Rwanda Àr ett land som har kommit att förknippas med det folkmord som intrÀffade 1994, men vad har egentligen hÀnt i landet sen dess? I denna uppsats Àr intentionen att undersöka den avstannade transitionsprocessen efter folkmordet, dÀr den sittande regimen har blivit alltmer auktoritÀr. Studien görs utifrÄn fyra relevanta perspektiv; den politiska kulturens betydelse för en demokratisk utveckling, aktörsperspektivet med ledande aktörers agerande som pÄverkansfaktor, internationella aspekter i form av externa aktörer och regionala konflikter och civilsamhÀllet som en grund för uppbyggnad och skydd av endemokratisk stat. Uppsatsen Àr av teorikonsumerande karaktÀr dÀr vi har valt att ta hjÀlp av ett flertal teoretiska skolbildningar för att förklara den politiska utvecklingen i Rwanda. De fyra perspektiven Àr beroende av varandra och vi menar att utan en samverkan dem emellan Àr en transition mot demokrati en oerhört svÄr uppgift för ett land med Rwandas förflutna..

Inom demokratiforskningen har forskare lÀnge pekat pÄ ekonomisk utvecklingspositiva effekter i demokratiprocesser. Dock finns ett antal lÀnder som avvikerfrÄn den modellen, exempelvis Singapore. Landet har gÄtt frÄn utvecklingsland tillmodernt industriland pÄ 50 Är, dock ges inte befolkningen grundlÀggande fri- ochrÀttigheter sÄsom yttrandefrihet.UtifrÄn teorin att det med ekonomisk utveckling i regel följer demokratisering,har vi i denna studie arbetat med Singapore som avvikande fall. Vi anvÀnderSingapore i en komparation med Sydkorea och Taiwan dÄ dessa haft liknandeekonomisk utveckling och Àr belÀgna i samma region, men vars politiska utgÄngvarit en annan. Vi har funnit faktorer som etnisk sammansÀttning, förhÄllande tillandra lÀnder i regionen, samt den unika politiska process som prÀglat landet harhaft en avgörande roll för den politiska utgÄngen i Singapore..

Syftet med denna uppsats var att först redogöra för vÀstvÀrldens allmÀnna syn pÄ muslimer och islam och dÀrefter kontrastera den bilden med hur muslimer sjÀlva vÀljer att bli portrÀtterade i den kanadensiska komediserien Little Mosque on the Prairie. Om Little Mosque on the Prairie Àr mer Àn bara en komediserie, hur verkar den dÄ för att beskriva det muslimska samfundet och islam? Vilka generaliseringar och fördomar Àr den tÀnkt att bekÀmpa? Med den hermeneutiska metoden som forskningsverktyg tolkade jag de Ätta avsnitten i seriens första sÀsong och kunde dÀrmed identifiera sex olika teman som serieskaparna arbetar med för att nyansera omvÀrldens bild av muslimer och islam. Slutsatsen blir att Little Mosque on the Prairie framstÀller islam och dess utövare som en fredlig religion, en mÄngfacetterad religion, en tolerant religion, en religion i stÀndig förÀndring, en alldaglig religion samt en annorlunda religion..

Upprepade gÄnger under de senaste Ären har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsÀkras sin konventionsenliga rÀtt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För nÀrvarande Àr de gömda barnens rÀtt till utbildning i landet helt beroende av att vÀlvilliga kommunala skolor sjÀlva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges Ätaganden finns det inte nÄgon rÀttighetsgivande lagstiftning, ej heller erhÄller de kommunala skolorna nödvÀndigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förÀndra situationen och dÀrigenom pÄ ett bÀttre sÀtt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 SkolgÄng för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

The aim of this study was to give an insight of the construction of girls in their relationships with friends and lovers in the Swedish magazine Julia. The magazine turns to girls of age nine to fourteen. The research questions were 1) What is the construction of the girls in their relationships with friends and lovers about in Julia? 2) How are girls constructed in their relationships with friends and lovers? Three issues of the magazine from the winter of 2014 were selected as material for the study. Critical discourse analysis (Fairclough, 1992, 2010) was the point of departure in the analysis.

The purpose of this study is to investigate ethnic discrimination in the recruitment process. National and international law protect individuals from ethnic discrimination by potential employers during the recruitment process.Despite the laws in place to protect human rights, minorities in society do not have the same opportunities in the labor market as the rest of the population. Minorities continue to have difficulties compared to Swedish nationals in the recruiting process. Highly educated immigrants seeking employment in Sweden continue to report being treated unfairly based on their ethnic background.Ethnic discrimination in the recruiting process is based on prejudice and stereotypes that affect decisions whether it is visible or hidden, intentional or unintentional.Under the law, it is not legal to base a decision on prejudices or stereotypes. Therefore, it is important for the employer to highlight the job requirements to ensure the recruitment process is ethical.

Studiens syfte var att undersöka varför anstÀllda anhörigvÄrdare av mellanöstnisk bakgrund inte utnyttjar fler delar av anhörigstöd och hur de kan pÄverkas att utnyttja fler delar av detta. Anledningarna var mÄnga och varierande mellan respondenterna. I undersökningen intervjuades sex personer av mellanöstnisk bakgrund om deras Äsikter till övriga erbjudna tjÀnster sÄsom tillfÀllig avlastning. Intervju av informell karaktÀr anvÀndes för att respondenterna skulle kunna samtala fritt om Àmnet. Deras Äsikter kunde kategoriseras till fyra övergripande rubriker (kultur, stöd inom familjen, kommunikation, tÀnkbara tjÀnster).

Det som idag Àr Bosnien och Hercegovinas konstitution Àr en del av Daytonavtalet, fredsavtalet för kriget 1992-1995. I den hÀr uppsatsen granskar vi konstitutionen utifrÄn hur den pÄverkar de etniska gruppernas interaktion. Bosnien och Hercegovinas politiska uppbyggnad har mÄnga likheter med consociational democracy. DÀrför kommer vi anvÀnda Donald L Horowitzs kritik av consociational democracy i vÄr analys. Vi granskar nÀrmare skolsystemet, valsystemet och ansvarsfördelningen mellan entiteterna och den federala regeringen och analyserar hur de pÄverkar tolerans och interaktion mellan de etniska grupperna i landet.

Huvudsyftet för denna studie var att undersöka hur mödrar till tonÄringar, med skilda kulturella erfarenheter och etniskt ursprung, upplevde sitt moderskap i det senmoderna sÄ kallade risk-samhÀllet idag. Syftet var att efterforska om det gick att pÄvisa likheter och/eller skillnader i hur mödrarna sÄg pÄ sjÀlva moderskapet och uppfostran och vilken betydelse etnicitet hade i sammanhanget. Resultat av denna studie skulle kunna pÄvisa implikationer för socialt arbete och politisk agenda.Studien baseras pÄ intervjuer med mödrar med kurdiskt, arabiskt och svenskt ursprung i fokusgrupper med blandade konstellationer. Totalt 23 mödrar intervjuades i fyra grupper under ca 2 timmar och dokumenterades genom film pÄ dator. Sex korta och öppna frÄgestÀllningar var formulerade och förberedda inför intervjuerna.

Afrika har sedan 90-talet blivit en synonym för kaos. OmvÀrldens bild av den afrikanskakontinenten prÀglas av inbördeskrig, svÀlt, etnisk rensning och anarki. Elfenbenskusten var enkontrast till detta fram tills 1999 dÄ ett inbördeskrig bröt ut som delade landet.Uppsatsen gör en ansats till att karakterisera konflikten enligt Mary Kaldors teori om nyakrig för att sedan studera det internationella systemets agerande i jÀmförelse med denkosmopolitik som Kaldor föresprÄkar som den systembild som krÀvs för att kunna lösakonflikter av det nya krigets slag.Fokus befinner sig pÄ externa aktörers agerande enligt kosmopolitik. Aktörer och dess roll -som FN och ECOWAS, samt Frankrike och Sydafrika diskuteras.Konflikten i Elfenbenskusten kan identifieras med Kaldors teori om nya krig. Detinternationella systemet har varit under stÀndig utveckling och man kan se att systemet meroch mer börjat anamma metoder som liknar kosmopolitik..

Uppsatsens frÄgestÀllning Àr: PÄ vilket sÀtt kan demokratisering fungera som konfliktlösningsmekanism efter folkmordet i Rwanda?Folkmordet i Rwanda kan ses i ljuset av att det var ett inbördeskrig med etniska grunder. För att lösa konflikter av denna typ driver vi tesen att demokratisering Àr den konfliktlösningsmekanism som Àr mest lÀmpad pÄ sikt. Vi applicerar teorier frÄn konfliktlösning och demokratisering, och kombinerar dessa för att nÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning. Consociationalteorin Àr vÄr huvudsakliga teori, dÄ den Àr utvecklad för etniskt splittrade samhÀllen.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

Uppsatsen handlar om kÀrleksrelationer mellan mÀnniskor med olika etniska ursprung. Vi vill undersöka hur omgivningen reagerar nÀr nÄgon i deras nÀrhet vÀljer att ingÄ en kÀrleksrelation med en person som har annan etnisk bakgrund. Vi vill ta reda pÄ kÀrlekens betydelse för paret i deras förhÄllande och hur kÀrlekens kraft övervinner parets problem samt konflikter i deras förhÄllande. Vi har Àven undersökt paret i relation till sin omgivning. Att ingÄ ett förhÄllande över etniska grÀnser kan innebÀra mÄnga kompromisser av sina egna levnadsmönster och vÀrderingar.

Genom att intervjua sex personer med iranskt pÄbrÄ har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av historieundervisning och de krav som de stÀller pÄ skolan. FrÄgornas svar har gett oss en uppfattning om hur historieundervisningen kan pÄverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förvÀntar sig fÄ frÄn historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vÀvt samman följande teoretiska utgÄngspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt vÄld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlÀgsen.

Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning Àr en konsekvens av att de avviker frÄn de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnds Messerschmidts structured action theory, som gÄr ut pÄ att individens handlingar och beteenden pÄverkas av och reproducerar den rÄdande sociala strukturen. I denna uppsats förstÄs den sociala strukturen som den ojÀmlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrÄn kön, klass och etnisk bakgrund. I vÄrt vÀsterlÀndska samhÀlle Àr det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nÄ upp till en normativ femininet som definieras utifrÄn liknande statusmarkörer.