Då målen i nuvarande läroplan, Lpo 94 inte preciserar vilka avsnitt som ska tas upp i kemiämnet i grundskolan har jag i denna studie undersökt detta. Studien omfattar en enkätundersökning som besvarats av lärare i årskurserna 7-9 och en litteraturstudie. I litteraturstudien har jag studerat läromedel och kemiundervisningen i gamla styrdokument såsom läroplaner, studieplaner, undervisningsplaner och kursplaner från 1919 och framåt. Resultatet från enkätstudien visar bl.a. att de flesta skolorna som deltagit i min studie läser kemi som ett separat ämne och utgår från någon lärobok när de lägger upp undervisningen.

I nedanstående arbete diskuteras didaktiska utmaningar och metoder vid undervisning i svenska av elever med autismspektrumproblematik i grundskolans årskurs 9. Med utgångspunkt i tillgänglig litteratur i ämnet belyses olika aspekter: styrdokument/lagar, utmaningar, avvägningar och metoder, utifrån följande frågeställningar: Hur kan en svensklärare i grundskolans årskurs 9 arbeta didaktiskt med elever med autismspektrum- problematik? Hur kan dessa elever inkluderas i den gemensamma undervisningen? Vilka anpassningar kan göras? Vilka är behoven och hur kan de mötas? Metoden som används är en systematisk litteraturstudie. Studien tar avstamp i förändringarna av skollagen i Lgr11. Dessa innebar att elever med högfungerande autismspektrumproblematik många gånger kom att skrivas in i grundskolan, istället för som ofta tidigare i grundsärskolan.

B-uppsats i Nordiska språk vid Institutionen för Svenska språket,Göteborgs universitet, våren 2013. Handledare: Rickard Melkersson. Examinator: Einar Korpus.Satt i Junicode..

Bakgrund: Fotsår är en vanlig komplikation vid diabetes typ 2. För att minska risken för fotsår och amputationer ska sjuksköterskan med hjälp av styrdokument och lagar arbeta tillsammans med personen för en bättre vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskeledda fotvårdsinterventioner och dess effekter för personer med diabetes typ 2. Metod: Studien är gjord som en litteraturstudie med elva vetenskapliga originalartiklar. Resultat: Resultatet utgår ifrån tre huvudkategorier.

Tidigare i år har en del av Migrationsverkets ansvar för de ensamkommande barnen förlagts till kommuner som har skrivit under ett avtal med verket. Detta för att dessa barn ska få den bästa möjliga hanteringen av sina ärenden och för att lyfta på trycket som finns hos Migrationsverket. Vi vill i denna uppsats se hur denna fördelning har gjorts och vilka ansvarsområden som tillhör de olika parterna. Vi vill se hur de sköter denna process i förhållande till barnens rättigheter, barnkonventionen och den svenska lagen. För att få den bästa möjliga informationen har vi använt oss av den kvalitativa metoden.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever definierar de geografiska begreppen natur- respektive kulturlandskap, samt att undersöka om eleverna vet varför eller vem som bestämmer att de ska ha denna kunskap. Det är intressant att undersöka dessa begrepp beroende på att eleverna vistas i dessa varje dag, samt att enligt våra styrdokument ska eleverna ha kunskap om dessa begrepp i slutet av sitt femte skolår. Undersökningen är genomförd med hjälp av en kvalitativ undersökningsmetod där individuella intervjuer har utförts på 15 elever. Resultatet redovisas i kategoriseringsscheman där varje begrepp åskådliggörs i 4 olika nivåer. Eleverna i undersökningen vet inte med säkerhet vad det är som ligger till grund för undervisningen i skolorna.

I ett litet företag finns en risk att ledningen fokuserar så mycket på kärnverksamheten att övriga administrativa verksamheter åsidosätts. Exempelvis finns det risk att företaget inte har full kontroll på sina lager.Syftet med den här uppsatsen är att beskriva och analysera värderingen och styrningen av lagret hos ett litet handelsföretag med butik och i förekommande fall ge förbättringsförslag.Vi har dels studerat lagar och rekommendationer avseende hantering av lager samt litteratur inom området lagerstyrning i handelsföretag. Dessutom har vi intervjuat företrädare för ett typiskt litet handelsföretag.Det undersökta företaget uppfyller gällande lagar och rekommendationer, men inte så mycket mer. Vidare använder sig företaget mestadels av känsla och erfarenhet i sin lagerstyrning. Förtaget använder alltså inte formella analyser och metoder i någon större utsträckning, om ens någon.

Syftet med detta examensarbete är att studera några olika lärares underlag för slutbetyg i matematik i grundskolan och hur viktningen av olika delar i detta underlag går till. Undersökningen är baserad på kvalitativa intervjuer med fem matematiklärare vilka analyseras och jämförs med styrdokument och tidigare forskning för att få en bild av hur det ser ut i praktiken och hur det bör se ut i teorin. Utsagorna kategoriseras utifrån olika tillvägagångssätt hos de fem lärarna och diskuteras huruvida de följer styrdokument och Skolverkets föreskrifter eller ej. Vad som framkommer är olika beroende på lärare, men att det över lag är provdominerande underlag de använder sig av vilket oftast inte testar de kunskaper som ska testas enligt styrdokumenten. Några lärare sätter även betyg på delvis fel grunder, genom att till exempel använda nationella provet som en direkt avgörande faktor för betyget..

Barn med någon form av språkstörning är förekommande i förskolan. Dock är det inte förrän när barnet är runt 4-5 års ålder som dessa språkstörningar brukar upptäckas. Då de kan vara svåra att upptäcka innan eftersom det är svårt att säga om det rör sig om en störning eller om barnet inte är färdigutvecklat. Därför är det viktigt att förskollärare tänker på hur de stimulerar barns språkutveckling för att barnen skall kunna utveckla sitt språk. Syftet med denna studie är att undersöka om arbetet med barn som har språkstörningar inom förskolan bedrivs så som forskningen idag rekommenderar eller om det kunde förbättras.

Syftet med arbetet är att undersöka hur skolan hjälper de elever som lider av psykisk ohälsa genom att granska kris- och handlingsplaner. Undersökningen syftar också till att se hur skolors arbete på detta område påverkas av Lagar och styrdokument som hör skolan till. Till grund för resultatet ligger granskade kris- och handlingsplaner, studier av relevant litteratur, samt tre kvalitativt genomförda intervjuer. Intervjuerna handlade om lärarens syn på kris- och handlingsplaner. Även lärarens syn på elevers hälsa avhandlades under intervjun. Frågorna hade låg standardisering då varje enskild intervju utgick från de enskilda skolornas kris- och handlingsplaner.  Det resultat som uppsatsen kommer fram till är att Lpo94 och skollagen har stor inverkan på det utbud av kris- och handlingsplaner skolor har och hur dessa är utformade.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka hur några lärare i den svenska grundskolan ser på sitt uppdrag i relation till styrdokument, arbetsuppgifter och arbetstid. Utifrån syftet med uppsatsen är frågeställningarna följande:1. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till styrdokumenten?2. Hur ser några lärare på sitt uppdrag i relation till arbetsuppgifterna?3.

Studiens fokus är sovjetkommunismen och elevers kunskaper i detta ämnesområde i förhållande till styrdokumenten för gymnasiekursen historia A. I studien utreds genom granskning av relevanta styrdokument kunskapsområdets betydelse, samhällets krav, skolsystemets krav samt gymnasieelevers kunskapsläge. Detta kunskapsläge har testats genom ett diagnostiskt test på en gymnasieskola i Skåne under våren 2006, vilken valts ut som ett least likely case på grund av skolans i övrigt goda resultat. Resultaten av testet visade på en låg kunskapsnivå om sovjetkommunismen och delvis om 1900-talets historia i allmänhet hos eleverna, i förhållande till kursmålen och betygskriteriet för betyget Godkänd i historia A. Vidare diskuteras eventuella implikationer av detta resultat och förslag ges till vidare studier..

Syftet med denna studie är att beskriva och ge ökad förståelse för pedagogers uppfattningar om fri lek i förskolan. I bakgrundstexten har vi redogjort för olika forskares syn på både lek och fri lek, varför den anses vara viktig och vilken roll de anser att pedagogerna bör ha. I ett avsnitt presenteras vad Lagar och styrdokument säger om lek. Under rubriken ?Tidigare studier kring pedagogers uppfattning om lek? har vi berättat om några tidigare studier som gjorts med samma inriktning som denna.

Vår sociologiska studie är baserad på intervjuer och en enkätundersökning. Vårt syfte är att öka allmänhetens förståelse för arbetsförmedlares yrkessituation. Vi intervjuade både arbetsförmedlare och arbetssökande med utgångspunkt att undersöka hur relationen dem emellan påverkas av lagar och regler. Vi har använt oss av kvalitativ metod då det är en förutsättning för att besvara vår problemformulering. Vi har även ett kvantitativt inslag i form av enkäter för att få bredd och generaliserbarhet. Vi har analyserat vårt resultat utifrån sociologiska teorier.

Denna studie syftar till att undersöka förberedelseklassen som instrument för språkinlärning i det svenska språket samt integrering i samhället för nyanlända elever. Studien syftar till att undersöka detta utifrån lärarnas perspektiv samt nationella styrdokument för att möjliggöra en jämförelse i deras syn på utbildning för nyanlända elever. Utifrån detta formulerades fyra frågeställningar som berörde utformning av undervisning, styrdokumentens samt lärarnas syn på språkinlärning och integrering, kunskapsbedömning samt samhällsnormers implikationer på utbildningen för nyanlända elever. För att besvara studiens syfte har vi valt en kvalitativ metodansats samt genomfört en textanalys på regeringens Proposition Utbildning för nyanlända elever- mottagande och skolgång samt Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Vi valde att intervjua två lärare i en större kommun i Mellansverige som arbetar i samma förberedelseklass.