Hållbar utveckling har i dagens samhälle blivit ett etablerat begrepp. Både politikerna och allmänheten arbetar aktivt för att uppnå hållbar utveckling i världen.I och med att samhällets intresse för en hållbar samhällsutveckling ökar har det lett till att företagen mer och mer börjat engagera sig för en hållbar verksamhetsutveckling där man försöker ta ett socialt ansvar. Intressenterna till företagen kräver att företagen redovisar mer relevant information när det gäller hållbar affärsutveckling. Denna typ av redovisning kallas för hållbarhetsredovisning.Hållbarhetsredovisning är av ett globalt intresse men vi har valt att avgränsa studien till att utifrån den institutionella teorin belysa vad som påverkar utvecklingen av hållbarhetsredovisningen i Sverige.Denna studie visar att de tre pelarna reglerande, kognitiva och normativa i den institutionella teorin gemensamt bidrar till utvecklingen av hållbarhetsredovisningen. Detta kan vi se genom att det har uppstått regelverk, riktlinjer som har påskyndat och påverkat våra värderingar, normer angående hållbarhet och hållbarhetsredovisningar.Det finns ett flertal riktlinjer, lagar, rekommendationer och förslag angående hållbarhetsredovisningar som olika organisationer har utvecklat.

Det sker omfattande omstruktureringar i samhället vilket har medfört att förhållandena i skolan också påverkats. Antalet elever har minskat i de flesta inlandskommuner och som en konsekvens medför det totalt sett besparingar, vilket innebär skolnedläggningar. Staten styr vårt handlande genom formella regler och på arbetsplatserna har informella regler utvecklats under lång tid. Genom arbetsmiljölagstiftningen görs det möjligt för samhället att reglera kommunernas sätt att sköta arbetsmiljöarbetet. Syftet med uppsatsen är att undersöka om formella och informella regler kan ha betydelse vid omfattande omstruktureringar.

Mellan skolverkets regler samt Sveriges lag- ordningar har skolinspektionen under en kvalitetsgranskning (2010) påträffat brister i rektorers arbete i Sverigesgrundskolor. I en annan kvalitetsundersökning under samma år framgick det även att trakasserierna i skolor har ökat (Skolinspektionen, 2010). I denna kandidatuppsats vill vi åstadkomma en bättre förståelse kring rektorers hantering av konflikter inom grundskolan. Vi har klättrat uppåt i kedjan nämligen rektorernas områdeschefer samt hur de i sin tur hanterar vidare information från rektorn om konflikter på skolan. Skolverket utgör också en del i den kedja av händelser nämligen att det är skolverket som är ansvariga för att meddela rektorer om vilka ändringar som har gjorts i form av lagar, olika planer mm.

Uppslaget till vår uppsats har framkommit som ett resultat av diskussioner mellan författarna och handledare. Författarna har alla tre en företagsekonomisk bakgrund och har tidigare studerat de företagsekonomiska aspekterna av området varumärken och renommésnyltning.Varumärken och andra immateriella rättigheter är i dagens samhälle ett viktigt område för företag. Om ett företag kan visa upp ett starkt varumärke med ett gott renommé/anseende kan de skaffa sig konkurrensfördelar på marknaden. I och med att det finns ett vinstintresse bland företag så finns alltid risken att andra företag vill utnyttja ett konkurrerande företags goda renommé för egen vinning skull, alltså renommésnyltning.Att detta problem existerar är sedan länge känt och det finns idag lagar och praxis som skall skydda företag från att få sitt varumärke/renommé felaktigt utnyttjat. Varumärken skyddas främst utifrån Varumärkeslagen (Vml) medan felaktigt utnyttjande av ett företags renommé i reklam eller saluföring skyddas utifrån Marknadsföringslagen (MFL).Uppsatsen är baserad på de lagar och praxis som tillämpas inom området otillbörlig marknadsföring, då med renommésnyltning som primärt området att studera.

Vår uppsats handlar om att utvärdera, och nyttan med att utvärdera, socialt arbete. Nyttobegreppet definieras, både teoretiskt och utifrån en verksamhet och dess mål, och vi presenterar hur man i verksamheten gör för att utvärdera nyttan och målen i densamma. Uppsatsen är en så kallad intressentutvärdering och utifrån denna jämförs några av intressenternas definitioner av nytta med utilitarismens. Vi redogör också för några utvärderingsmodeller, nyttan med dessa, samt vilka modeller man använder i den aktuella verksamheten. Materialet har insamlats genom intervjuer och samtal med handläggare, personal och chef inom verksamheten och vi har utgått från våra frågeställningar i faktainsamlingen.

MC-kriminaliteten är idag ett växande hot mot samhället. Det finns tre stora MC-klubbar med tillhörande supporterklubbar som utger sig tillhöra de enprocentsklubbarna som står utanför samhällets regler och lagar utan håller sig till deras egna bestämmelser. Gävleborgs- och Norrbottens län har under många år varit förskonade mot en större etablering av dessa klubbar. Av denna anledning så är det av intresse att fördjupa sig i vad orsaken är till att dessa klubbar inte har etablerats i dessa två län. Denna kunskap är viktig att erhålla som nybliven polis, detta eftersom att det i utbildningen inte finns inlagt i något moment som ett ämne och att det ger oss förutsättning för att kunna jobba effektivt mot denna typ av kriminalitet.

Syftet med detta examensarbete var att ur ett elevperspektiv belysa hur skolpersonalens bemötande uppfattas av elever i två olika skolor. 112 elever från år 4-6 och år 9 deltog i undersökningen. Metoden var tvåfaldig och bestod av en kvantitativ enkätundersökning med en komparativ redovisningsdel. Resultatet av undersökningen visar att drygt en tredjedel av alla elever anser att de sällan eller aldrig får påverka och planera sitt skolarbete. 65 procent av eleverna i år 4-6 och 50 procent i år 9 anser att det finns ?dåliga? regler på skolan.

Syftet var att undersöka hur elever tänker och beskriver fysikaliska fenomen som kan beskrivas med hjälp av Newtons lagar. En frågeenkät med flervals svarsalternativ användes som undersökningsmetod. Urvalsgruppen bestod av 60 elever på gymnasiet, 38 Fysik A-elever och 22 Fysik B-elever. Analysen har gjorts ur ett heuristiskt perspektiv. Resultatet visar på tendenser att elever beskriver krafter och rörelser med egenskapade modeller som till viss del har kopplingar med Newtons lagar.

Lagen om offentlig upphandling har under de senaste tio åren reglerat upphandlingsförfaranden i Sverige. Lagen är ett resultat av en rad olika EG- direktiv som implementerats i den svenska lagstiftningen. På grund av att LOU ursprungligen kommer från EG-direktiv styrs en hel del av upphandlingsreglerna av allmänna europarättsliga principer. Lagens grundtanke är att all upphandling skall genomföras på ett affärsmässigt sätt samt i konkurrens. Lagstiftningen har, dels på grund av EG-direktiven och dels på det komplicerade ämnesområdet, blivit väldigt omfattande och komplicerad.

Med min bakgrund som blivande geografi och idrottslärare har jag valt att undersöka rökning på två olika skolor med skilda socioekonomiska och geografiska förhållanden. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad det fanns för lagar, regler och direktiv för skolan gällande ungdomsrökning. Syftet var också att belysa skolornas förhållning till rökning skiljer sig åt och om det har någon koppling till vilket område de befinner sig i. Detta har undersökts dels genom den svenska skolans olika styrdokument, dels genom en enkätundersökning till rektorerna på två olika skolor. Undersökningen visade att det fanns tydliga skillnader i vilken vilket förhållningssätt dessa skolor hade till ungdomsrökning.

Flera studier har belyst problem i transvården och att bemötande i transvården i Sverige är ett område som inte täcks inom befintlig forskning. Denna studie syftar till att undersöka hur transpersoner upplever bemötandet inom hälso- och sjukvården, vilka faktorer som upplevs ge ett gott bemötande och vad som upplevs som brister i bemötandet. För att besvara detta har en narrativ metod använts för att analysera vad fjorton personer har berättat om sina upplevelser av bemötandet inom hälso- och sjukvården. Flera berättelser handlar om faktorer som kan klassificeras som ett gott bemötande; saker som respekt, empati och tillit. Andra handlar om brister i bemötandet med saker som avsaknad av respekt och okunskap från de professionella.

Antalet miljo?direktiv fortsa?tter att o?ka och de befintliga kompletteras regelbundet med nya krav och regler. A?F har tillsammans med industrin och dess leveranto?rer utvecklat ett verktyg, A?F PRS, fo?r att handskas med de problem direktiven skapar fo?r fo?retagen. Syftet med detta arbete var att identifiera fo?retags nuvarande processer fo?r hantering av direktiven REACH, RoHS och ErP och fo?resla? fo?rba?ttringar av PRS i linje med det som identifierats.10 fo?retag valdes ut baserat pa? omsa?ttning och antalet ansta?llda.

Vi har undersökt hur de ansvariga i en organisation arbetar med informationssäkerheten i ett verksamhetskritiskt system. Undersökningen har gjorts hos två organisationer i tidningsbranschen. Många organisationer tar inte hot och risker på allvar och inser inte vilka konsekvenser ett avbrott kan ge. Administrativa system som från början var tänkt som ett hjälpmedel för att få en effektivare organisation har blivit verksamhetskritiska. För organisationer som har verksamhetskritiska system är det viktigt att arbetet med informationssäkerheten görs enligt fastställda rutiner och regler.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.