I denna studie har jag undersökt vad fyra olika förskollÀrare anser om hur det Àr att arbeta i en mÄngkulturell förskola och om den mÄngkulturella sammansÀttningen i barngruppen har nÄgon betydelse för hur de arbetar med att nÄ de pedagogiska mÄlen pÄ förskolan. Intervjuerna gjordes pÄ tvÄ olika förskolor men i samma del av kommunen. Det som framkom av studien Àr att det inte Àr nÄgot annorlunda med en mÄngkulturell förskola förutom att det kan uppstÄ missförstÄnd pÄ grund av svÄrigheter med sprÄket. Samtliga förskollÀrare ansÄg det var oerhört givande att arbeta pÄ förskolorna och att de tyckte att det var en fördel att barnen tidigt fick lÀra sig att alla mÀnniskor Àr lika oavsett hudfÀrg och etnisk bakgrund. Det tycker att det Àr synd att de inom kommunen vÀljer att inte fördela de barn som finns som har utlÀndskt bakgrund pÄ flera förskolor i kommunen utan att de flesta kommer till deras förskolor.

Sverige Àr idag ett land med etnisk och kulturell mÄngfald. Numera ser vi en ökad segregering och marginalisering i samhÀllet, som mÄste motverkas. Det blÄser högerextrema vindar i politiken, och det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna, som sitter i Riksdagen, menar att andra partier misslyckats med integrationspolitiken och att massinvandringen bör stoppas. Regeringens diskurs om integrationspolitik Àr nÄgot som gör ansprÄk pÄ att vara sant och verkligt för detta Àmne. Den konstituerar vad som Àr möjligt för den invandrade pÄ sÄ sÀtt att den integrationspolitiska diskursen reglerar exempelvis att alla har rÀtt till arbete, vilket pÄ ett sÀtt utgör diskursens maktförhÄllanden.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för hur integration och etnisk tillhörighet kan pÄverka ensamkommande barns identitetsutveckling. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr empirin bestÄr utav semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som kom till Sverige som ensamkommande. Vi har analyserat intervjumaterialet genom att utgÄ ifrÄn Meads teori kring symbolisk interaktionism, Antonovskys tankar om att individen behöver en kÀnsla av sammanhang och empowerment. Resultatet visar att sprÄkkunskaper, utbildning och meningsfulla fritidsaktiviteter Àr viktiga faktorer för en god integration för ensamkommande barn, och att deras etniska bakgrund Àr viktig för deras identitet. Hur integrerade de Àr pÄverkar bÄde deras möjligheter till att "lyckas" i Sverige och ökar chanser för en starkare identitetskÀnsla.

In what way has the ethnic housing segregation changed from the 1970ÂŽs until today and has the politics concerning these matters dealt with the ethnic segregation as a phenomenon that occur due to free choices of ethnic groups or as a stigmatization and marginalization of ethnic groups? To be able to find out what actual changes there are to be seen in the political measures regarding the ethnic housing segregation from the 70ÂŽs until today, I have made a discoursive investigation of some of the states official investigations from each of the decades. I chose to focus on a qualitative analysis and my theoretical framework consists of theories considering grouprights as well as structural and cultural explanations.I realize that the changes have been proportionately high retorically, but the actual changes have not been that obvious. I find a retorical development that has changed from the idea of the great impact of the immigrant in the ethnic segregation process, at the same time as huge differences between groups emerge, to establish a gap between us an them and a stigmatization of ethnic groups. The development somehow seems to have reconnected to the first stage.

Uppsatsen besvarar frÄgan hur höglÀsning av skönlitteratur med historie- och religionsinslag kan anvÀndas som pedagogiskt verktyg för att stimulera historiemedvetande och reflektion kring livsfrÄgor frÄn skolÄr 1. Arbetet visar hur höglÀsning av skönlitterÀra böcker som tar upp historiska hÀndelser och viktiga livsfrÄgor, i kombination med samtal och diskussioner, utvecklar den empatiska mognaden hos eleverna och skapar en grund för tidigt historiemedvetande. En studie har genomförts i tvÄ klasser med olika social och etnisk bakgrund. Ett höglÀsningsprojekt utvecklades och genomfördes sedan pÄ samma sÀtt i de tvÄ klasserna. Valet av skönlitteratur och arbetsmetoden lyfts fram som viktiga för framgÄng med projektet.

I denna uppsats utreds om det otydligt definierade begreppet mÄngfald kan överföras frÄn visioner i kulturpolitiska dokument till handling i Malmös kultursektor. Som förklaringsmodell anvÀnds Nils Brunssons teori om organisatoriskt hyckleri. Uppsatsen Àr uppdelad i tvÄ delar, varav den första behandlar hur det talas om mÄngfald i nÄgra styrande kulturpolitiska dokument medan den andra behandlar mÄngfaldsbegreppets överförande till handling.I del ett konstateras, med hjÀlp av en textanalys som har sin utgÄngspunkt i tidigare kulturpolitisk forskning, att begreppet mÄngfald förekommer i tvÄ sammanhang: i den första betonas kulturell artrikedom och i den andra identitetspolitisk grupptillhörighet, frÀmst etnisk sÄdan. I del tvÄ undersöks arbetet med mÄngfald i Malmös kultursektor med hjÀlp av en analys av samtalsintervjuer.Slutligen konstateras att begreppet mÄngfald, under förutsÀttning att definitionen kommer inifrÄn verksamheten, kan överföras frÄn prat till handling..

Multietniska individer antas stÄ inför större utmaningar Àn monoetniska individer nÀr de gÀller att utveckla och anta en etnisk identitet. Huvudsyftet med studien var att ta reda pÄ vilka upplevelser och erfarenheter multietniska individer i Sverige delar. En kvalitativ intervjustudie genomfördes, fem mÀn och fyra kvinnor i Äldrarna 20-27 deltog. Deltagarna upplevde att de bÄde kÀnde att deras identitet har influerats av tvÄ olika kulturer samt att de uppstod situationer dÀr de kÀnde sig kluvna och osÀkra krig sin etniska identitet. Resultatet visade att det fanns olika faktorer som kunde pÄverka den multietniska identitetsutvecklingen och att deltagarna valde att etniskt identifiera sig pÄ olika sÀtt.

In this degree project I have studied how an anti-discrimination bureau can adapttheir online information to the target group ? immigrants who only have modestunderstanding of the Swedish language. This group is often subject of discriminationmatters, and therefore it?s important that they can take part of the information.To find answers to my questions I have studied different relevant theories, performeda readability analysis on the online information and have had qualitativeinterviews with representatives from the target group. I have also tested my rewrittentexts on both representatives and other readers.The result from my studies has shown that it is words that are the most difficult inthe current online information, while length and structure of the sentences are alsoof importance when it comes to the readability.

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras pÄ den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker Àven om förhÄllandet skiljer sig nÀr vi endast tittar pÄ gruppen kvinnor, och gör en jÀmförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi anvÀnder oss av tvÄ modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. VÄra resultat ger tydliga indikationer pÄ lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en Ànnu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en sÄ kallad dubbel diskriminering, dÀr den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön Àn invandrarkvinnor..

Abstract (Svenska)Den hÀr undersökningen försöker ta reda pÄ om orsaken till att mÀnniskor bÀttre minns ansikten av sin egen etnicitet Àn ansikten med annan etnisk bakgrund ligger i mer holistisk Àn analytisk inkodning. Det testades Àven om kÀnda och okÀnda ansikten inkodas holistiskt eller analytiskt. Sammanlagt 51 personer deltog i undersökningen. HÀlften av stimulusmaterialet var ljushyade (amerikaner av europeiskt ursprung) och hÀlften var mörkhyade (amerikaner av afrikanskt ursprung). 1/3 av stimulusmaterialet var bilder av mörka och ljusa kÀnda personer.

Hepatit C Àr en sjukdom som Àr utbredd över hela vÀrlden med cirka 300 miljoner bÀrare (Iwarson, 1998). Hepatit C associeras ofta med intravenöst drogmissbruk och kan dÀrför leda till diskriminering och fördomar i samhÀllet och hos sjukvÄrdspersonal. Syftet med denna studie Àr att belysa patienters erfarenheter av att leva med hepatit C. Med frÄgestÀllningar rörande patienters upplevelser av att leva med hepatit C, hur diagnosen pÄverkat det dagliga livet samt patienters uppfattning av fördomar. Studien Àr en litteraturstudie dÀr tio stycken artiklar kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats.

I den hÀr konsumtionsuppsatsen ligger fokus pÄ hur livet i Sverige skildras för bÄde en etnisk svensk och för en invandrare i lÀroböcker för SFI samt svenska som andrasprÄk. ForskningsomrÄdet Àr tÀmligen outforskat och litteraturen som har anvÀnts i arbetet har hittats via litteratursökningar i olika databaser samt bibliotekets katalog. Som metod har jag anvÀnt mig av allmÀn litteraturstudie och har valt studier utifrÄn Àmnesrelevans för uppsatsen.Först och frÀmst skildras lÀrobokens roll i samhÀllet och vikten av lÀromedelsanalyser samt de relevanta forskningsfrÄgorna. DÀrefter fÄr man lÀsa om hur arbetet har skrivits och analyserats utifrÄn ett forskningsöversiktligt perspektiv. Detta följs av sjÀlva analysen dÀr man kommer fram till att den analyserade litteraturen pekar pÄ att det ofta skildras en stereotyp bild av Sverige och dess invÄnare i lÀroböcker inom SFI och svenska som andrasprÄk.

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever Àr implementerad i grundskolan. Lagen innebÀr en skÀrpning för alla verksamheter som lyder under skollagen att se till barn och elevers rÀttigheter. De ska Àven bedriva aktiva ÄtgÀrder för att uppfylla lagens krav, samt utreda och förhindra att trakasserier och annan krÀnkande behandling uppstÄr. I en kvalitativ studie genomfördes intervjuer med pedagoger och rektorer frÄn tvÄ grundskolor. Detta för att ta reda pÄ deras instÀllning till likabehandlingsplanen och deras arbete med den.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur normkritisk pedagogik kan vara ett redskap i Àmnet Rörlig Bild pÄ gymnasieskolans medieprogram. Inom ramen för uppsatsen har ett undervisningsförsök i kursen Rörlig Bild B genomförts i samband med kursmomentet manusskrivande. Med hjÀlp av lektionsobservationer, intervjuer och loggböcker har jag undersökt pÄ vilket sÀtt ett normkritiskt förhÄllningssÀtt kan prÀgla undervisningen samt motverka krÀnkningar och diskriminering i skolan. Resultaten visar att eleverna anser att det normkritiska arbetet underlÀttat deras skrivande samt lÀrt dem skriva bÀttre och mer spÀnnande manus. Vissa elever menar att undervisningsförsöket utgjort en skillnad jÀmfört med den övriga skolvardagen i och med att det under lektionerna har varit möjligt att ha diskussioner om normer utan att nÄgon har blivit krÀnkt..

Det senaste samtalsĂ€mnet för smĂ„företagare Ă€r den avskaffade revisionsplikten. Ämnet har varit pĂ„ tapeten i ett antal Ă„r. Det har debatterats fram och tillbaka huruvida ett avskaffande faktiskt skulle gagna smĂ„företagare eller missgynna övriga intressenter sĂ„som stat, banker/investerare med flera.I vĂ„r uppsats har vi valt att undersöka hur revisionsplikten vĂ€xt fram i Sverige under Ă„ren 1895 till 1983. Vi har i vĂ„r studie sett hur revisionsplikten under Ă„ren har utvecklats, frĂ„n att i slutet pĂ„ 1800-talet inte innefatta sĂ„ mĂ„nga regleringar i lagtexten till att under 1980-talet innehĂ„lla en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser för alla aktiebolag i Sverige. Det har i sammanhanget utformats en mĂ€ngd olika regleringar och bestĂ€mmelser, för vad som ska gĂ€lla för revision och revisionsplikt under denna tidsperiod. .