Sök:

Sökresultat:

1436 Uppsatser om Lagar och förordningar - Sida 29 av 96

TrÄdlösa nÀtverk, sÀkerhet och kryptering

AnvÀndandet av trÄdlösa nÀtverk breder ut sig mer och mer bÄde bland företag och privatpersoner. För privatpersoner kan det vara skönt att slippa sladdarna som ett vanligt nÀtverk för med sig och för företag kan det trÄdlösa nÀtverket fungera som ett komplement till det vanliga i miljöer dÀr man inte kan eller vill anvÀnda vanliga nÀtverk. Det Àr ett smidigt sÀtt att koppla upp sig mot ett nÀtverk utan att vara fysiskt ansluten till det. Smidigheten har dock ett pris i form av att det Àr lÀttare att avlyssna trÄdlösa nÀtverk i och med att kommunikationen gÄr genom etern och det saknas fysiskt skydd i form av byggnader och lÄs som finns för traditionella nÀtverk. Med tanke pÄ detta Àr det viktigt att man sÀkrar nÀtverket pÄ ett ordentligt sÀtt. I detta arbete har jag studerat trÄdlösa nÀtverk; hur de fungerar, vilka hot som kan finnas och vad man kan göra för att skydda sig.

En kvalitativ studie av elevers och lÀrarens uppfattningar av den "Lilla gruppen" i skolan

SammanfattningI vÄr uppsats undersöker vi en sÀrskild undervisningsgrupp (Lilla gruppen) med syftet att ta reda pÄ elevernas, lÀrarnas och specialpedagogernas/speciallÀrarnas uppfattningar av den specialpedagogiska verksamheten och hur dessa eventuellt skiljer sig Ät. Med hjÀlp av det socialkonstruktionismiska perspektivet vill vi försöka förstÄ hur dessa uppfattningar har skapats. Tidigare forskning visar delvis olika sÀtt att utforma den specialpedagogiska verksamheten och med skiftande resultat. Gemensamt Àr att de inte har undersökt elevernas uppfattningar av verksamheten, nÄgot som vi dÀrför vill göra. Den kvalitativa forskningsintervjun som vi anvÀnder oss av som metod ger oss möjlighet att trÀnga in pÄ djupet av respondenternas uppfattningar.

En granskning av 50 handlingsplaner mot krÀnkande behandling

Mobbningsfenomenet Àr av stort intresse bÄde för samhÀllet och inom forskning. Studiens syfte var att granska innehÄllet i femtio befintliga handlingsplaner mot krÀnkande behandling i grundskolan samt ta reda pÄ deras uppkomst och vilka individer som varit delaktiga i handlingsplanernas utformande.För att uppnÄ studiens syfte utformades ett analysverktyg baserat pÄ tidigare forskning kring Àmnet mobbning och krÀnkande behandling. Analysverktyget har utgjort den teoretiska ansatsen för analysen av de femtio handlingsplanerna. Handlingsplanerna laddades ner frÄn Internet och dess huvudmÀn kontaktades varvid en telefonintervju genomfördes för att fÄ kunskap kring hur handlingsplanerna mot krÀnkande behandling hade kommit till samt vilka som deltog i dess utformande. Resultatet av granskningen visar att skolorna uppfyller kraven av att ha en handlingsplan mot krÀnkande behandling, dock visar Àven resultatet att skolorna lÀtt kan kringgÄ de lagar ochförordningar som finns kring arbetet mot krÀnkande behandling samt eleverna deltar i ytterst liten del i framstÀllandet av handlingsplanerna mot krÀnkande behandling.

Lagar mot lösdriveri : En vÀgledning till hur man finner handlingar frÄn svensk lagstiftning pÄ Riksarkivet

For centuries it was a crime to be without work or an income in Sweden. Those breaching this law were called vagrants and could be sentenced to forced labor. They stood outside of society in many ways as they were being criminalized. Society's view of them becomes clear by the laws enacted against vagrancy. The investigations that were made in creating the laws do not only say something about society's view of vagrancy, but something about the society itself.In Sweden we have a unique collection of investigations and referrals that are public records through Freedom of the Press.

Eftersupning : en lÄngbÀnk utan slut?

Att dricka alkohol efter en körning med avsikten att dölja ett rattfylleri Ă€r inte kriminellt i Sverige, trots att en lagstiftning mot beteendet diskuterats i 60 Ă„r. Kraven pĂ„ ett kriminaliserande av s.k. eftersupning kommer ofta frĂ„n inflytelserika personer och politiska utspel i frĂ„gan har inte varit nĂ„gon bristvara. ÄndĂ„ verkar lagen hopplös att förverkliga. Problemen med att fĂ„ en lagstiftning pĂ„ plats visar pĂ„ att förfarandet inte Ă€r helt okomplicerat.

Redovisning av mÄluppfyllelse i ideella föreningar - en normativ studie med nyckeltal

Syftet med uppsatsen Ă€r att utveckla nyckeltal för olika slag av ideella föreningar som visar vad de har gjort för att uppfylla föreningens mĂ„l. Uppsatsens syfte Ă€r sĂ„ledes normativt. För att fokusera karaktĂ€ren hos nyckeltalen har en kvalitativ metod tillĂ€mpats. Vid framtagandet av nyckeltal har vi utgĂ„tt ifrĂ„n ett abduktivt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt, vilket innebĂ€r att nyckeltalen som presenteras Ă€r ett resultat frĂ„n att bĂ„de ha studerat normer och teorier, sĂ„som lagar och frivilligorganisationers rekommendationer, samt 25 ideella föreningars Ă„rsredovisningar. För att klarlĂ€gga vilka normer som styr Ă„rsredovisningens utformning redogör vi för Årsredovisningslagens bestĂ€mmelser samt för tidigare rekommendationer pĂ„ nyckeltal.

Revisionsrik - Struktur eller bedömning?

I de flesta fall har revisorn gott stöd i lagar och rekommendationer om tillvÀgagÄngssÀttet vid sin granskning. Det finns dock situationer dÀr revisorn mÄste förlita sig pÄ riktlinjer, exempelvis vid granskningen av företagens prognoser. Det uppstÄr hÀr ett problem för hur revisorn skall gÄ tillvÀga dÄ prognoser karaktÀriseras av subjektiva bedömningar. Vi vill belysa detta utifrÄn vÄr frÄgestÀllning: Vilket tillvÀgagÄngssÀtt har revisorn för att bedöma revisionsrisken vid granskningen av företagens redovisning och dess prognoser? För att besvara denna frÄga har vi intervjuat fyra kvalificerade revisorer frÄn tre olika revisionsbolag av varierande storlek.

Utbyte och delgivning av information : En konkurrensrÀttslig grÄzon

SammanfattningFöretag utbyter och delar ofta information med varandra. Informationen kan omfatta en mÀngd olika uppgifter om företagen. Informationen kan underlÀtta inför samarbeten, öka företags insikt pÄ marknaden och ge företag effektivitetsvinster. Utbyte och delning av information kan dock under vissa omstÀndigheter vara konkurrensbegrÀnsade. Det faststÀlldes redan Är 1968 nÀr Kommissionen uttalade att utbyte av information mellan konkurrerande företag kan hÀmma den fria konkurrensen.

Verksamhetsstyrning i olika lÀnder - En studie av styrningsskillnader

Verksamhetsstyrningens utformning och implementering har betydelse för att företag skakunna driva sina tillverkningsprocesser pÄ ett framgÄngsrikt och effektivt sÀtt.Utlandsetableringar Àr idag förhÄllandevis vanligt pÄ allt mer globaliserade marknader. Det vivill veta Àr om det finns variationer i verksamhetsstyrningen i en koncern som har produktioni Sverige och utlandet. I den mÄn variation finns försöker vi dessutom förklara den. Vi vÀljeratt fokusera ett antal styrmedel som Àr erkÀnt viktiga. VÄr uppsats fokuserar ett antal relevantafaktorer som kan pÄverka skillnader i verksamhetsstyrning mellan lÀnder.

TillgĂ€nglighet för rullstolsburna : Politik, praktik och vardagsliv. En fallstudie i Örebro

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera hur man i Örebro arbetar med den fysiska tillgĂ€ngligheten i staden, och vilka erfarenheter detta arbete har gett. Jag utgĂ„r frĂ„n tre frĂ„gor. Hur arbetar man politiskt nĂ€r det gĂ€ller tillgĂ€nglighet i Örebro? Hur planerar man praktiskt inom Örebro kommun med frĂ„gor kring tillgĂ€nglighet i staden? Hur ser rullstolsburna pĂ„ tillgĂ€ngligheten i Örebro? För att besvara frĂ„gorna studerar jag litteratur och gĂ€llande lagar som behandlar Ă€mnet tillgĂ€nglighet pĂ„ olika sĂ€tt. Jag genomför Ă€ven tre intervjuer som jag spelar in med en politiker, en tjĂ€nsteman samt en person som Ă€r rullstolsburen.

I framgÄngens tecken : - En kvalitativ studie av styrelsearbete och ekonomistyrning i elitidrottsföreningar

Denna uppsats handlar om vilken betydelse styrelsens arbete och den ekonomiska styrningen har för elitidrottsföreningars sportsliga framgÄng. Vi har undersökt hur föreningarnas styrelser bör vara sammansatt för att kunna arbeta effektivt, hur ekonomiska frÄgor behandlas samt vilken typ av mÄl som styr verksamheten.Uppsatsen utgÄr frÄn en deduktiv ansats och forskningen Àr kvalitativ. De intervjuade föreningarna var UmeÄ IK, IF Björklöven, Plannja basket, SkellefteÄ AIK och SunnanÄ SK.UtifrÄn teori, lagstiftning och praxis Àr föreningarnas styrelser sammansatta pÄ ett relativt bra sÀtt. De intervjuade har en sund syn pÄ vilka egenskaper som krÀvs för ett effektivt styrelsearbete. Vi har mycket positivt att sÀga om deras praktiska arbete men samtidigt finns det mycket att arbeta med för att styrelsen ska kunna förbÀttra föreningen.

En friggebod som fullvÀrdig bostad

Examensarbetet behandlar utformning av en komplementbyggnad, oftabenĂ€mnd "friggebod", som innehĂ„ller samtliga bostadsfunktioner. Bakgrundentill detta Ă€r att det sedan den första januari 2008 Ă€r tillĂ„tet att uppföra enkomplementbyggnad pĂ„ 15 m2 utan att söka bygglov. Vi undersökte om dettavar möjligt utan att fĂ„ undermĂ„lig kvalitet pĂ„ boendet.I rapporten utreder vi om det finns nĂ„gra friggebodar pĂ„ marknaden i dagslĂ€getsom fungerar som fullgod bostad. Vi har undersökt vilka lagar ochbestĂ€mmelser som gĂ€ller för komplementbyggnader som ska uppföras sombostĂ€der. Även aspekter vi funnit viktiga att tĂ€nka pĂ„ vid utformning av en litenbostad, lĂ€mplig konstruktion och en energiutredning redovisas.MĂ„let med arbetet har varit att ta fram ett vĂ€l utarbetat förslag pĂ„ en friggebodĂ„t uppdragsgivaren, EkenĂ€sstugan AB.

Är redovisningsregelverken konkurrensneutrala? : En jĂ€mförande studie mellan IFRS/IAS och K2.

Noterade företag och mindre onoterade företag anvÀnder olika redovisningsstandarder vid framstÀllningen av finansiella rapporter. Enligt en nyligen utförd utredning av Per Thorell framgÄr att redovisningsstandarderna IFRS/IAS och bokföringsnÀmndens allmÀnna rÄd för mindre aktiebolag, skiljer sig Ät pÄ ett flertal omrÄden. Intentionen med denna uppsats Àr att undersöka om anvÀndandet av ett specifikt redovisningsregelverk i sig kan innebÀra konkurrensfördelar pÄ lÄnemarknaden. De redovisningsomrÄden som studeras Àr immateriella tillgÄngar, avsÀttningar, och uppskrivningar. För att belysa den redovisningsmÀssiga innebörden av skillnaderna anvÀnds ett fiktivt företag som redovisar enligt bÄda regelverken.Informationen som uppsatsen bygger pÄ Àr hÀmtad frÄn lagar, offentliga utredningar, Per Thorells utredning, boken Internationell redovisningsstandard i Sverige ? IFRS/IAS, samt bokföringsnÀmndens allmÀnna rÄd gÀllande mindre och medelstora företag.Inom tvÄ av de tre undersökta omrÄdena upptÀcktes vÀsentliga skillnader som kan leda till konkurrensfördelar pÄ lÄnemarknaden.

De Àldre samlingarnas betydelse för kulturarvet: En studie om hur tre bibliotek arbetar med Àldre material i förhÄllande till nationell praxis.

The aim of this study is to compare how three local librarieshandle their collections, and to compare this with handlingcollections at national level. I have investigated librarian?sopinions of their collections and how they take care andpreserve them for the future. It has also been studied if thelibraries collections of old material contains more than justold book rarities.In this study I had compared my respondents answer withSvante Beckman and Magdalena Hillström`s theory ofmuseum`s four idealtypes. Their view of a museum is in theforms of a treasury, archive, school and a theatre.

Attityder till lÀrarutbildningen: en studie bland lÀrarstudenterna pÄ LuleÄ tekniska universitet

Under min utbildning har jag mÀrkt att det förekommer ett missnöje med lÀrarutbildningen pÄ LTU och ville dÀrför undersöka detta nÀrmare. I denna C-uppsats i samhÀllskunskap var mitt syfte att fÄ ökad kunskap om lÀrarrollens betydelse för studenternas attityder till lÀrarutbildningen pÄ LuleÄ tekniska universitet (LTU). Tidigare forskning tyder pÄ brister i lÀrarutbildningen och media framstÀller en mörk bild av den svenska skolan. SamhÀllet vi lever i förÀndras stÀndigt liksom lÀrarrollen och synen pÄ vad en god lÀrare Àr. Regering och riksdag beslutar vilka pedagogiska rön som ska ligga till grund för de lagar, förordningar och styrdokument som ska forma den svenska skolan.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->