Denna uppsats behandlar de intressekonflikter som uppstÄr vid MBO-transaktioner, dvs. företagsförvÀrv dÀr företagsledningen köper ut hela eller delar av det företag i vilket de verkar. I samband med en sÄdan transaktion uppstÄr ofta en intressekonflikt mellan aktieÀgarna (sÀljarna) och företagsledningen (köparna). Denna intressekonflikt förklaras med principal-agentteorin, enligt vilken ledningen Àr en syssloman (agent) i förhÄllande till aktieÀgarna (principalen). HÀrvid föreligger en risk för att ledningen handlar pÄ ett opportunistiskt sÀtt, och anvÀnder sig av sin överlÀgsna kunskap om mÄlföretaget för att köpa upp det.I uppsatsens empiriska del har vi samlat primÀrdata om hur lagstiftaren och marknaden har tacklat de risker som denna intressekonflikt kan ge upphov till.

HD har i ett antal domar under 2000-talet och frama?t utvecklat systemet kring fo?retagsrekonstruktion. Ett ledmotiv i fo?rarbetena kring lagen om fo?retagsrekontruktion a?r att skapa neutralitet mellan konkurs och fo?retagsrekonstruktion. Lagstiftaren vill att en ga?ldena?r med betalningssva?righeter ska fa? samma fo?rdelar av att fo?rsa?tta bolaget i fo?retagsrekonskruktion som i konkurs.

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt.I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

I en globaliserad vÀrld rör sig mÀnniskor lÀttare över landsgrÀnser. SamhÀllen blir mÄngkulturella. Om mÄngfalden frÀmjas leder det till en positiv samhÀllsekonomisk utveckling. För att möjliggöra det krÀvs en bra integrationspolitik och ett aktivt arbete mot diskriminering och för jÀmstÀlldhet framför allt pÄ arbetsmarknaden.Att bli behandlad annorlunda pÄ grund av etnicitet, religion, sexuell lÀggning eller funktionshinder Àr enligt lag diskriminerande. Ett led i att förhindra diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr upprÀttandet av lagen om förbud mot diskriminering (Lagrum 2003:307).

Problem: Enligt statistik fo?rlorar turistma?ssor i antalet utsta?llare och beso?kare, de blir o?verlag mindre varje a?r. Vi bo?rjade med att se detta problem hos TUR-ma?ssan i Go?teborg och genom denna studie valde vi att ja?mfo?ra med andra liknande turistma?ssor fo?r att se om detta var ett problem som idag pra?glade Skandinaviska ma?ssor. Eftersom ma?ssor bidrar till turism pa? den platsen den genomfo?rs och turistma?ssor bidrar till o?kad turism o?verlag blir detta ett mer omfattande problem a?n enbart fo?r arrango?rerna bakom ma?ssan.

Our aim with this study is to explore socialworkers perception of what is a good treatment is and how to establish good relationship with their clients. We have decided to limit our study with social workers in Economic assistance and Abuse Units in social servises and explore if we can discern any differences between the units. We have chosen to use qualitative methods to achieve the aim of this study. We interviewed a total of seven social workers, of which three were from Abuse unit and four were from Economic assistance unit. One of the theoretical frame we have used is Goffmans (1970, 1974) theories about social interaction in which he explains the social encounter between social workers and clients.

Syfte: Syftet med studien ?r att kartl?gga sj?lvrapporterad upplevd s?mnkvalitet, s?mnm?ngd och s?mnrelaterade besv?r hos ungdomar i ?ldern 15?19 ?r i V?stra G?taland. Studien syftar ?ven till att unders?ka skillnader mellan s?mnrelaterade faktorer och graden av idrottsdeltagande och tr?ningsbelastningMetod: Studien genomf?rdes som en tv?rsnittsstudie d?r data samlades in via en digital enk?tunders?kning i Microsoft Forms. Formul?ret baserades p? en modifierad versionav Karolinska Sleep Questionnaire (KSQ) som inneh?ll fr?gor om s?mnvanor, s?mnkvalitet, s?mnrelaterade besv?r och tr?ningsbelastning.

Vi vill beskriva, analysera och diskutera vad den nya lagen medför ur företagens perspektiv. Kunskapen vi vill bidra med skall kunna ge en tydligare bild över vad som egentligen har skett med företagen och hur de pÄ kort sikt har pÄverkats av den nya lagstiftningen. Undersökningsobjekten Àr fem smÄ och medelstora tillverkningsföretag, tre organisationer samt en bank. Resultatet visar att det tillgÀngliga sÀkerhetsunderlaget för bankerna har reducerats. Bankerna vill se en övergÄng till fakturabelÄning och till följd av detta fÄr de bÀttre sÀkerhet samtidigt som kredittagaren fÄr betala en högre kostnad för krediten..

BenÀmningen Lex Uggla uppkom nÀr artisten Magnus Ugglas bolag Uggly Music AB granskades under 2005 dÄ Skatteverket genomförde en riktad granskning mot företag med sÀrskilt hög likviditet. I ett onoterat bolag Àr tillgÄngarna i bolaget skattepliktiga hos Àgaren sÄ lÀnge det inte rör sig om rörelsetillgÄngar. Lagens huvudsyfte Àr att privatpersoner inte ska kunna inneha skattepliktig förmögenhet i ett bolag för att pÄ sÄ sÀtt komma undan förmögenhetsskatt. Hur mycket som anses kunna rÀknas till arbetande kapital och förbli skattefritt kapital har enligt rÀttsfall visat att det beror pÄ följande; verksamhetens art och omfattning, framtida investeringsbehov och investeringsplaner under en viss tid framÄt. I flertalet av rÀttsfallen som blivit presenterade har det framkommit att domstolarna har gÄtt pÄ Skatteverkets linje, vilket föranlett att merparten av de skatteskyldiga blivit pÄförda förmögenhetsbeskattning. I de fall som domstolen dömt till den skatteskyldiges fördel har denne kunnat argumentera och pÄvisa historiska och troliga framtida investeringsplaner för företaget.

Föreliggande uppsats Àr en komparativ studie av svenska lÀroböcker i historia för gymnasieskolan mellan Ären 1933 ? 2007. Syftet Àr att belysa hur synen pÄ Tyskland har förmedlats under perioden. Vid analysen av primÀrmaterialet har följande fyra infallsvinklar anvÀnts: första vÀrldskrigets orsaker, Versaillesfreden, Tyskland som modernitet och Tyskland i framtiden. Analysen Àr gjord med en hermeneutisk utgÄngspunkt.Av resultatet framgÄr störst likheter vad gÀller lÀroböckernas beskrivning av Tyskland som modernitet.

NyanlÀnda elever i ordinarie undervisning börjar allt mer bli ett vanligt fenomen i de svenska skolorna. Med hjÀlp av intervjuer med nyanlÀnda elever och skolpersonal Àr det övergripande syftet med denna rapport att undersöka hur skolor arbetar med att inkludera nyanlÀnda elever i ordinarie undervisning och hur de inblandade upplever arbetet. Syftet Àr Àven att se i vilken utstrÀckning skolorna tillÀmpar och strÀvar efter att leva upp till lagen om ?En skola för alla? (?likvÀrdig utbildning?). Den tidigare forskningen har klargjort en tydlig bild av de brister som existerar i statens och skolledningens arbete med de nyanlÀnda eleverna och deras förberedelse inför ordinarie undervisning.

Min uppsats kommer att belysa subkulturer, hur och varför de uppkommer. Vad det Àr som driver mÀnniskor till att agera mot lagstiftningen. (Etnometodologins "Against the law"). Jag Àmnar Àn sÄ lÀnge se dels pÄ de organisatoriska förhÄllanden under vilka beslut fattas, strukturella förÀndringar i samhÀllet. Jag kommer att titta pÄ sociala förhÄllanden dels mÀnniskor emellan och dels deras förhÄllande till rÀtten och om dessa har pÄverkats av de strukturella förÀndringar som har skett.

LAG ELLER VÄRDEGRUND. VAD STYR I PRAKTIKEN?Öberg, MariaÖstberg, YlvaÖrebro UniversitetAkademin för juridik, psykologi och socialt arbeteSocionomprogrammetSocialt arbete, 61-90 poĂ€ngC-uppsats, 15 poĂ€ngHt 2009 SammanfattningStudien syftar till att belysa den problematik som finns gĂ€llande tillĂ€mpningen av lagstiftningen i brottsbalken (BrB, 1962:700) och offentlighet ? och sekretesslagen (OSL, 2009:400) dĂ„ brukare inom 9:9 lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS, 1993:387) begĂ„r brott. Dessutom vill vi undersöka chefers tillĂ€mpning av ovan nĂ€mnda lagstiftning utifrĂ„n fiktiva fall. Vidare syftar studien till att undersöka hur de etiska grundprinciperna inom LSS pĂ„verkar enhetschefernas beslut om Ă„tgĂ€rder gĂ€llande situationer dĂ„ brukare begĂ„tt brott.

SammanfattningElektronisk handel har under senare Är vuxit fram som ett av de potentiellt mest betydelsefulla anvÀndningsomrÄdena för den moderna informations- och kommunikationstekniken. Genom lag (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer, implementerades EG-direktivet (1999/93), om ett gemenskapsverk för elektroniska signaturer. Det övergripande syftet med direktivet har varit att samordna medlemsstaternas tekniska och juridiska arbete vad gÀller elektroniska signaturer. Kommisionens mÄl var att underlÀtta anvÀndningen av elektroniska signaturer och bidra till ett rÀttsligt erkÀnnande av dessa, frÀmst för att undanröja eventuella hinder mot elektronisk handel.Syftet med uppsatsen har varit att ta reda pÄ om svensk lagstiftning pÄ omrÄdet, lagen om kvalificerade elektroniska signaturer, har underlÀttat anvÀndningen av elektroniska signaturer. Anslutningsvis kan man pÄpeka att lagens rÀttsliga skyddsmekanismer och dess tillsyn, samt det skadestÄndsansvar som lagen reglerar, endast tillÀmpas om det Àr frÄga om kvalificerade elektroniska signaturer som Àr baserade pÄ kvalificerade certifikat, och som utfÀrdas till allmÀnheten.

Syftet med arbetet Àr att redovisa bakgrunden till demokrati och medborgar-inflytande, för att sedan undersöka vilka metoder för medborgarinflytande som finns och vilka som Àr effektiva. Arbetet kommer Àven visa vilka problem som kan uppstÄ i samband med det ökade medborgarinflytandet. Detta pÄ en nationell nivÄ för att se hur samrÄd och medborgarinflytandet i planeringen kan förbÀttras. Det leder fram till huvudfrÄgan; Hur kan planeringen uppnÄ medborgarnas och lagens krav pÄ medborgarinflytande? Den avhandlande delen kommer att inledas med en litteraturstudie innehÄllande avsnitten Lagstiftningen, Demokratihistorik, Demokrati och kommunal planering samt Medborgarinflytande.