Av de ekobrottsmisstankar som varje a?r la?mnas till a?klagare sta?r revisorer fo?r ungefa?r 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke pa? att revisorer a?r den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den la?ga andelen rapporterade brott av revisorer kan fo?rklaras av att revisorer a?r beroende av ett fo?rha?llande till sina klienter ur ba?de ett socialt som ett affa?rsma?ssigt perspektiv.

SammanfattningBakgrund: HIV (Human Immunodeficiency Virus) Ă€r en kronisk sjukdom som har haft en epidemisk spridning och kan upplevas som bĂ„de psykiskt och fysiskt pĂ„frestande att leva med. De HIV-diagnostiserade personerna upplever att de ofta blir utsatta för stigmatisering och diskriminering i samhĂ€llet. Problemformulering: Ökningen av HIV har lett till en tĂ€tare kontakt mellan HIV-diagnostiserade personer och vĂ„rdpersonal. VĂ„rdpersonalens attityd gentemot HIV styr deras bemötande mot de HIV-diagnostiserade personerna. Syfte: Beskriva hur HIV-diagnostiserade personer upplever bemötandet frĂ„n vĂ„rdpersonal inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden.

Bakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett av vĂ„rt samhĂ€lles största folkhĂ€lsoproblem och dessutom ett globalt problem som ökar bland befolkningen vilket kan leda till framtida komplikationer som hjĂ€rt- och kĂ€rlsjukdomar samt diabetes. Stigmatiseringen av övervikt Ă€r ett problem dĂ„ det innebĂ€r ett individuellt lidande p.g.a. nedvĂ€rderande kommentarer. Övervikten pĂ„verkar mĂ€nniskan negativt bĂ„de pĂ„ ett fysiskt och psykiskt sĂ€tt. Syfte: Syftet med litteraturstudien Ă€r att beskriva vuxna mĂ€nniskors upplevelse av att leva med övervikt och fetma.

FrĂ„gor om var man kommer ifrĂ„n Ă€r nĂ„got som ofta stĂ€lls i dagens samhĂ€lle. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka upplevelsen av att leva med tre olika kulturer. Hur individer med en annan etnisk bakgrund Ă€n den svenska upplever sin kulturella tillhörighet och formar sina/sin identitet.  Jag vill studera hur mycket dessa individers hemmamiljö, samhĂ€llet samt deras vĂ€nner pĂ„verkar identitetsskapandet. Även i vilka situationer de vĂ€ljer att vara och bete sig pĂ„ ett visst sĂ€tt, samt vilka olika roller de eventuellt spelar i olika situationer. Detta Ă€r en sociologisk kvalitativ studie, med en fenomenologisk ansats som bygger pĂ„ sju intervjuer med individer i Ă„ldrarna 25-40 som biologiskt har tvĂ„ olika kulturella bakgrunder, och som lever i Sverige.

 Bakgrund: Forskning, tillgÄng till lÀkemedel och ökad kunskap om t ex hygien hos befolkningen har lett till att mÀnniskor lever lÀngre Àn tidigare. Möjligheten för mÀnniskor att röra sig mellan lÀnder och kontinenter har ökat och det leder till en ökad invandring. Syfte: att utifrÄn vetenskapliga artiklar belysa vÄrdpersonals erfarenheter ur möten med invandrare. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad pÄ nio vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och tvÄ kvantitativa. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO , Science Citation Index Expanded och ELIN.

Löneskillnader mellan kvinnor och mÀn pÄ arbetsmarknaden Àr ett vÀl utforskat Àmne i tidigare studier, sÄvÀl i Sverige som internationellt. Dessa studier utgÄr ofta ifrÄn att löneskillnaderna beror pÄ olika investeringar i humankapital mellan kvinnor och mÀn eller att vissa grupper utsÀtts för diskriminering pÄ arbetsmarknaden.I denna uppsats undersöks betydelsen av personalutbildning för lön med fokus pÄ sektorstillhörighet och könsskillnader i avkastning frÄn sÄdan utbildning. Detta görs utifrÄn humankapitalteorins antaganden om att utbildning ökar individers produktivitet och i förlÀngningen lönen. I uppsatsen ges en teoretisk bakgrund till hur personalutbildning förvÀntas inverka pÄ lön samt hur avkastningen frÄn personalutbildning förvÀntas skilja sig för kvinnor och mÀn och offentlig respektive privat sektor.För att undersöka detta anvÀnds svensk riksrepresentativ data frÄn LevnadsnivÄundersökningen 2000. Analysen genomförs i tre delar dÀr hela arbetsmarknaden först studeras följt av tvÄ analyser dÀr offentlig respektive privat sektor studeras separat.Resultaten visar pÄ ett klart samband mellan personalutbildning och högre lön, förutsatt att kausalitetsförhÄllandet inte Àr det omvÀnda.

Miljonprogrammet blev löftet om en modern bostad för alla bortom de odrÀgliga förhÄllanden som ansÄgs rÄda i stÀdernas gamla arbetarkvarter. Men det blev aldrig en miljon lÀgenheter, industrins blomstring avtog snabbare Àn vad man hade vÀntat sig och det vi idag kan se nÀr vi blickar tillbaka Àr de första stegen mot en ökad urban segregation. Sedan början pÄ nittiotalet har segregationen i Sverige ocksÄ kommit att fördjupas, nÄgot som visar sig frÄn sin allra tydligaste sida i de stora stÀderna. Den boendesegrega-tion vi idag ser prÀglas av bÄde sociala och etniska förtecken som direkt och indirekt pÄverkar mÀnniskornas vardagsliv i de forna miljonprogramsomrÄdena, och inte minst de ungdomar som vÀxer upp dÀr. I Göteborg Àr denna segregation ett tydligt faktum, vilket bland annat manifesterar sig i de ?satellitförhÄllanden? som framför allt prÀglar de nord-östra stadsdelarnas relation till den övriga staden, och i de ojÀmlika relationer som rÄder mellan olika stadsdelar och mellan centrum och periferi (Sernhede 2002).

Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som tvÄ lÀseböcker för skolans yngre Äldrar kan innehÄlla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, förestÀllningar och normer som sprÄket i böckerna förmedlar till lÀsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fÄtt agera som bÄde det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar frÄn normkritisk pedagogik har jag strÀvat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i lÀseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat Àr fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant.

Begreppet heteronormativitet anvÀndes i litteraturen första gÄngen 1993. Begreppet gÄr att finna i ordböcker och lexikon frÄn 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess anvÀndning. VÄrdrelationer kan och bör utvecklas till en vÄrdande relation, vilket bygger pÄ en kontakt innefattande kropp, sjÀl och ande mellan vÄrdare och patient.

Syftet med undersökningen Àr att se hur arbetsförmedlare i Norrbotten upplever invandrarnas situation pÄ arbetsmarknaden, samt hur de upplever att arbetsgivarna bemöter invandrarna vid rekryteringen. Kvalitativ metod har anvÀnts och arbetsförmedlare runt om i lÀnet har intervjuats. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr olika begrepp samt in- och ut-grupp och dekvalificeringsteorin. Undersökningen visar pÄ att fördomar och diskriminering förekommer, men att det mest handlar om rÀdsla och okunskap hos arbetsgivare. SprÄket ansÄgs som det allra viktigaste verktyget för att ta sig in pÄ arbetsmarknaden.

Varje Är placeras över 1000 ungdomar inom Statens Institutions Styrelse (SiS), varav ungefÀr hÀlften placeras för behandling. Studiens frÄgestÀllningar Àr: I vilken grad uppfattar behandlingsplacerade ungdomar inom SiS att de fÄr hjÀlp med sina familjeproblem? Finns det synliga samband mellan ungdomarnas könstillhörighet eller etniska ursprung och deras skattade upplevelse av hjÀlp med familjeproblem under placeringstiden? För att besvara frÄgorna har kvantitativ arkivdata analyserats, material som vid in- och utskrivning av ungdomar samlats genom strukturerade ADAD-intervjuer (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Studien visar att ungdomarnas upplevelse av hjÀlp kan delas in i tre kategorier; ?över förvÀntan? 27%, ?motsvarar förvÀntan? 41%, ?mindre Àn förvÀntat?, 32%.

Syftet med denna uppsats var att med utgÄngspunkt frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv undersöka hur tvÄ kÀnda företags presentationer av en önskvÀrd arbetssökande kan tolkas. Kritisk diskursanalys ur genusperspektiv utfördes pÄ texter frÄn H&Ms och IKEAs hemsidor. Av intresse var hur individen konstrueras i Internetbaserade företagspresentationer. Genom analys identifierades diskurser samt subjektpositioner som skapats i texterna. Fokus lÄg genomgÄende pÄ konsekvenser av sociala konstruktioner och pÄ oavsiktlig diskriminering vid rekrytering.

Diversity Marketing eller mÄngfaldsmarknadsföring Àr ett fenomen som har spridits frÄn USA till andra delar av vÀrlden senaste decennierna. Etnicitet och kulturell tillhörighet uppfattas allmÀnt pÄverka bland annat konsumtionsmönster och individers preferenser. Det innebÀr att etnicitet har kommit att bli en segmenteringsvariabel och uppfattas vara ett tillÀmpbart marknadsföringsverktyg. VÄr utgÄngspunkt för uppsatsen Àr att etnicitet och kulturell tillhörighet inte problematiseras i de sammanhang dÀr Diversity Marketing förekommer. Dessutom finns det en direkt risk att en betoning av till exempel etnicitet bidrar till att individer kategoriseras och fastnar i oförÀnderliga identiteter.

HÀlso- och sjukvÄrdspersonal har ett ansvar att ge alla patienter god vÄrd pÄ lika villkor. Icke-heterosexuella har en historik av att diskrimineras och att stÀmplas som avvikande. Heteronormativiteten, dÀr heterosexualiteten fungerar som norm, genomsyrar hÀlso- och sjukvÄrden. Det har visat sig finnas brister i bemötandet av icke-heterosexuella patienter och att de i högre grad har nedsatt psykiskt vÀlbefinnande Àn heterosexuella. Syftet med vÄr litteraturstudie var att undersöka hur icke-heterosexuella patienter upplever sig bli bemötta i hÀlso- och sjukvÄrden samt vilka faktorer som pÄverkar bemötandet.