Dagens lagstiftning anger att varje människa med funktionshinder ska kunna skapa sig ett värdigt liv som är så likt andra människors som möjligt och att man ska kunna leva oberoende och i gemenskap med andra. FN:s standardregler ska se till att Lagar inte diskriminerar människor med funktionsnedsättning när det gäller sexuella relationer, äktenskap och föräldraskap. Syftet med vår uppsats är att beskriva hur habiliteringspersonal uppfattar och handskas med sexualitet hos människor med utvecklingsstörning. Vi har även undersökt hur Lagar och styrdokument rörande familjeliv och sexualitet är integrerade i verksamheten och om personalen finner stöd och hjälp i dessa. Data har insamlats genom en gruppintervju med personal på ett gruppboende för människor med utvecklingsstörning.

De Lagar och direktiv som uttrycker penningpolitikens mål vilar ytterst på nationalekonomisk teori och emperi och färgas således av utvecklingen inom disciplinen. Nykeynesianismen utgör den dominerande teoribildningen inom modern makroekonomisk litteratur och går ut på att penningpolitikens övergripande mål bör bestå i att maximera nyttan för ett representativt hushåll. Riksbanken har prisstabilitet som mål, vilket inte alltid är förenligt med nykeynesianismens målfunktion. Det förefaller utifrån detta som intressant att undersöka hur de Lagar och direktiv som fastställer den svenska penningpolitikens mål förhåller sig till modern makroekonomisk teori, samt på vilket sätt som Riksbanken tillämpar dessa Lagar och direktiv. Mitt syfte är att undersöka huruvida det föreligger anledning att omformulera de Lagar och direktiv som uttrycker den svenska penningpolitikens mål, med speciellt avseende på Riksbankslagen.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka Lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga Lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .

De Lagar och direktiv som uttrycker penningpolitikens mål vilar ytterst på nationalekonomisk teori och emperi och färgas således av utvecklingen inom disciplinen. Nykeynesianismen utgör den dominerande teoribildningen inom modern makroekonomisk litteratur och går ut på att penningpolitikens övergripande mål bör bestå i att maximera nyttan för ett representativt hushåll. Riksbanken har prisstabilitet som mål, vilket inte alltid är förenligt med nykeynesianismens målfunktion. Det förefaller utifrån detta som intressant att undersöka hur de Lagar och direktiv som fastställer den svenska penningpolitikens mål förhåller sig till modern makroekonomisk teori, samt på vilket sätt som Riksbanken tillämpar dessa Lagar och direktiv. Mitt syfte är att undersöka huruvida det föreligger anledning att omformulera de Lagar och direktiv som uttrycker den svenska penningpolitikens mål, med speciellt avseende på Riksbankslagen.

Examensarbetet undersöker problem och möjligheter med användning av färgat ljus i offentliga miljöer samt svenska belysningsplanerare och kommuners inställning till användning av färgat ljus. Undersökningen tar också upp vilka Lagar, regler och riktlinjer som styr användningen av färgat ljus.Användning av färgat ljus är ett relativt nytt sätt att gestalta miljöer. Komplexiteten ligger i hur och varför färgat ljus skall användas då det inte finns mycket tillgänglig kunskap i området samtidigt som befintliga Lagar, regler och riktlinjer är otydliga. Ljus är en viktig del i gestaltningen av staden och därför är det är viktigt med en övergripande strategi för ljussättning av staden. .

Syftet var att undersöka hur elever tänker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjälp av Newtons Lagar. En frågeenkät med flervals svarsalternativ användes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever på gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar på tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons Lagar.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Den allmänna uppfattningen i Sverige är och har varit att Försvarsmakten inte får ge stöd till polisen som kan innebära att militär trupp utövar tvång eller våld mot civila medborgare. Denna uppfattning kommer ifrån Ådalshändelsen, när militär trupp öppnade eld mot demonstranter i Ådalen 1931 och dödade 5 personer och skadade lika många. Vilka direkta konsekvenser följde av händelsen i Ådalen? Hade militären rätt att öppna eld? Vilka Lagar och förordningar reglerade detta under det senaste århundradet? Hur stor är kunskapen om dessa Lagar och regler som styr det militära och polisiära samarbetet bland officerare och poliser? I kapitlet ?Gällande Lagar och förordningar? framgår vad som styr militärt stöd till polisen idag. I dagsläget är det endast vid terroristbekämpning Försvarsmakten får ge stöd åt polisen som kan innebära tvång eller våld.

Ett fordon som använts i samband med brott kan tas i beslag för att förebygga brott. De Lagar man använder för att ta ett beslag av ett fordon är 36 kap BrB, 27 kap RB och trafikbrottslagen (TBL). Det är flera trafikbrott som kan leda till förverkande enligt TBL, dessa har vi stolpat upp men vanligast är olovlig körning och rattfylleri. Problemställningen när man skall använda TBL 7§ i dag är att praxis skiljer sig runt om i Sverige på de olika myndigheterna. Särskilt värde på fordonet och antalet tillfällen som gärningsmannen ska ha begått ett brott, enligt TBL, skiljer sig.

Syftet med detta fördjupningsarbete är att få en fördjupad kunskap om polisens samarbete med vårdpersonal. Vi har avgränsat oss till att studera polishandräckningar åt psykavdelningen och tillnyktringsenheten i Skellefteå och Umeå för att se om det finns någonting som går att förbättra. Vi tror inte att det är en tillfällighet att det sker olyckor vid just handräkningsärenden. Vi har efter lite efterforskningar insett att det inte finns så mycket information nedskrivet om hur samarbetet fungerar, utan det mesta är oskrivna rutiner och regler som både vårdpersonalen och poliserna tar förgivet att motparterna vet. Det vi vill belysa är hur polisen och vårdpersonalen samarbetar rent säkerhetsmässigt och hur det kan utvecklas.

Ombord på fartyg transporteras, hanteras och används farliga kemikalier. Ansvariga för arbetsmiljön är fartygsbefälen. Syftet med studien är att undersöka hur de ansvariga ombord förhåller sig till skyddsutrustning och vilket ansvar de tar för att se till att skyddsutrustning används på rätt sätt. I undersökningen har kvalitativa intervjuer genomförts. Resultatet visar att fartygsbefälen är medvetna om att de är ansvariga att se till att Lagar och regler följs.

Av dagens affärssystem krävs det att spårbarheten är större och mer pålitlig än tidigare. På grund av att affärssystem blir allt vanligare, infinner sig på fler marknader och kan i vissa fall vara kärnan i ett företag är detta ett krav. Examensarbetet är utfört på Infor i Linköping som tillhandahåller affärssystemet M3. Efter Enron-skandalen skapades flertalet regleringar och Lagar som företag måste anpassa sig efter. Vi har undersökt vad som krävs för att tillmötesgå dessa krav och försökt hitta en minsta gemensam nämnare för flertalet Lagar och myndigheter.

Den svenska regeringens utnämningsmakt av högre statstjänstemän är idag utsatt för skarp kritik, både i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgår från folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det få möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsätta tjänstemännen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnämningspolitiken är utifrån Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. Utifrån det första kriteriet måste makten fungera utifrån de rådande Lagar och regler som instiftats av samhället.

Va?ra sta?der finns till fo?r oss. I sta?derna befinner vi oss i ett gemensamt rum, ett rum som borde vara designat fo?r va?rt eget ba?sta. Vi har etablerat Lagar och regler fo?r att kunna planera och kontrollera va?ra sta?der men kan det vara sa? att dessa Lagar har kommit att bli kontraproduktiva? Ibland i frustration, andra ga?nger av lekfullhet, har ma?nniskor bo?rjat ifra?gasa?tta dessa regler och tagit planerarnas roll i sina egna ha?nder.