Sökresultat:
1436 Uppsatser om Lagar och förordningar - Sida 47 av 96
?Kvinna eller man ? Àr inte frÄgan vad man kan? Hur förmedlas företagets samlade kunskap i à rsredovisningen.
Under det senaste halvseklet har det varit en förskjutning frÄn tillverkningsindustri till tjÀnstesektorn, denna förskjutning gör att de traditionella vÀrderingssÀtten av företagen inte lÀngre ger en fullstÀndig bild. Inom tjÀnstesektorn finns det mÄnga företag som Àr kunskapsbaserade, detta gör att de har svÄrt att förmedla hur stor del av företagets resurser som bestÄr av personalens kunskap (humankapitalet).Syftet med denna rapport Àr att undersöka varför personalens kunskap inte har nÄgon större roll i Ärsredovisningen samt att undersöka pÄ vilket sÀtt det skulle kunna vara möjligt att göra redovisa den.I rapporten har vi valt att se rapporteringen frÄn ett utomstÄende perspektiv, sÄ som intressenterna upplever denna frÄga. I insamlandet av det empiriska materialet valde vi att intervjua tre personer som kommer i kontakt med olika kunskapsföretags finansiella rapporter samt en person som har gjort en doktorsavhandling i hur humankapitalet redovisas. Detta för att ge en sÄ bred bild av Àmnet som möjligt.Vi har anvÀnt oss av gÀllande lagar, tidigare forskning samt en allmÀn bild över intressenterna. Den slutsats vi kom fram till Àr att denna frÄga verkar följa konjunkturen och intresset frÄn intressenterna Àr ganska svalt, samt att den formen av redovisning bör vara frivillig.
SvÄrigheter att lagföra asylsökande utan identitetshandlingar
AsylrÀtten finns till för att hjÀlpa mÀnniskor i nöd som pÄ grund av förföljelse eller fara för sitt liv och hÀlsa tvingas söka uppehÀlle i annat land. TyvÀrr finns det mÀnniskor som utnyttjar denna rÀtt i kriminella syften. För att dessa mÀnniskors möjlighet att begÄ brott under oriktiga identiteter skall minska krÀvs ett nÀra samarbete mellan Migrationsverket, UtlÀnningsnÀmnden, polisen och Äklagarmyndigheterna samt ett grÀnsöverskridande samarbete över nationsgrÀnserna sÄvÀl inom som utom de lÀnder som ingÄr i Europeiska Unionen och Schengensamarbetet. Andelen mÀnniskor som söker asyl i Sverige utan giltiga identitetshandlingar har ökat drastiskt de senaste Ären och ligger idag pÄ över 90%. Avsaknaden av identitetshandlingar försvÄrar Migrationsverkets utredningsarbete och medför Àven svÄrigheter för polisen i lagföringsarbetet.
Vem har befÀlhavaransvar pÄ en fritidsbÄt? En rÀttsdogmatisk studie av gÀllande rÀtt avseende befÀlhavarskap pÄ fritidsbÄt i samband med sjöfylleri.
Denna studie Àr en rÀttsdogmatisk studie som behandlar vem som Àr befÀlhavare pÄ en fritidsbÄt, samt vem som enligt sjölagen 20:4 har en uppgift som Àr av vÀsentlig betydelse för sÀkerheten till sjöss, i samband med sjöfylleri. Slutsatsen Àr att lagen Àr svÄr att tolka. MÄnga, inkluderat mÄnga av landets domstolar, utgÄr ifrÄn att den som framför bÄten Àr ensam ansvarig för bÄtens framförande, det vill sÀga bÄtens befÀlhavare, och dÀrmed den enda i bÄten som mÄste vara nykter. Men Àr det verkligen lagens andemening? Av rÀttskÀllorna kan man uttyda att det i de flesta fall Àr Àgaren till fritidsbÄten som anses vara befÀlhavare, om han finns ombord.
Var gÄr grÀnsen? -en kvalitativ intervjustudie om pedagogers tankar och funderingar kring anmÀlningspliktens innebörd och konsekvenser
BAKGRUND:I bakgrunden beskriver vi vad litteratur och forskning tar upp kring anmÀlningsplikten. Vibeskriver olika varianter av misshandel och dess innebörd. Vi förklarar de lagar ochförordningar som pedagoger inom verksamhet som berör barn mÄste förhÄlla sig till. Vi tarÀven upp problematiken som förkommer vid en anmÀlan. Vi redogör Àven för tidigareforskning inom vÄrt Àmne.SYFTE:VÄrt syfte Àr att studera hur pedagoger i förskolan uttrycker sina tankar och kÀnslor kring sinanmÀlningsplikt.METOD:Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod med en öppen intervju, dÄ vi valt attintervjua sex pedagoger pÄ tre olika förskolor.
Operationssjuksköterskors upplevelse av att delta vid abort
I Sverige Ă€r operationssjuksköterskan en legitimerad yrkeskĂ„r, vars ansvar vilar pĂ„ författningar och lagar. En av operationssjuksköterskans arbetsuppgifter Ă€r att assistera och delta vid abort. Dagligen stĂ€lls operationssjuksköterskan inför moraliska stĂ€llningstaganden och upplevelsen av att nĂ€rvara och delta vid aborter kan pĂ„verkas av egna vĂ€rderingar. Syftet med detta examensarbete var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelse av att delta vid abort. Ă
tta operationssjuksköterskor intervjuades.
Retorik i praktik : Postproduktion av ljud & bild i dokumentÀrfilm
I detta kandidatarbete svarar vi pÄ frÄgan ?Hur anvÀnder man postproduktion som ett retoriskt verktyg för att förstÀrka en dokumentÀrfilms budskap??. Retorik stÄr i konflikt med dokumentÀrfilm. Vi anser att retoriken vill pÄverka medan en dokumentÀr vill undervisa. Med hjÀlp av Aristoteles tre grundlagar för retorik, ethos, logos och pathos, försöker vi pÄverka tittarens tycke om en dokumentÀrfilms budskap via postproduktion.
Det krÀvs tvÄ för att dansa "sambva" : En studie om strategisk kompetensutveckling i företag i Kronobergs lÀn och om samverkan med VÀxjö universitet
Regeringen har under de senaste Ären genom lagar och propositioner stÀllt krav pÄ att universiteten förutom att bedriva utbildning och forskning ocksÄ ska samverka med det omgivande samhÀllet för att öka den regionala tillvÀxten. I en snabbt förÀnderlig vÀrld med hÄrdare konkurrens mÄste företag idag stÀndigt satsa pÄ ny kunskap och kompetensutveckling. Genom samverkan mellan universitet och företag kan en kunskapsutveckling, som Àr gynnsam för bÄde parter skapas, men det krÀvs dialog och ömsesidig förstÄelse. Syftet med denna undersökning Àr att utifrÄn inspiration av en fenomenografisk ansats analysera och beskriva hur företag i Kronobergs lÀn tÀnker strategiskt kring kompetensutveckling och hur de uppfattar universitet som en möjlig resurs till kompetensutveckling i deras verksamhet. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med nio större privata företag i Kronobergs lÀn samt fyra nyckelaktörer som representanter för de smÄ och medelstora företagen.
Företagsinkubatorer : RÄdgivning inom innovationsprocesser
SÀlen Àr norra Europas största skidcentrum och Àr under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB Àger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I HundfjÀllet planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstÀrka omrÄdet som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som efterstrÀvas. MÄlet Àr att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjÀllmiljö.
Oren revisionsberÀttelse : Vad hÀnder sen?
Problem: Ăr det signifikant vanligare att företag som har fĂ„tt en anmĂ€rkning i revisionsberĂ€ttelsen gĂ„r i konkurs jĂ€mfört med företag som inte har fĂ„tt en anmĂ€rkning?Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka om det Ă€r signifikant vanligare att företag som har fĂ„tt en oren revisionsberĂ€ttelse gĂ„r i konkurs jĂ€mfört med företag som har fĂ„tt en ren revisionsberĂ€ttelse?Metod: Uppsatsens hypotes prövas med hjĂ€lp av chi-tvĂ„tester som behandlar resultat frĂ„n de kvantitativa data som tagits fram bestĂ„ende av revisionsberĂ€ttelser. Testerna grundar sig i en jĂ€mförelse mellan tvĂ„ urvalsgrupper, en studiegrupp och en kontrollgrupp.Teoretisk referensram: Uppsatsens teoretiska underlag har för avsikt att bygga en teoretisk grund för studiens analys. Referensramen behandlar lagar, teorier (nationalekonomi och sociologi) och modeller (intressentmodellen & allvarlighetsskalan) som berör Ă€mnet revision. Ăven tidigare forskning rörande Ă€mnet belyses i detta avsnitt.Empiri: Empiriavsnittet redovisar en sammanfattning av urvalsprocessen följt av tabeller med sammanstĂ€lld data samt en bredare förklaring av utfallet.Resultat & Slutsats: Studiens resultat visar att det existerar ett tydligt signifikant samband mellan att ett företag fĂ„r en oren revisionsberĂ€ttelse och att verksamheten avslutas genom konkurs.
Automation och Standardisering
Inom EU finns ett regelverk som strÀvar efter interoperabilitet att det ska vara lÀtt att kunna resa och göra affÀrer mellan alla nationer inom EU utan att behöva vare sig byta tÄg eller förare. Denna rapport specificerar de olika lagar och regler som utfÀrdats och specificerats av EU kommissionen och UNISIG samt det svenska nationella regelverket som gÀller för ERTMS-signalprojekteringen för markutrustning. Idag finns ett behov av att effektivisera signalprojekteringen eftersom det finns flera pÄgÄende och kommande projekt. För att nÄ detta kommer en checklista för signalprojektering tas fram som tydligt ska visa exempelvis var en balis i förhÄllande till en signalpunktstavla ska placeras genom att hÀnvisa till korrekt delkapitel i respektive dokument.Uppdraget med examensarbetet Àr att det ska bli enklare att verifiera ERTMS-signalprojekteringen pÄ helt nya strÀckor i Sverige och internationellt. Detta Àr nÄgot som Ànnu inte Àr standardiserat.
OmvÄrdnadsdokumentation : mer Àn bara ord
Bakgrund: Dokumentation innebÀr sammanstÀllning av skriftliga underlag om ett visst objekt och/eller situation. Tydliga lagar styr sjuksköterskas dokumentationsplikt. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa erfarenheter och upplevelser av sjuksköterskans dokumentation. Metod: Denna allmÀnna litteraturstudie med mixad design baserades pÄ ett induktivt arbetssÀtt med systematisk ansats. Tolv relevanta artiklar hittades i databaserna PubMed och Cinahl.
Generisk Kravspecifikation
Denna rapport innehÄller information frÄn ett examensprojekt för tvÄ studenter frÄn Jönköping Tekniska Högskola förlagt pÄ företaget FlÀkt Woods AB i Jönköping. Syftet med projektet har varit att framta en generisk kravspecifikation innehÄllande kravsÀttning och verifieringsmetoder samt redovisning av vilka krav som har testats.Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer av anstÀllda verksamma inom utveckling av nya produkter. All denna information och input har bearbetats till en generisk kravspecifikation i ett Excel-format under förkortningen PRV (Product Requirement and Verification matrix). Projektet har haft stort fokus pÄ att Äterkommande krav ska beskrivas i en form som ska kunna anpassas till sÄ mÄnga av företagets produkter som möjligt. Detta har lett till att majoriteten av dessa Äterkommande krav har visats sig vara icke-funktionella och krav relaterat till lagar och direktiv.
Bevis - och brottsprovokation : en juridisk grÄzon?
Det samhÀlle vi lever i idag Àr en förÀnderlig vÀrld, nÄgot som bÄde Àr positivt och negativt. Till de negativa sidorna hör ett hÄrdare samhÀllsklimat med en ny typ av organiserad, grövre brottslighet. Detta fick till följd att justitieminister Beatrice Ask i december 2007 lade fram ett kommittédirektiv dÀr hon ville se en utredning om möjligheten för svensk polis att anvÀnda sig av nya provokativa ÄtgÀrder. DÄ vi skall bli poliser och detta var ett relativt okÀnt omrÄde för oss tyckte vi att det var intressant och vÀrt ytterliggare studier. Vi valde att titta pÄ begreppen bevis- och brottsprovokation som utgör tvÄ provokativa ÄtgÀrder bland flera.
Miljöutredning : ett faststÀllande av betydande miljöaspekter samt lagar och krav som rör Skaraterminalen Spedition AB
The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.
StötfÄngare optimerad för det nya IIHS/Thatcham-provet
Gestamp R&D i LuleÄ utvecklar stötfÄngare, sidokrockskydd och andra krocksÀkerhetskomponenter Ät bilindustrin. Dessa delar har till uppgift att vid krockar deformeras och absorbera den tillförda energin. Kring krockskyddens utformning finns ett antal lagar och regler. Alla dessa mÄste tas i beaktade nÀr ett ny produkt utvecklas. PÄ Gestamp R&D anvÀnds CAD- programmet I-DEAS för att ta fram lÀmpliga geometrier till ovan nÀmnda produkter.