Syftet med denna uppsats var att studera bosniska ungdomars upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige. Studiens frÄgestÀllning var: Hur beskriver ett mindre urval bosniska ungdomar sin upplevelse och hantering av sin livssituation i Sverige i de tvÄ kulturella vÀrldar de lever i - den svenska och den bosniska? För att besvara frÄgestÀllningen tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr djupintervjuer genomfördes med fyra ungdomar ? tvÄ flickor och tvÄ pojkar i Äldern 15 ? 19 Är. Samtliga ungdomar Àr födda i Bosnien och kom till Sverige i början av 90-talet pÄ grund av kriget i Bosnien. Ungdomarna befann sig i olika faser nÀr det gÀller deras etniska identitet.

Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utlÀndsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering sÄ vÀljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benÀgenhet att vÀlja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som anvÀnds Àr semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen MichÚle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkÀnnande. Resultatet visar att juriststudenternas förÀldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation dÀr elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi.

BÄde svensk och internationell forskning har visat att diskriminerande strukturer Àr en del mÄnga universitetsstudenters vardag. Syftet med denna studie var att belysa hur kvinnliga studenter med utlÀndskt ursprung berÀttar om vardagsrasism och förhÄllningsstrategier i relation till vardagsrasism. Efter sex öppna intervjuer och en e-post intervju analyserades kvinnornas berÀttelser narrativt och utifrÄn ett intersektionellt perspektiv. Kvinnornas berÀttelser konstruerade en varierande vardagsrasism, vilken baserades pÄ ett samspel mellan kön och etnisk tillhörighet samt resulterade i förhÄllningsstrategier som humor, förminskande och distansering. Kvinnornas berÀttelser belyste vidare vardagsrasism som ett existerande problem, vilket inverkade pÄ deras förhÄllningssÀtt gentemot skilda delar av universitetsvÀrlden..

Jag har gjort fem kvalitativa intervjuer med ett idrottsledare om deras upplevelser av diskriminering inom idrotten. FÄ studier har gjorts om diskriminering inom idrotten och det Àr pÄ grund av detta som den hÀr uppsatsen kom till. Syfte Àr att belysa nÄgra idrottsledares upplevelser av diskriminering inom idrotten och vilka konsekvenser diskrimineringen kan leda till. Jag har utgÄtt frÄn diskrimineringslagens sju aspekter pÄ diskriminering. Jag har anvÀnt mig av Interpretative phenomenological analysis (IPA) med ett semistrukturerat upplÀgg pÄ intervjuerna dÀr jag försökt fÄ fram respondenternas livsvÀrld det vill sÀga hur respondentens vardagssituation ser ut.

Texten Àr utformad som en postkolonialistisk fallstudie av jÀmstÀlldhet och etnisk mÄngfald i Malmös arbetsliv. Malmös arbetsliv utgörs i denna uppsats av Arbetsförmedlingen och Malmö stad som arbetsgivare. Det postkoloniala perspektivet innebÀr en utveckling av genusperspektivet. Vi har i banor av ett forskningsmÀssigt nydanande begrepp, kallat intersektionalitet, sökt mot-svarigheter i praktiken genom intervjuer utförda med representanter frÄn Malmös arbetsliv. Vidare utförs en diskursanalys av Arbetsmarknadsverkets integrations- och antidiskrimineringsarbete och en viktig slutsats Àr att den saknar ett interagerande maktperspektiv dÀr kön och etnicitet samverkar.

MÄngfald och mÄngkulturella förhÄllanden nÀmns av Integrationsverket som viktiga inslag i det svenska samhÀllet och man arbetar dÀrför inom verket för att motverka etnisk diskriminering och rasism. Enligt Integrationsverket handlar frÄgan om etnisk mÄngfald ytterst om samhÀllets förmÄga att leva upp till principen om allas lika vÀrde oavsett etnisk, kulturell eller religiös bakgrund. Integrationsverket har en avgörande roll för integrationen i Sverige och centralt i verkets arbete Àr den etniska mÄngfalden och integrationen av utlandsfödda invÄnare. Nya invÄnare, som beviljats uppehÄllstillstÄnd, tilldelas av Integrationsverket en bok, ?Sverige ? en pocketguide?, med syfte att underlÀtta den första tiden i Sverige.

Syftet med min undersökning Àr att se hur lÀrare arbetar med Àmnesintegrering genom att lyfta in etnisk musik i undervisningen. Jag har undersökt tre Àmnen; musik, engelska och de samhÀllsorienterade Àmnena. Vilka faktorer pÄverkar lÀrares anvÀndande av etnisk musik? Vilka vinster lÀrare kan göra genom att integrera etnisk musik i undervisningen? Jag har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer som primÀrkÀlla. Svaren pÄ intervjuerna har jag tolkat med hermeneutisk tolkningsmetod.

Bakgrund: Andelen personer som lever med demenssjukdom har ?kat de senaste ?ren. De drabbas ofta av beteendem?ssiga och psykiska symptom vid demenssjukdom (BPSD). Symptomen p?verkar individen negativt och kan f?rs?mra livskvalit?n. L?kemedelsbehandling ?r en vanlig strategi f?r hantering av dessa symptom men detta bidrar ofta till biverkningar. Rekommendationerna f?r omv?rdnad vid demenssjukdom ?r i f?rsta hand icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet ?r att identifiera icke-farmakologiska omv?rdnads?tg?rder som kan lindra de beteendem?ssiga symptomen hos personer med demenssjukdom. Metod: Denna litteratur?versikt baserades p? s?kningar i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO.

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur man arbetar med barn av olika etnisk bakgrund som har sprÄkljudsproblem, samt om svÄrigheterna skiljer sig beroende pÄ vilken etnisk bakgrund som barnet har. Jag frÄgade mig hur specialpedagoger och logopeder arbetar med sprÄkljudsproblemen tillsammans med barn av olika bakgrund samt om det fanns sprÄkljudsproblem som var vanligare hos vissa etniska bakgrunder. För att göra detta intervjuade jag tre specialpedagoger samt en logoped som arbetar i skola och förskola. Slutsatserna som har kunnat dras av undersökningen Àr att de arbetsmetoder som anvÀnds vid stöttning av barn som har sprÄkljudssvÄrigheter inte skiljer sig beroende pÄ etnisk bakgrund utan frÀmst beroende pÄ var i sin sprÄkliga utveckling som de befinner sig. Det har ocksÄ konstaterats att det inte gÄr att dra nÄgra slutsatser om en koppling mellan etnisk bakgrund och olika sprÄkljudsproblem..

Att arbetssökandes etnicitet spelar en stor roll i chanserna att fÄ ett arbete har tidigare visats (Arai, Schröder, Skogman Thoursie & Thoursie, 2006; Integrationsverket 2006). Kan en företagspolicy föresprÄkande lojalitet mot ingruppen leda till etnisk diskriminering? 96 studenter fick lÀsa en företagspresentation samt kravspecifikation angÄende en ekonomiassistenttjÀnst. Företagspresentationen fanns i tre betingelsegrupper, en kontroll- samt tvÄ manipulationsbetingelser av föresprÄkad lojalitet, svag respektive stark. Respondenterna fick dÀrefter under tidspress, vÀlja tre av de Ätta möjliga CV, som de ansÄg skulle gÄ vidare till intervju.

Detta arbete handlar om synen pÄ vÀrldsmusik och etnisk musik i tre svenska kulturskolor. Syftet med arbetet Àr att undersöka hur dessa kulturskolor ser pÄ och arbetar med genrenvÀrldsmusik och etnisk musik. Av intresse Àr ocksÄ att studera hur eller om de följer ellerkÀnner till kulturrÄdets rekommendationer och riktlinjer. I arbetet tar jag upp vÀrldsmusikenoch dess plats i Sverige, begreppet vÀrldsmusik samt teorier om hur kulturer förÀndras ochutvecklas hela tiden. Datamaterialet utgörs av tre kvalitativa intervjuer med tre enhetschefer frÄn tre olika kulturskolor som erbjuder vÀrldsmusik och/eller etnisk musik i undervisningen.Deltagande respondenter hade olika Äsikter om Àmnet, sÀrskilt angÄende terminologin inom omrÄdet sÄsom exempelvis begreppet vÀrldsmusik.

Europeiska Unionen (EU) arbetar bland annat med att förebygga diskriminering mellan medlemsstaterna. Diskriminering kan förekomma nÀr en person frÄn en medlemsstat vÀljer att etablera sig i en annan medlemsstat. Diskriminering föreligger nÀr tvÄ liknande situationer behandlas olika, vilket Àven Àr innebörden av likhetsprincipen som tillÀmpas nÀr dessa situationer ska faststÀllas. En sÀrbehandling kan bero pÄ nationalitet eller hemvist. Diskriminering pÄ grund av nationalitet benÀmns som öppen diskriminering och en sÀrbehandling som grundas pÄ hemvist kallas för dold diskriminering.

I Sverige bera?knas ca 24 % av befolkningen lida av so?mnbesva?r och vart tredje beso?k inom prima?rva?rden utgo?rs av personer som lider av na?gon form av psykisk oha?lsa. So?mnbesva?r a?r vanliga hos personer som har na?gon form av psykossjukdom och kan leda till att tillsta?ndet fo?rva?rras och tillfrisknandet fo?rsva?ras. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka omva?rdnadsa?tga?rder som finns att tillga? fo?r att fra?mja nattso?mnen hos personer med en psykossjukdom.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med HIV/AIDS upplever diskriminering och stigmatisering. Stigmatisering innebÀr att nedvÀrdera en persons mÀnsklighet och vÀrdighet. Diskriminering Àr handlingar till följd av stigmatisering och syftar till orÀttvis behandling dÀr en mÀnniskas underlÀgsenhet betonas. En kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats anvÀndes för att analysera 18 kvalitativa vetenskapliga artiklar frÄn olika lÀnder. I resultatet framkom fyra kategorier som svarade mot valt syfte.

Syftet med denna uppsats Àr att kartlÀgga hur arbetet med att öka den etniska mÄngfalden serut pÄ Habilitering & HÀlsa och vad det ger för konsekvenser för organisationen, detta medhjÀlp av en analys av tidigare erfarenheter och tillvÀgagÄngssÀtt inom omrÄdet.Tidigare forskning som ligger till grund för denna uppsats behandlar en kort beskrivning omhur den etniska mÄngfalden har utvecklats i Sverige. DÀrefter redogörs för den forskning somfinns kring problematiken med hög arbetslöshet bland mÀnniskor med en annan etniskbakgrund, tolkningen om vad som Àr etnicitet, hur den etniska mÄngfalden ser ut i olikaprofessioner pÄ den svenska arbetsmarkanden samt om rekrytering av etnisk mÄngfald.Den teoretiska referensramen bygger pÄ tvÄ teorier. Den första Àr tröghet till förÀndring iorganisationer dÀr teorin menar att det finns ett naturligt motstÄnd till förÀndring iorganisationer (Ahrne & Papakostas 2002). Den andra Àr teorin om kultur i affÀrslivet, dennateori menar att det finns tre lager som skapar en kultur som kan liknas med ett isberg(Trompenaars & Hampden- Turner 1997).Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metod och en abduktiv ansats vilka ligger till grund fördatainsamling samt analys.Habilitering & HÀlsa har bÄde mÄl och visioner med hur de vill att den etniska mÄngfalden iorganisationen ska se ut dock Àr ett grundproblem Àr att det inte finns sökande med annanetnisk bakgrund. Vidare Àr tidsaspekten ett problem dÀr H&H strÀvar efter att etnisk mÄngfaldska prioriteras men eftersom alla medarbetare i organisationen har en stor arbetsbörda ochpress finns det inte mycket tid över att lÀgga pÄ arbetet med etnisk mÄngfald.