassat gymnasium? Vilken betydelse anser eleverna att apl har f?r
m?jligheten till anst?llning? Studien tog sin teoretiska utg?ngspunkt i sociokulturellt och
specialpedagogiskt perspektiv och metoden som anv?ndes var semistrukturerade kvalitativa
intervjuer som sedan analyserades tematiskt.
Resultatet visade att apl givit studiens deltagare viktiga erfarenheter och yrkesrelaterade
f?rdigheter som f?r de flesta lett till syssels?ttning och arbete.
Valfrihet ? en last eller lÀttnad? : en kvalitativ studie om kundvalsmodellen inom hemtjÀnsten
Att behÀrska tvÄ sprÄk och tvÄ lÀnders syn pÄ pedagogik Àr en bra förutsÀttning om man vill undersöka och jÀmföra dessa tvÄ lÀnders syn pÄ barn med funktionsnedsÀttning. Syftet med föreliggande uppsats Àr dÀrmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsÀttning. En del av syftet Àr ocksÄ att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ÀndamÄlet anvÀnds den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys dÀr jag har analyserat sprÄket som beskriver barn med funktionsnedsÀttning.Resultaten visar att bÄda skollagarna har en tydlig koppling till de gÀllande internationella dokumenten dÀr allas lika vÀrde poÀngteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn pÄ funktionsnedsÀttning medan den ungerska Utbildningslagen, som Àr 17 Är Àldre Àn den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..
Skillnader i bedömningar av insatser : Ett könsperspektiv
Lagstiftningen skall garantera att alla Àr lika inför lagen. Men forskning har visat att pojkar och flickor omhÀndertas utifrÄn olika grunder och enligt olika normer. Den hÀr studien har fokuserat pÄ skillnader i bedömningar av insatser utifrÄn ett könsperspektiv. Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka socialsekreterares Äsikter, normer, vÀrderingar och erfarenheter gÀllande sin egen syn pÄ tvÄngsomhÀndertaganden utifrÄn ett könsperspektiv. Datainsamlingen har skett genom en enkÀt som vart kopplad till tvÄ identiska vinjetter.
DET ĂR INTE DITT FEL?MEN!
Denna C-uppsats i Sociologi Àr en analys av hur det fungerar i det svenska rÀttsvÀsendet gÀllande kvinnor som har blivit utsatt för vÄldtÀkt. Syftet med analysen Àr att försöka fÄ fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillÀmpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill ocksÄ se om det finns nÄgot orsakssamband mellan ett patriarkalt samhÀllsmönster och om det finns nÄgot symboliskt vÄld i rÀttsliga sammanhang. De teoretiska utgÄngspunkterna har varit en jÀmförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt vÄld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn pÄ kvinnor som blir utsatt för vÄldtÀkt och hur de blir behandlade av det svenska rÀttsvÀsendet. Pierre Bourdieus syn pÄ den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen..
Förebyggande arbete mot mobbning - En intervjustudie med verksamma pedagoger
Efter mÄnga diskussioner kring Àmnet mobbning i skolan och dess konsekvenser trÀdde den första april 2006 en ny lag i kraft. I lagen SFS nr: 2006:67 betonas att varje skola ska utarbeta en likabehandlingsplan för att förebygga bland annat mobbning. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att förebygga mobbning och pÄ sÄ sÀtt fÄ en medvetenhet om vilka strategier man som pedagog kan anvÀnda sig av i det förebyggande arbetet.I vÄr litteraturdel redogör vi för hur olika forskare definierar mobbning, gruppens ochsocialisationens betydelse, kÀnnetecken hos mobbare, medlöpare och offer för mobbning samtpedagogens roll i det förebyggande arbetet mot mobbning. Det ges Àven förslag pÄ förebyggande ÄtgÀrder.För att undersöka vÄr frÄga valde vi att göra personliga intervjuer med pedagoger i Ärskurs F-5. Resultatet av dessa visade att samtliga respondenter arbetade förebyggande mot mobbning men i olika utstrÀckning och pÄ varierande sÀtt..
Hot och vÄld mot tjÀnsteman - socialsekreterare en yrkesgrupp som tÄl hot?
Hot och vÄld mot tjÀnsteman, en uppmÀrksammad företeelse som tas pÄ allvar men som i vardagen glöms bort pÄ socialkontoren i samma takt som högarna med klientÀrenden vÀxer. Syftet med denna C-uppsats har varit att ta reda pÄ vad lagen sÀger om vÄld och hot mot tjÀnsteman samt att belysa hur arbetsmiljön pÄverkar mötet mellan klient och socialsekreterare och hur detta hÀnger ihop med företeelsen hot och vÄld mot tjÀnsteman. Metodvalet var en litteraturstudie. För att fÄ svar pÄ den empiriska delen av arbetet anvÀndes kvalitativ metod. Tre socialsekreterare pÄ socialkontor i VÀstra Götaland intervjuades.
SvĂ„gerskapsarv : En analys av Ărvdabalken 3:8
SammanfattningNÀr en gift person avlider aktualiseras tvÄ saker, dels bodelning och dels arvskifte. Bodelningen delar giftorÀttsgodset lika mellan makarna och det som ÄterstÄr för den avlidna kallas kvarlÄtenskapen. Denna kvarlÄtenskap Àrvs av maken om inte den först avlidna har avkomlingar som inte Àr slÀkt med den efterlevande maken. Dessa fÄr dÄ ut sin del av arvet direkt. Gemensamma barn, förÀldrar till den avlidna och deras avkomlingar fÄr en rÀtt till efterarv som aktualiseras vid efterlevande makes död.