Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur Àldre mÀnniskor hanterar övergÄngen frÄn arbetsliv till att bli pensionÀr. Undersökningen avser att besvara ett antal frÄgestÀllningar. Den första Àr att besvara hur individen hanterar pensionsövergÄngen. Den andra frÄgestÀllningen Àr att besvara om det finns en relation mellan hur individen hanterar pensionsövergÄngen och ett salutogent perspektiv utifrÄn Antonovskys teori, KASAM. Den tredje frÄgan som undersökningen Àmnar besvara Àr hur individen upplever rollskiftet som uppstÄr nÀr hon gÄr i pension, dÄ frÀmst utifrÄn begreppen rollförvÀntningar, rollförlust samt rollkonflikt.

Uppsatsen syftar till att belysa det allmÀnna pensionssystemets ekonomiska incitament till förlÀngt arbetskraftsdeltagande. Vidare undersöks huruvida pensionssystemet Àr försÀkringsmÀssigt. För att synliggöra de ekonomiska incitamenten görs en jÀmförelse med det gamla pensionssystemet. Det allmÀnna pensionssystemets ekonomiska incitament belyses med följande ekonomiska mÄtt: pensionsförmögenhet, förmÄnsvÀrde, toppvÀrde och ersÀttningskvot. Valet mellan pension och ökat konsumtionsutrymme ÄskÄdliggörs i en nyttofunktionsmodell.

Vi stÄr inför en generationsvÀxling pÄ arbetsmarknaden dÄ mÄnga av de som arbetar idag kommer att gÄ i pension inom nÄgra Är. Detta kommer att innebÀra att det blir en brist pÄ arbetskraft i vÄrt samhÀlle. Invandrare utgör idag en stor del av invÄnarna i Norrbotten och studier visar pÄ att det Àr ofta svÄrt för dem att fÄ arbete. En snabbare arbetsmarknads- etablering för invandrare skulle vara av största vikt dÄ de kommer att behövas pÄ arbetsmarknaden för att fylla det gapet som kommer att uppstÄ. UtifrÄn detta perspektiv har jag undersökt invandrares etablering pÄ arbetsmarknaden i Norrbotten.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksk?terskor ?r ett v?xande problem och kan leda till utmattning hos sjuksk?terskorna samt p?verka v?rdkvaliteten och patients?kerheten negativt. En v?lfungerande arbetsmilj? ?r avg?rande f?r att s?kerst?lla b?de sjuksk?terskors v?lbefinnande och patients?kerheten. De teoretiska referensramarna KASAM (K?nsla Av Sammanhang) och s?ker v?rd bidrar till f?rst?elsen av hur sjuksk?terskors hantering av stress och deras inst?llning till arbetet p?verkar deras v?lbefinnande och prestationer.

I Gammalkils kyrka p? ?stg?tasl?tten finns en orgel byggd 1806 av orgelbyggm?stare Pehr Schi?rlin. Instrumentet st?r efter n?stan 220 ?r kvar i n?ra originalskick. Att p? orgeln i dess ursprungliga milj? spela musik som redan existerade vid tiden f?r instrumentets tillkomst och dess m?nniskor som verkade d?, ger fog f?r att tala om instrumentet som en tidsspegel.

Syftet med studien Àr att förklara en möjlig rotationsplikts inverkan pÄ revisionskvaliteten i Sverige. I dagslÀget finns inget krav pÄ revisorsrotation i Sverige, men dÀremot pÄverkas svenska bolag av regler som stiftas i andra lÀnder. Dessutom har EU-kommissionen övervÀgt att införa en ny regel som skall tvinga börsnoterade företag att med jÀmna mellanrum byta revisor eller revisionsbyrÄ. Vi har i vÄr förklaring till ett möjligt rotationskravs effekter pÄ revisionskvaliteten valt att utifrÄn agentteorin och stewardshipteorin utforma vÄra hypoteser. Genom att se revisorn som en nyttomaximerande agent kan vi anvÀnda agentteorin som en introduktion till den del av teorin som talar för en obligatorisk rotationsplikt.

Bakgrund: Trots nationella m?l om korta vistelsetider p? somatiska akutmottagningar ?r v?ntetiderna ofta l?nga, vilket kan p?verka b?de patienter och personal negativt. Sjuksk?terskor p? akutmottagningar ?r s?rskilt utsatta f?r arbetsrelaterad stress. Denna stress kan i sin tur p?verka patients?kerheten och kvaliteten p? omv?rdnaden negativt.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka huruvida civilsamh?llets medbest?mmande i stadsplanering sker p? kommunal niv? p? regelbunden och demokratisk grund, i enlighet med Agenda 2030. Teori: Id?n om ?wicked problems? (elaka/trassliga problem) av Horst Rittel och Melvin Webber (1973) anv?nds som teoretiskt ramverk f?r studien. Teorin f?ruts?tter bland annat att det inte finns n?gon gemensam syn p? problem som hanteras inom stadsplanering eftersom olika akt?rer ser p? deras komplexitet utifr?n sina institutionella logiker och uppfattningar.

On Nasdaq OMX Nordic Stockholm there has been a large increase in issues of preferred stocks since the financial crisis 2008. Aiming to explain whether preferred stocks have most of their characteristics relating to debt or equity, we answer four sub questions. Do all preferred stocks share the same features, or do they differ from each other? Our population is similar in characteristics, except for the preferred stock of Swedbank which is convertible and deviates when it comes to participation in dividends - instead of convertible the others are limited and redeemable. Further, the second sub question treats preferred stock in relation to the common stock quantitatively, in market data.

Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att fr?mja livskvalitet och lindra lidande n?r bot inte ?r m?jligt. F?r barn i livets slutskede st?lls s?rskilda krav p? v?rden, d? de befinner sig i en k?nslig utvecklingsfas. ?ven f?r?ldrar p?verkas d? deras upplevelse ofta pr?glas av starka k?nslor, behov av trygghet och ett n?ra samarbete med v?rdpersonalen.

Följande uppsats handlar om 40-talister som har börjat gÄ i pension och deras tankar och kÀnslor inför att gÄ frÄn yrkesroll till pensionÀrsroll. Uppsatsen syftar till att undersöka hur 40-talisters syn pÄ sin egen pensionering ser ut idag. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka om och i sÄ fall hur deras syn skiljer sig Ät jÀmfört mot tidigare generationers upplevelser av detta. VÄr frÄgestÀllning lyder: Hur upplever Ätta 40-talister sin roll och identitet som blivande pensionÀrer? Anser de att denna skiljer sig mot föregÄende generation? UtifrÄn en kvalitativ metod har tematiserade djupintervjuer genomförts.

Det sker nu en ovanligt stor generationsvÀxling pÄ Sveriges arbetsmarknad dÀr antalet Àldre medarbetare som gÄr i pension Àr fler Àn de som nytilltrÀder. Detta kan komma att pÄverka organisationens sammanlagda kompetens dÄ den Àldre generationen ofta besitter bred, erfa-renhetsbaserad kompetens och lÄng organisationsspecifik kunskap. VÀrdefull kunskap som den yngre generationen saknar.Denna studie har undersökt hur chefer upplever att generationsvÀxlingen kommer att pÄverka deras organisation i framtiden, vilka förutsÀttningar som finns för att skapa god kun-skapsöverföring över generationsgrÀnserna samt vilka förebyggande ÄtgÀrder som görs för att sÀkra den Àldre generationens erfarenhetsbaserade kompetens inom organisationen. Studien har utförts med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning dÀr respondenterna fÄtt delge sina erfarenheter genom bÄde öppna och slutna svarsalternativ.Undersökningens resultat visar att cheferna upplever att deras organisationer kommer att pÄverkas av generationsvÀxlingen, men inte nödvÀndigtvis i negativ bemÀrkelse. FörutsÀtt-ningarna för att överföra kunskap över generationsgrÀnserna Àr goda, men kan bli bÀttre.

Sveriges intrÀde i EU 1995 har lett till mÄnga förÀndringar i det svenska rÀttssystemet. Svenska domstolar har dÀrmed fÄtt en ny arbetssituation och nya skyldigheter. Flera förÀndringar har skett i svensk processrÀtt, och grundlÀggande EU-rÀttsliga principer som de om direkt effekt och EU-rÀttens företrÀde framför nationell rÀtt, har stÀllt de nationella domstolarna inför flera utmaningar.Den mest grundlÀggande skyldigheten de svenska domstolarna har gentemot EU Àr förpliktelsen att inhÀmta förhandsavgörande frÄn EU-domstolen. SistainstansrÀtterna Àr skyldiga att göra detta nÀrhelst de Àr osÀkra pÄ tolkningen och/eller tillÀmpningen av en EU-rÀttslig bestÀmmelse. Detta Àr en lÄngtgÄende förpliktelse som endast har tvÄ undantag: det första Àr i de fall EU-domstolen redan dömt i ett identiskt fall (acte éclairé); det andra Àr dÄ den nationella domstolen anser att den EU-rÀttsliga bestÀmmelsen Àr tillrÀckligt klar och tydligt för att den sjÀlvstÀndigt ska kunna tillÀmpa den (acte clair).Dessa skyldigheter har lett till ett flertal problem för de svenska domstolarna.

Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trÀtt i kraft och denna har betytt att ett antal förÀndringar har skett i företagens redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner. Den del av revideringen som frÀmst varit under debatt Àr borttagandet av den sÄ kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, nÄgot som nu inte Àr möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och pÄverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband gÄr att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgÀngliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden?Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tidigare Ärs val av metod vid redovisning av förmÄnsbestÀmda pensionsplaner pÄverkat företagens egna kapital i förhÄllande till dess pensionsskuld, och hur detta pÄverkats av revideringen av IAS 19.

VĂ€gledning syftar vanligen till att fĂ„ ut mĂ€nniskor i arbete eller utbildning. Statliga och kommunala vĂ€gledningsinsatser vĂ€nder sig dĂ€rför till personer upp till 64 Ă„r, vilket innebĂ€r att pensionĂ€rer idag stĂ„r helt utan vĂ€gledning. Med detta som bakgrund syftar studien till att undersöka den förĂ€ndring som övergĂ„ngen mellan arbets- och pensionĂ€rsliv innebĂ€r för individen. Även pensionsrelaterade aktiviteters betydelse undersöks, samt pĂ„ vilket sĂ€tt planering, samtal och stöd kan inverka i sammanhanget. Studien utgĂ„r frĂ„n en kvalitativ metod, bestĂ„ende av intervjuer med personer i Ă„ldrarna 66 till 85 Ă„r. Resultat visar att informanternas upplevelse av pensioneringen Ă€r komplex, med kĂ€nslor av sĂ„vĂ€l frihet som identitetsförlust.