Syftet med studien är att undersöka hur ICA arbetar med corporate social responsibilty och hur de väljer att kommunicera ansvarstagandet samt hur det uppfattas av deras konsumenter. Metoderna som använts är textanalys med retorisk inriktning, analys av sekundärempiriskt material med ett hermeneutiskt synsätt. I analysen framgår det att det finns mycket information om ICAs arbete om CSR, men nästan ingen information om hur de kommunicerar ansvarstagandet. Undersökningar som genomförts visar att konsumenter anser att informationen om ICAs arbete med CSR är bristfällig. Det finns ett behov hos konsumenterna, som önskar förbättrad kommunikation och information av ICAs samhällsansvar..

Sverige var som näst sista land i den europeiska unionen att avskaffa den lagstadgade revisionsplikten vilket skedde den 1 november 2010. Detta har inneburit en förenkling för SME företag i form av kostnadsbesparingar. Den effekt som har visats är att en klar majoritet av nystartade företag har valt att inte använda sig av revisor medan en majoritet av redan etablerade företag väljer att ha kvar revisorn.I dagsläget är det fortfarande lån från bank som är den största finansieringskällan för SME företag. Det är främst de fyra storbankerna Handelsbanken, Swedbank, Nordea och SEB som står för den största utlåningen och Handelsbanken och Swedbank har den tydligaste marknadsinriktningen mot SME företag. Enligt teorin är den viktigaste faktorn vid en kreditbedömning företagets återbetalningsförmåga.

I Sverige är de flesta företag beroende av att få krediter för att kunna driva sin verksamhet. Bankernas kreditgivning till företag regleras i svensk lag framför allt genom lagen om bank- och finansieringsrörelse (SFS 2004:297). Där anges att bankerna är skyldiga att genomföra en kreditprövning oavsett om företagen har säkerheter för krediten eller ej. Även om bankerna är noggranna i sina kreditgivningsprocesser händer det att företag får betalningssvårigheter. När så sker kan företagsrekonstruktioner vara ett sätt att komma rätta med problemet.

Bakgrund: Det saknas kunskap om vad konsumenter anser vara de mest relevanta formerna av social påverkan i livsmedelsbranschen, samt hur sådan påverkan kan realiseras. Så länge det inte är klargjort vad som konsumenten anser är de mest relevanta formerna riskerar utvecklingen av strategier för lämplig dito bland företagen hämmas.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad konsumenter anser är de mest relevanta formerna av social påverkan, samt hur sådan påverkan kan realiseras av företag.Metod: En kvalitativ metod såväl som en kvantitativ metod har använts. En kvantitativ studie har genomförts för att ta reda på vilka olika aspekter av social påverkan som konsumenter värderar högst vid livsmedelsinköp. En kvalitativ studie har genomförts, vid vilken det undersöktes hur företaget säger sig använda CSR i sina olika verksamheter, och hur social påverkan således kan realiseras.Resultat/slutsatser: Studien visar att konsumenter främst värderar god djurhållning och näringsaspekter vid inköp av livsmedel. Koncept som god djurhållning är viktigare än märkningar som visar på det samma.

Studie om reklamationsbeteendet hos unga konsumenter i åldrarna 18-25 (I klädbranschen). Hur agerar de vid missnöje och hur påverkas deras attityd till det aktuella företaget i framtiden? Kan man se några skillnader mellan de manliga och de kvinnliga konsumenterna när det gäller reklamationsbeteendet?.

Pris. Hur viktigt är priset på varan i konsumenternas köpbeslut och vilken roll har priset i våra köpbeteenden? Vi konsumenter kommer i kontakt med priser i vardagen men vad är egentligen pris och hur ser vi konsumenter på det? Pris är inte bara en siffra som finns skyltat över varje produkt, utan kan också ge viss information om produkten. I detta arbete studeras konsumenternas uppfattning om vad priset är på äpplen, konsumenternas prismedvetenhet och om priset är mer eller mindre viktigt i jämförelse med andra produktegenskaper. Detta arbete består av en enkätundersökning som genomfördes i två av Sveriges marknadsledande livsmedelbutiker, Ica och Coop. Enkäten bestod av olika frågor där respondenternas val vid köp av äpple skulle undersökas. Enkäten syftar till ökat vetande kring respondenternas syn och kunskap om pris.

Konsumenter möts dagligen av detaljhandelns marknadsföring av diverse produkter, då samtliga marknadsförare vill nå ut till sina kunder på bästa sätt. I detta examensarbete undersöks hur inramning av beslutsuppgift påverkar konsumenter, med fokus på konsumenternas initiala informationsprocessande. I ett experiment, som bestod av ett bildspel med 20 bildpar, deltog 45 studenter vid Luleå tekniska universitet. Försökspersonernas uppgift var att skatta samtliga erbjudanden i bildspelet utefter deras attraktivitet. Hypotesen som ställdes var att konsumenter upplever att ett erbjudande som innehåller flera objekt är mer attraktivt än ett erbjudande med endast ett större objekt, trots att pris och varumängden är densamma.

Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse för produktplacering i svensk film och dess påverkan på svenska konsumenter. Syftet är också att gå på djupet med få enheter för att få en tydligare bild av fenomenet produktplacering..

Syftet med denna studie är att finna vilka motiv skivbolag i Sverige har för att låta konsumenter komma nära musiken. Mot bakgrund av att uttrycket ?att låta konsumenter komma nära musiken? genom våra antaganden syftar till att belysa hur skivbolag arbetar för att bemöta och anpassa sig till konsumenters ökade inflytande över musikkonsumtion, konkretiseras syftet med tre frågeställningar. Med vårt resultat till hjälp ämnar vi att föra en diskussion där våra utvalda teoretiska antaganden kan ge en förklaring till vilka motiv skivbolag har för att låta konsumenter komma nära musiken. För att besvara vårt syfte har vi intervjuat respondenter hos de fyra marknadsledande skivbolagen i Sverige: Universal Music, Sony Music, EMI samt Warner Music.I resultatet fann vi att skivbolag har en rad olika bakomliggande motiv till uttrycket.

I Sverige klassificeras cirka 99,4 % av alla företag som mindre företag och under 2014 registrerades cirka 70 000 nya företag. Gemensamt är att nystartade och mindre företag som växer och utvecklas bidrar till nationell tillväxt i länderna de är verksamma inom. För att företagen ska kunna växa krävs finansiering och banker har traditionellt tillgodosett detta behov. Regelverket Basel III är därför väldiskuterat eftersom flera studier visar att det kan påverka bankers kreditgivning. Forskning visar bland annat att Basel III leder till minskad utlåning och ökade utlåningsräntor.

This essay aims to analyze based on the theory SEB and Nordea´s credit assessment process against small enterprises..

Titel: Banklån som finansieringsmöjlighet Datum:                                           2014-05-30 Författare: Sara Johansson, Jessica Johnsson & Alexandra ÖsterbergHandledare: Thomas Karlsson Utbildning:EkonomprogrammetKurs: 2FE71E - Företagsekonomi III - examensarbete 15hp Inledning: Att vara en företagare är en sak men att verkligen våga satsa på sin idé är inte lika lätt. För att kunna satsa på sin verksamhet krävs det oftast finansieringshjälp. Enligt studier ses då banklån som den vanligaste externa källan till finansiering. Däremot har företagare efter finanskrisen år 2008 beklagat sig över att det är svårare att få banklån. Detta kan bero på att banker kräver säkerheter som kan göra det svårt för företagare att få ett lån till sina företag.

I denna rapport ställs frågor beträffande hur Viaplays streamingtjänst kan se ut i framtiden gällande TVOD och SVOD genom nya designlösningar. För att göra detta har en människo-centrerad designprocess använts för att undersöka attityder och beteenden kring TVOD. I undersökningen utreddes det hur konsumenter ser på TVOD och kombinationen med SVOD. Vad vill användarna ha, hur ser deras vanor och beteenden ut gällande hyrfilm i sin helhet?Examensarbetet har gjorts på plats hos Viaplay och med hjälp av Viaplays designteam.

Konsumtion av etiska livsmedel tycks ha fått ett rejält uppsving under senare år och många sträcker sig så långt att de talar om en ny grön våg. Det konsumeras allt mer ekologiska, Fairtrademärkta, KRAV-märkta och närproducerade livsmedel. Men vad är skälet till att vissa konsumenter väljer att i princip uteslutande handla etiska matvaror medan andra är till synes likgiltiga, och kan det ha ett samband med hur hög grad av oro konsumenter hyser inför framtida konsekvenser av sitt köpbeteende?Vi har studerat hur studenters uppfattning av risk kan kopplas till deras köpbeteende i samband med etiska matvaror. Vår huvudfråga lyder ?Konsumenter som väljer etiska varor är mer oroliga för framtida konsekvenser av att inte förändra sin konsumtion än icke-etiska konsumenter.? Vi ville se om oro för framtida konsekvenser, i stil med miljöförstöring och hälsoproblem, kan kopplas till en ökad konsumtion av etiska produkter i syfte att ge en ny infallsvinkel till marknadsföring av dessa produkter.Vår studie tar stöd i en generell modell över risk kopplat till konsumentbeteende, framtagen av Åsa Boholm, vilken vi sedan har tillämpat på just konsumtion av etiska livsmedel.

Syfte med uppsatsen är att ur ett konsumentperspektiv:Analysera vilka faktorer som är av betydelse vid köp av kött.Klargöra sambandet mellan köpfrekvens samt kundernas krav på produkten.Tydliggöra varumärkets roll i köpprocessen av kött.Vi har i denna uppsats valt att göra en kvantitativ studie som kommit att anta en deduktiv karaktär. Det empiriska materialet bygger på en enkät bestående av sex frågor, 15 påståenden samt möjlighet att ge övriga kommentarer. Detta för att undersöka, ur ett konsumentperspektiv, faktorer som är av betydelse vid köp av kött. Vi valde att komplettera det empiriska materialet med två djupintervjuer med respondenter som besitter stor kunskap inom ämnet.Vi har genom analys och slutsatsarbete identifierat att konsumenter som befinner sig på matmötesplatser värderar faktorer som smak, kvalitet, pris samt ursprung när de köper kött. Det har även framkommit att de konsumenter som köper kött mer frekvent värderar smak och kvalitet högre än de konsumenter som köper kött mer sällan.