BAKGRUND: HIV (Humant Immunbrist Virus) är en infektion som är spridd över hela världen. År 1981 då HIV beskrevs för första gången associerades smittan med homosexualitet och bisexualitet bland män samt intravenöst missbruk. Trots mer kunskap om hur viruset sprids förekommer fördomar och diskriminering av patienter med HIV från både allmänheten och vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att det finns en ovilja bland vårdpersonal att vårda patienter med HIV. SYFTE: Studiens syfte var att beskriva HIV-patienters upplevelser av mötet med vårdpersonal.

Bakgrund: Obesitas har ökat med nästan 50 procent sedan 1980 och idag lever uppskattningsvis 500 miljoner vuxna människor med obesitas. Enligt forskning i västvärlden råder negativa uppfattningar om människor med obesitas vilket kan leda till diskriminering och stigmatisering. I vården behöver patienter med obesitas ofta mer omvårdnad än normalviktiga samt utrustning som är anpassad för deras storlek.Syfte: Att beskriva vilka erfarenheter sjukvårdspersonal har av att vårda patienter med obesitas.Metod: En litteraturstudie av 11 studier med kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Fyra teman framkom i resultatet. Ansvar, Kunskap om obesitasbehandling, Attityder och Omvårdnad. Samtlig sjukvårdspersonal är överens om att obesitas ska behandlas och att de har ett ansvar att hjälpa patienterna.

SammanfattningBakgrund: HIV (Human Immunodeficiency Virus) är en kronisk sjukdom som har haft en epidemisk spridning och kan upplevas som både psykiskt och fysiskt påfrestande att leva med. De HIV-diagnostiserade personerna upplever att de ofta blir utsatta för stigmatisering och diskriminering i samhället. Problemformulering: Ökningen av HIV har lett till en tätare kontakt mellan HIV-diagnostiserade personer och vårdpersonal. Vårdpersonalens attityd gentemot HIV styr deras bemötande mot de HIV-diagnostiserade personerna. Syfte: Beskriva hur HIV-diagnostiserade personer upplever bemötandet från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården.

Syftet för uppsatsen var att undersöka förhållandet mellan religion och politik i det amerikanska samhället med fokus på hur kristendomen påverkar skolundervisningen. Fokus har lagts på områdena: sexualundervisning, homosexualitet, abort och skapelselära kontra utvecklingsteori. Metodologiskt har studien genomförts med analys av aktuell och relevant litteratur och av två religionssociologiska surveyer. I mitt resultat har jag hittat betydande skillnader i hur sexualundervisningen genomförs, de största skillnaderna var mellan sydstaterna i bibelbältet och de nordöstra delstaterna. Betoningen låg på sexuell avhållsamhet före äktenskapet.

Denna studie är en forskningsöversikt med syfte att undersöka hur barnets bästa i form av identitetsskapande, familjerelationer och etnicitet tillgodoses vid familjehemsplacering i släktinghem. Frågeställningar för att besvara syftet var; vad visar forskningen beträffande barns behov av stabilitet i relationer och identitetsutveckling vid släktingplacering? Utifrån detta tittar vi även på de etniska aspekterna, eftersom lagen är tydlig med att barn med annat etniskt ursprung, helst ska placeras inom släkten. Till tidigare forskning har vi använt oss av fem forskningsöversikter skrivna inom området släktingplaceringar. Teoretiska utgångspunkter i studien är familjerelationer och identitet.

Syftet med arbetet är att diskutera hur skolan och i synnerhet lärarens förhållningssätt påverkar elevens identitetsskapande i en mångkulturell skola. Metoden för den empiriska insamlingen är kvalitativa intervjuer då studien är baserad på elevuppfattningar och upplevelser under grundskolan. Genom samtal med vuxna före detta elever och ungdomar med annan etnisk bakgrund har det framkommit att de har liknande erfarenheter från grundskolan. De upplever att lärarnas förhållningssätt har haft stor inverkan på deras identitetsskapande och skolprestationer. Studiens fokus ligger på hur lärarnas förhållningssätt till eleverna inverkar på deras identitetskapande, självkänsla och skolprestationer. Undersökningen är byggd på intervjuer och genomfördes under en vecka med före detta elever och ungdomar.

Sveriges medlemskap i EU har genom principen om fri rörlighet inneburit öppnare gränser för medborgare inom EU och också ett flertal ändringar i den svenska regleringen. Den här uppsatsen handlar om den fria rörligheten för tjänster inom EU, med fokus på EG-rätten, svenska regleringar och hur den svenska arbetsrätten påverkas av den fria rörligheten för tjänster. I uppsatsen utreder jag gällande reglering i Romkonventionens fyra friheter, utstationeringsdirektivet, utstationeringslagen, lex Britannia och jag har också koncentrerat mig på förslaget till tjänstedirektiv, vilket lades fram av kommissionen den 13 januari 2004. Nära knutet till den fria rörligheten för tjänster är begreppet social dumping, vilket jag redogör för samt kopplar till det aktuella Vaxholmsfallet. Vaxholmsfallet har väckt mycket uppmärksamhet under det senaste året på grund av en konflikt gällande stridsåtgärder, mellan utländsk arbetsgivare med arbetstagare utstationerade i Sverige och svenska fackliga arbetstagarorganisationer, i vilket det anses att svensk lagreglering bryter mot det grundläggande förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet.

Syftet med undersökningen är att belysa en aspekt av det kommunala flyktingmottagandet nämligen boendet och hur flyktingen kommer att bo är en viktig del av integrationsprocessen av flyktingar när de kommer till ett nytt land och en kommun. Min uppsats fokuseras på, etnisk boendesegregation, integra¬tion samt främlingsfientlighet. Hur ser det kommunala flyktingmottagandet ut för flyktingar i en kommun?, Hur upplever flyktingar deras integration in i samhället?, Vad anser svenskar om boen¬desegregation och integration av flyktingar? Upplever svenskar och flyktingar boendesegregation i kommunen?, Kan boendesegregation vara en bi¬dragande orsak till främlingsfientlighet?. Studien bygger på en kvalitativ metod av fyra flyktingar och tre svenskar inklusive en offentlig person i en kommun i norra Sverige.

Denna uppsats inleder med att visa hur orsakerna bakom Darfurkonflikten till stor del ligger på strukturell nivå, det vill säga att socioekonomiska och politiska faktorer varit avgörande konfliktutlösare.Uppsatsens utgångspunkt är dock att ovan nämnda strukturella konfliktorsaker ej fullt ut kan förklara varför konflikten fått en så våldsam utveckling som folkmord och etnisk rensning. Utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv analyseras därför alternativa orsaker bakom våldsutvecklingen genom tillämpande av socialpsykologiska teorier kring identitet, hot- och fiendebilder.Valda socialpsykologiska teorier illustrerar således hur identitetskonstruktion och negativa föreställningar om "de andra" är centrala aspekter i Darfurkonflikten där de etniska identitetsmarkörerna "arab" och "afrikan" växt sig starka de senaste åren. Tajfels kategoriseringsteori, Northrups eskaleringmodell och Azars PSC-teori är några av dessa teorier som kastar ljus över möjliga förklaringar till detta genom att sammanlänka olika faktorer bakom identitetskonstruktion. Återkommande teman här är rädsla, osäkerhet och icke uppfyllda grundläggande mänsliga behov såsom exempelvis ekonomisk- och politisk trygghet och social säkerhet.Osäkerhet och rädsla för den egna gruppens identitet och överlevnad är således nyckeln till att förstå våldsutvecklingen i Darfur, där socialpsykologiska, men även till viss del strukturella, faktorer på olika sätt påverkar..

Three different factors are thought to be involved in the increased segregation in Stockholm: the living segregation, scientific and political dissonances and the social economical factor. Many segregated areas have many inhabitants with foreign background. Schools in these areas have a higher number of students with lower grades compared to other schools with higher number of students that are ethnical Swedes. Jordbromalmsskolan is a school in Haninge kommun that is one of the seven schools in Stockholms suburbs where students graduate with the lowest grades. The school is suffering from a very bad reputation because of many problems like fights between students and lack of resources like purchase stop.

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat är: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

Syfte Genom att undersöka hur rekryterare bedömer personlig kompetens vid rekrytering av personalvetare syftar uppsatsen till att bidra med ökad kunskap och förståelse för hur personlig kompetens bedöms och vilka tänkbara konsekvenser dylika bedömningar kan leda till.Teori/Tidigare forskning Den teoretiska utgångspunkten tas i teori kring kompetens och rekrytering i allmänhet och forskning kring bedömning i synnerhet. Fokus läggs på utmaningar och konsekvenser av bedömning av personlig kompetens.Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpades och empirin insamlades i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med rekryterare. Genom färgkodning kategoriserades resultatet och analyserades och diskuterades utifrån teori och forskning.Resultat Studien visar att såväl personlig som formell kompetens värdesätts i rekryteringsprocessen. När de formella kompetenserna visat sig uppfyllda flyttas fokus mot kandidaternas personliga kompetens. Vid bedömningen används i huvudsak traditionella urvalsinstrument såsom granskning av CV och betyg, anställningsintervju, olika typer av tester samt referenstagning.

This study investigates and analyzes experiences of discrimination and racism among social work students, focusing on how these issues occur between peers rather than through hierarchical dynamics, such as interactions with faculty. The research aims to shed light on the academic challenges faced by students with foreign backgrounds, as defined by Statistics Sweden (SCB), particularly those who experience discriminatory practices and behaviors within the academic environment. The study adopts a qualitative methodology, utilizing semi-structured interviews to explore the lived experiences of these students. Participants were selected based on their enrollment in social work programs and their identification as having a foreign background. Data was analyzed thematically to uncover recurring patterns and insights into the participants' experiences.

Syftet med denna studie var att jämföra antalet anpassade utomhuslekplatser i Norrlands kommuner sedan 2001, och få svar på de ansvarigas uppfattning gällande tillgänglighet och anpassning, då tidigare studier visat på brister gällande dessa områden. Barn med funktionsnedsättning riskerar att uppleva social isolering och diskriminering om utomhuslekplatsers fysiska miljö skapar barriärer. Enligt funktionshinderpolitiken ska Sveriges allmänna platser och byggnader vara tillgängliga för alla år 2016. Metod: En enkätundersökning med mixad metod genomfördes där enkäter postades till de ansvariga för utomhuslekplatser i Norrlands 54 kommuner. Resultat: Resultatet jämfördes genomgående med en studie från 2001.

Background: HIV is a worldwide spread disease with many deaths. People with the disease have previously been met with attitudes, stigma and discrimination in various contexts. A caring relationship should be built on empathy, respect and communication, where the patient is not seen as their illness, but as a person. Today, there are laws that are there to protect the patient, however, there is a lack of knowledge about what is current. Health care workers knowledge in the 2000s has improved, but there is still a lack of knowledge.Aim: To illustrate how patients with HIV experience health care.Method: The literature review was conducted with twelve scientific articles of which two articles were quantitative and the other qualitative.Results: The results revealed three main themes; Different expressions of fear, Perceived negative attitudes and stigmatization, as well as The wish to be lovingly treated in health care.