Abstract / introduktionStudiens syfte var att undersöka upplevelser kring aspekter av vuxenblivandet bland adopterade; sÄsom studier, flytta hemifrÄn, skaffa partner, bilda familj och arbete. FrÄgestÀllningarna berörde Àven om adoptionsidentiteten, kön och ursprungsland hade nÄgon betydelse för upplevelserna av vuxenblivandeprocessen.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex kvinnor och sex mÀn födda 1969-1992 i Sydkorea och Colombia/El Salvador. Materialet analyserades med en induktiv och deduktiv tematisk analys. Resultatanalysen synliggjorde att den stora variationen i upplevelser och erfarenheter i stor utstrÀckning relaterade till familjrelationer och etnisk sjÀlvidentitet och extern etnicitetsidentifiering. Vuxenblivandet som en positiv respektive problematisk erfarenhet kunde Àven relateras till individuellt förhÄllningssÀtt..

Bakgrund: I Sverige och globalt rapporteras att minoritetsgrupper med avseende pÄ kultur och sprÄk Àr socioekonomiskt utsatta och har sÀmre hÀlsa Àn majoriteten. Diskriminering och misstro till hÀlso- och sjukvÄrden Àr faktorer som pÄverkar huruvida individer i dessa grupper söker vÄrd eller ej. I Sverige föreskrivs en hÀlso- och sjukvÄrd pÄ lika villkor för alla individer. HÀlso- och sjukvÄrdspersonalen ansvarar för att vÄrdrelationen Àr respektfull och patientcentrerad. Kulturellt sÀker vÄrd innebÀr att patientens kulturella identitet, rÀttigheter och behov respekteras.

Syftet med denna studie var att undersöka om rasistiska fördomar förekommer pÄboenden för ensamkommande flyktingbarn, bÄde bland personal och mellan ungdomar,samt hur boendepersonalen förhÄller sig till detta. Vi frÄgade boendepersonalen om deupplevt situationer, bÄde pÄ och utanför boendet, som uttryck för rasistiska fördomaroch hur dessa i sÄ fall har kunnat yttra sig. Vi frÄgade ocksÄ om boendepersonalen anseratt eventuella rasistiska fördomar Àr nÄgot problematiskt och som pÄverkar dem i derasarbete. Vi ville dessutom ta reda pÄ om och pÄ vilket sÀtt boendepersonalen i sitt arbetemed ungdomarna tar hÀnsyn till deras kulturella bakgrund samt vilka hinder respektivemöjligheter ungdomarna möter för att bli delaktiga i det svenska samhÀllet. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med boendepersonal som arbetar medensamkommande flyktingbarn.

The aim of this study has been to investigate a group of upper secondary school teachers? approach to work with the ethnic multi-culturalism that characterises the Swedish society of today and to point to the obstacles and possibilities the teachers see to work with this. With the help of interviews with eight teachers satisfying results could be reached. The results showed that it was possible to distinguish three different ways to think and act when it comes to the work with ethnic multi-culturalism in school and teaching. The approaches entailed different consequences on the way the teachers conduct their teaching.

Preoperativ oro ?r vanligt f?rekommande hos patienter och leder till lidande. Det ?r n?got som ger l?ngre v?rdtider, s?mre ?terh?mtning och kr?ver mer av sjukv?rdens resurser. Preoperativ oro p?verkar ocks? m?ngden anestesi som beh?vs och m?ngden sm?rta patienter upplever efter operation.

Syftet med denna uppsats Àr frÀmst att försöka ge en nyanserad bild av förekomsten av antisemitism i Nation of Islam men Àven att försöka ge möjliga förklaringar till varför den uppstÄtt. UtgÄngspunkten Àr att försöka förstÄ situationen snarare Àn att enbart fördöma den, men jag vill poÀngtera att det naturligtvis inte Àr likgiltigt med acceptans.Uppsatsen koncentrerar sig pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur understödjer/legitimerar man antisemitiska uttalanden?Vilken utveckling följer de genom organisationens utveckling?I vilket sammanhang förekommer de och till vilket ursprung kan man hÀrleda dem?.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur representationer av grupper med olika etnisk bakgrund placerade i en sluten institution skildras i en amerikansk fiktiv tv-serie, nÀrmare bestÀmt i den av HBO producerade tv-serien Oz. Vidare vill vi undersöka hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien som hÀrstammar frÄn deras etniska bakgrund och kultur eller om den slutna institutionens totala auktoritet och miljö Àven spelar in i utformandet av deras personlighet.Genom att analysera tv-serien Oz, som Àr en av de mest ingÄende fiktiva skildringarna av amerikansk fÀngelsekultur, hoppas vi komma till insikt om hur etniska grupper, vars medlemmar besitter en moraliskt tvivelaktig karaktÀr, kan skildras i vÀsterlÀndsk kommersiell populÀrkultur..

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur sex elever pÄ högstadiet förhÄller sig till slöjan.Hur skiljer sig deras Äsikter Ät beroende pÄ vilken religiös, kulturell eller etnisk bakgrund detillhör? Resultatet har vi fÄtt fram genom att utföra tvÄ kvalitativa gruppintervjuer av lÄgstandardiserad karaktÀr. Vi kommer i uppsatsen fram till att de sex elever som vi intervjuathar en sekulariserad syn pÄ slöjan. Vi kommer Àven fram till att Äsikterna och kunskapernahos de sex eleverna inte skiljer sig avsevÀrt Ät beroende pÄ vilken religiös, kulturell elleretnisk bakgrund de tillhör..

Sveriges medlemskap i EU innebÀr att den svenska arbetsrÀtten harmoniseras med EG-rÀtten. Den svenska implementeringen av utstationeringsdirektivets skyddsregel om minimilön, genom kollektivavtal, har underkÀnts. Detta eftersom implementeringen medför en diskriminering av utlÀndska tjÀnsteföretag som har utstationerad personal i Sverige. Diskriminering föreligger eftersom de svenska kollektivavtalen inte omfattar alla pÄ arbetsmarknaden och att alla avtal inte reglerar minimilöner. Magisteruppsatsens syfte Àr att utreda vilka möjligheter som finns för att anpassa den svenska kollektivavtalsmodellen till EG-rÀtten efter EG-domstolens förhandsavgörande i LavalmÄlet.

MÄnga invandrare i Sverige tycks uppleva sin bakgrund som ett hinder i arbetsrekryteringen. Emellertid Àr det relativt okÀnt huruvida den andra parten dvs. de som beslutar i anstÀllningsÀrenden ocksÄ anser att den arbetssökandes etniska bakgrund utgör ett hinder för anstÀllning. DÀrför Àr tanken med denna uppsats att undersöka hur personer med ansvar för rekrytering inom akademin tenderar att resonera kring olika aspekter pÄ etnicitet vid rekrytering. Min empiri grundar sig pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med halvstrukturerade intervjuer och med spÄr av kvantitativt beskÄdande i form av statistiska mÀtningar.

Syftet med föreliggande arbete Àr att granska vilken bild som förmedlas av minoritetsgruppen resande i forskning och lÀroböcker i Àmnet historia samt om bilden av resande skiftat under seklets gÄng. Ett huvudantagande Àr att samhÀllets krav har en stor pÄverkan pÄ vÄr uppfattning om vÄr samtid och att framstÀllningen av resande sÄledes har skiftat i takt med samhÀlleliga förÀndringar. För att uppnÄ syftet har en litteraturstudie pÄ tidigare forskning och litteratur kring resande gjorts, samt en litteraturstudie av lÀroböcker i Àmnet historia pÄ gymnasie- och grundskolenivÄ. Sammanfattningsvis visar uppsatsen pÄ att det existerar en tydlig diskrepans mellan lÀroplanernas mÄl angÄende nationella minoriteter och vad som förmedlas i lÀroböckerna..

The aim of this thesis is to study the situation of minorities in Slovakia before and after the EU-membership and if EU has played a role in the situation. Also the criteria for becoming a member and other treaties regarding protection of minorities between European institutions and the accession/member states are studied. With the help of i.e. literature, relevant internet pages and yearly studies of EU, the conclusion has been made that Slovakia has made an immense change in the state?s legislation when it comes to minorities and their fundamental rights, but that changes need to be made in attitudes as well.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebÀr pÄ individ ?och strukturell nivÄ och hur hederskontexten och samhÀllet pÄverkar mÀn och kvinnors förutsÀttningar för integration och delaktighet i det svenska samhÀllet. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebÀr att dessa individer Àr dubbelt förtryckta, dels frÄn kontexten de lever i men Àven samhÀllet har en bidragande roll till utsattheten dÄ vi har kommit fram till att det finns mycket inbÀddad diskriminering i samhÀllet. Integrationen för individer inom hederskontexten pÄverkas ocksÄ av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhÀllets bemötande av individerna.

sammanfattning:Syftet Àr att redogöra för hur flickor inom tekniska utbildningar upplever att de blirbehandlade och bemötta av sina klasskamrater och andra de trÀffar inom skolans vÀrld.Att belysa hur skolsituationen upplevs utifrÄn jÀmstÀlldhetsperspektivet Àr en av aspekterna.Ett intressant resultat som framkommit Àr att tjejerna inte verkar uppleva sig sÄ illabehandlade som man tydligt fÄr indikationer om att de i sjÀlva verket Àr, eller Àr det sÄ att deÀr sÄ vana att ta hÀnsyn till manligheten att man finner det naturligt att bli behandlad pÄ dettasÀtt. Om man kunde fÄ svar pÄ om det finns nÄgot som inte gjorts för att underlÀtta för tjejer imansdominerade utbildningar..

SammanfattningVarje högskola och universitet har ett ansvar att vara öppen för alla oavsett etnisk eller social bakgrund, könstillhörighet, funktionshinder med mera vilket har fÄtt till följd att Karlstads universitet har fÄtt upprÀtta en ny handlingsplan för breddad rekrytering. Det ska frÀmja studenternas lika rÀttigheter och motverka diskriminering etc. Vi har i vÄr studie undersökt faktorerna som pÄverkar gymnasieelever med utlÀndsk bakgrund nÀr de ska gÄ vidare till högre studier och jÀmfört med elever med svensk bakgrund. Uppsatsen syftar Àven till att besvara frÄgan vad Karlstads universitet kan förbÀttra i kommunikationen med gymnasieeleverna för att göra sig mer attraktivt för elever med utlÀndsk bakgrund.Vi angriper problemet ur marknadsföringsperspektiv dÀr vi fokuserar teoridelen pÄ attityder, kultur och kommunikation. Kulturskillnader kan avspegla de attityder olika grupper av gymnasieelever har gentemot högre studier.