Nystartsjobben har skapats som ett politiskt projekt av den borgerliga regeringen som tilltrÀdde 2006 för att underlÀtta ett ÄterintrÀde in i arbetslivet för personer som har svÄrt att hitta ett arbete. Syftet för denna uppsats har varit att studera om de skillnader som finns mellan Sveriges kommuner Äterspeglas i antalet nystartsjobb pÄ kommunnivÄ. För att studera hur skilda egenskaper hos kommuner pÄverkar det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till respektive kommuns arbetsföra befolkning anvÀnds ekonometrisk metod i form av en regressionsanalys. Regressionsanalysen visade pÄ ett positivt statistiskt signifikant samband mellan det procentuella antalet arbetslösa per kommun och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun av kommunens arbetsföra befolkning. Regressionen visade ocksÄ pÄ ett positivt statistiskt signifikant samband mellan antalet kommuninvÄnare i procent av kommunens totala invÄnarantal som slutfört grundskoleutbildning och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till den arbetsföra befolkningen i kommunen; respektive ett negativt statistiskt signifikant samband med det procentuella antalet kommuninvÄnare som endast slutfört en tvÄÄrig gymnasieutbildning sett till kommunens totala invÄnarantal.

Syftet med studien Àr att utifrÄn professionellas erfarenheter av att arbeta med ungdomar som har förlorat tilliten för svenska myndigheter öka förstÄelsen för de ungas situation samt för möjligheten att öka de ungas tillit genom sociala projekt som exempelvis mÀnniskan bakom uniformen.Denna studie Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer. Valet av den kvalitativa utgÄngspunkten kommer ur den humanistiska tolkningsmetoden hermeneutiken, detta för att förstÄ och analysera djupare i ungdomarnas tankar och kÀnslor.Studiens resultat, utifrÄn intervjuer med de professionella pÄ omrÄdet handlar om det sociala problemet utanförskap. De professionella beskriver hur utanförskapsproblematiken, diskriminering och boendesituationer ligger bakom den förlorade tilliten för svenska myndigheter bland ungdomar i dessa omrÄden. Vidare talar de professionella om de levnadsförhÄllanden som mÄnga ungdomar lever under och hur det pÄverkar de unga. De professionella beskriver hur den mentala sjÀlvkÀnslan Àr lÄg och hur detta hÀnger ihop med medvetenheten om sig sjÀlv som invÄnare i en förort.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat Àr: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

SammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur nÄgra internationellt adopterade förhÄller sig till sitt ursprung och sin identitet. Delsyftet Àr att undersöka om de adopterade intervjupersonernas identitet pÄverkas av att vara med i en förening för adopterade. Uppsatsens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur definierar intervjupersonerna sin etniska tillhörighet? Hur definieras deras etniska tillhörighet av omgivningen? Vilka faktorer har varit viktiga för hur intervjupersonerna förhÄller sig till sitt ursprung och sin identitet? Har adopterades föreningar betydelse för intervjupersonernas identitetsformande? Det empiriska materialet bestÄr av sex halvstrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och tvÄ mÀn. HÀlften av intervjupersonerna Àr medlemmar i en förening för adopterade.

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förstÄelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tÀnkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgÄngspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmÀnhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus lÀggs pÄ utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom fÀrgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrÄn teori och forskning.Resultat Studien visar att sÄvÀl personlig som formell kompetens vÀrdesÀtts i rekryteringsprocessen. NÀr de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen anvÀnds i huvudsak traditionella urvalsinstrument sÄsom granskning av CV och betyg, anstÀllningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka i vilken utstrÀckning som Halmstads kommun har inkluderat boendesegregationsfrÄgan i sin översiktplanering, samt om hanterandet av frÄgan i samband med den fysiska planeringen har genererat goda förutsÀttningar för att implementera eventuellt förekommande integrationsmÄl. Metod: Samtalsintervjuer med fem tjÀnstemÀn och fem politiker för att studera hanterandet av integrationsfrÄgan i beredningen och verkstÀllandet av den kommunövergripande översiktsplanen för Halmstads kommun frÄn Är 2000. Metoden bestÄr ocksÄ av beskrivande idéanalys av översiktsplanen för att kunna avgöra dess tydlighet och giltighet avseende integrationsfrÄgan pÄ bostadsmarknaden i Halmstad.Resultat: Det har kunnat pÄvisas att Halmstads kommun har angett mÄlet att motverka segregation i översiktsplanen, men det har samtidigt funnits stora problem som försvÄrat implementeringen av detta mÄl och styrningen av bostadsmarknaden mot integration. Under beredningsfasen förelÄg det problem med att inkludera integrationsfrÄgan dÄ man utgick frÄn en traditionell syn pÄ samhÀllsplanering som innefattade andra vÀrden Àr integration. Framför allt dominerade mer tekniska vÀrden under beredningen av planen.Under beslutsfasen försvÄrades implementeringen av att översiktsplanen varken var tillrÀcklig tydlig eller giltigt för att kunna fungera som vÀgledning för de implementerande organen.

SprÄkundervisningen skall idag leda till kommunikativ kompetens och interkulturell förstÄelse. Tidigare forskning har visat att lÀroboken har en stark stÀllning och auktoritÀr roll i engelskundervisningen. Studier har visat att etnisk tillhörighet ofta framstÀlls som traditionell och ensidig. Uppenbara rasistiska element har försvunnit men schablonmÀssiga framstÀllningar finns fortfarande kvar i lÀroböckerna.I examensarbetet studeras hur kulturella inslag med betoning pÄ etniska stereotyper och schablonmÀssiga förestÀllningar presenteras i tvÄ lÀroböcker i engelska framtagna för skolÄr nio i grundskolan. ForskningsfrÄgorna syftar till att visa hur respektive lÀrobok skildrar kulturella inslag samt om dessa innehÄller etniska stereotyper.

BakgrundStamcellsforskning har utvecklats de senaste Ärtiondena och Àr idag ett behandlingalternativ, för flertalet sjukdomar. Stamceller Àr ursprungsceller för alla typer av blodceller och vid transplantation anvÀnds stamceller tagna frÄn benmÀrg, navelstrÀngsblod och/eller perifert blod. Transplantationen kan antingen ske autologt, dÀr personens egna stamceller anvÀnds, eller allogent, dÀr stamcellerna hÀrstammar frÄn en donator. Om kroppen avstöter de donerade stamcellerna sker en immunologisk reaktion kallad graft-versus-host disease.I samband med transplantationen genomgÄr personerna i regel cytostatikabehandling med eller utan kroppsbestrÄlning, vilket kan medföra negativa följder som bland annat pÄverkar personens förmÄga att inta oral nutrition. För en sjuksköterska Àr det viktigt att uppmÀrksamma och lindra en persons sjukdomsupplevelse samt motverka komplikationer.

Att leda för en mÄngfaldig verksamhet Àr en utmaning för ledare oavsett organisation. Att vÀrna om alla mÀnniskors lika rÀtt och inte diskriminera Àr ett krav i ett demokratiskt samhÀlle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora Àr kraven pÄ den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbÀttrad folkhÀlsa tillgÀngliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.

BAKGRUND: Antal invandrare i Sverige har ökat stÀndigt varje Är. Sjuksköterskan behöver ofta vÄrda invandrarpatienter i dagens mÄngkulturella samhÀlle. En litteraturöversikt av empiriskt studier avseende invandrarpatienters upplevelser genomfördes för att skaffa djupare förstÄelse för hur invandrarpatienter upplever sin hÀlsa.SYFTE: Syftet Àr att utifrÄn ett patientperspektiv beskriva faktorer som pÄverkar upplevelsen av hÀlsa för patienter med invandrarbakgrund i Sverige.METOD: En litteraturöversikt med kvalitativ ansats anvÀndes i studien. Sedan analyserades de valda artiklarna enligt Fribergs analysmodell. Författarna sökte likheter respektive skillnader i artikelresultaten för att utgöra resultatet i studien med tema och subtema.RESULTAT: Analysen av tio empiriska studier visar att invandrare i Sverige upplevde sÀmre hÀlsa efter migrationen.

Bakgrund: Hiv-infektionen kan spĂ„ras tillbaka till Ă„r 1959 och Ă„r 2007 uppskattades 33 miljoner vara infekterade med hiv vĂ€rlden över. År 2008 uppskattades ca 5000 personer leva med hiv i Sverige. Hiv smittar bland annat genom sexuell kontakt och blod. Bemötandet av hiv-positiva patienter kan skilja sig frĂ„n bemötandet av patienter med andra svĂ„ra sjukdomar. Tidigare studier visar att flera faktorer pĂ„verkar hur sjuksköterskor bemöter hiv-positiva patienter, till exempel fördomsfrihet, acceptans och tidigare erfarenhet av denna patientgrupp.

SAMMANFATTNINGBakgrundPersoner som röker och som ska genomgÄ en operation som krÀver anestesi har ökad risk att drabbas av komplikationer. Genom rökavvÀrjningsprogram erbjuds personer hjÀlp att sluta röka. Vad det Àr som fÄr den enskilda individen att motivera sitt val av rökvanor leder fram till arbetets syfte.SyfteSyftet Àr att öka förstÄelsen för hur personer tÀnker kring valet av rökstopp och behovet av stöd frÄn sjukvÄrden.MetodEn kvalitativ litteraturstudie som presenterar 18 kvalitativa studier, vilka har analyserats med en enklare syntetisering.ResultatUtifrÄn de inkluderade artiklarnas centrala teman bildades tre nya teman. De nya temana delades in utifrÄn vilka faktorer som hindrade (Hinder för rökstopp) respektive motiverade (Motiverande faktorer till rökstopp) personerna till att sluta röka samt vad dessa personer önskade av sjukvÄrden (Vad som önskas av sjukvÄrden). Tankarna kring valet av rökstopp och behovet av stöd frÄn sjukvÄrden Àr individuellt.

Studien har syftat till att utifrÄn ett intersektionellt perspektiv analysera lÀromedlet Hem- ochkonsumentkunskap Äk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens mÄlsÀttning har varit att lyfta vilka vÀrden och normer som konstrueras ochförmedlas genom lÀromedlet. Vidare har dessa normer och vÀrden diskuterats mot dem somtillskrivs i lÀroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det vÀsterlÀndska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jÀmstÀllda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om VÀst. Myterna symboliserar de förstÀllningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misÀr.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrÄn att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och dÀrför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i sÄ fall innebÀra att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hÀlso- och sjukvÄrden.Undersökningen har genomförts i form av en kartlÀggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, dÀr 58 verksamhetschefer tillhandahÄllit information gÀllande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att tÀcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefÀr hÀlften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast Ätta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrÄn att de bÄde hade erfarenhet och sjÀlvskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Inom EU upprÀtthÄlls en inre marknad dÀr fri rörlighet för varor, personer, tjÀnster och kapital sÀkerstÀlls. Friheterna innebÀr att all diskriminering pÄ grund av nationalitet i med-lemsstaternas nationella lagstiftning ska avskaffas, vilket följer av EU-rÀttens företrÀde framför nationell lagstiftning nÀr regelverken kolliderar.Om en lagstiftning verkar begrÀnsande för nÄgon av dessa friheter mÄste reglerna rÀttfÀrdi-gas eller Àndras. RÀttfÀrdigande kan ske genom de fördragsstadgade undantagen eller ge-nom ett undantag som accepterats i EU-domstolens rule of reason-doktrin.De svenska reglerna för uttagsbeskattning har under de senaste Ären utvecklats efter EU-rÀttens praxis. Senast i november i fjol meddelade EU-domstolen ett avgörande som Ànd-rade förutsÀttningarna för rÀttfÀrdigandet av begrÀnsningar av etableringsfriheten. Den 1 januari i Är uppdaterades anstÄndsreglerna för inbetalningen av uttagsskatten.