Studiens syfte Àr att undersöka om det förekommer etnisk diskriminering vid bedömningar av salstentamina. Vi frÄgar om studenters prestationer bedöms olika pÄ grund av etnisk tillhörighet och om graden av etnisk diskriminering skiljer sig mellan kvinnor och mÀn. Stockholms universitet införde anonyma salstentamina höstterminen 2009 med undantag för juridiska fakulteten som tillÀmpat anonyma tentamina sedan 1999. Vi anvÀnder data bestÄende av betygslistor frÄn tre stora delkurser inom Àmnena juridik, nationalekonomi och statsvetenskap vid Stockholms universitet som strÀcker sig frÄn höstterminen 2007 till och med vÄrterminen 2013 (N=12014). Etnicitet har klassificerats utifrÄn studenternas efternamn.

Bakgrund: Vi lever i en globaliserad vÀrld och Sverige Àr en nation med en stor demografisk mÄngfald. Detta gÀller Àven hÀlso- och sjukvÄrden. Tidigare vetenskapliga studier och rapporter frÄn fackföreningar visar att diskriminering mot sjuksköterskor av etnisk minoritet Àr vanligt i hÀlso- och sjukvÄrden. Rapporter frÄn fackföreningar i Finland och Storbritannien visar att uppemot 40 till 50 procent av sjuksköterskorna upplevt diskriminering pÄ ett eller annat sÀtt. Diskrimineringen uttrycks pÄ olika sÀtt och yttras frÄn patienter, deras anhöriga samt personal.

Företagets policy spelar en viktig roll nÀr det gÀller instruktioner till rekryteraren. En rÀttvisepolicy som betonar vikten av att de sökande behandlas pÄ lika villkor kan tÀnkas leda till mindre diskriminering vid anstÀllningar. En lojalitetspolicy, Ä andra sidan, som antyder att de nya medarbetarna mÄste passa in i företaget, kan leda till att sökande av annan etnisk hÀrkomst diskrimineras. En orsak till denna diskriminering kan vara att rekryteraren i en intervjusituation stÀller frÄgor som Àr relaterade till sociala förmÄgor istÀllet för kompetensrelaterade frÄgor, vilket ökar risken för att den sökande bedöms pÄ irrelevanta grunder. Detta undersöktes genom en enkÀt som delades ut till 120 försökspersoner, som antingen fick ta del av en rÀttvise- eller en lojalitetspolicy.

Diskriminering leder till en samhÀllsekonomisk ineffektivitet och tar sig uttryck bÄde pÄ individ- och samhÀllsnivÄ. Tidigare forskning har kartlagt och pÄvisat förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering pÄ flera marknader i Sverige, men det har inte kunnat klargöras om diskrimineringen Àr statistisk eller preferensbaserad. Med kunskap om diskrimineringens karaktÀr kan beslutsfattare skapa effektivare policyinstrument för att motverka den diskriminering som visats förekomma i det svenska samhÀllet. Ett problem pÄ forskningsomrÄdet Àr att det saknas empiriska metoder för att kunna sÀrskilja diskrimineringen mellan olika förklaringsmodeller.Syftet med studien Àr att genomföra ett vinjettexperiment för att kunna sÀrskilja den statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorin för diskrimineringsgrunderna kön och etnicitet. Studien syftar till att undersöka diskrimineringen i en svensk kontext i sammanhang som involverar tillit och generositet.

Bakgrund: V?rldsh?lsoorganisationen (WHO) arbetar f?r att uppn? b?ttre h?lsa f?r alla m?nniskor ur ett globalt perspektiv. WHO:s senaste riktlinjer f?r psykisk h?lsa f?rd?mer anv?ndningen av tv?ngsmetoder inom psykiatrisk v?rd. ?ven om minskning av just tv?ngs?tg?rder inom psykiatrisk v?rd ?r ett av de viktiga internationella m?len, anv?nds det fortsatt i Sverige f?r att f?rhindra patienter fr?n att skada sig sj?lva och omgivningen.

Bakgrund F?rstoppning k?nnetecknas av sv?righeter att t?mma tarmen, vilket leder till h?rd avf?ring och minskad tarmt?mningsfrekvens. Tillst?ndet p?verkar h?lsan negativt, men uppm?rksammas s?llan som ett allvarligt problem av v?rdpersonal. Detta leder till att ?ldre personer inte alltid f?r det st?d och de omv?rdnads?tg?rder som de beh?ver.

Syftet med uppsatsen Àr se om positiv etnisk sÀrbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebÀra. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rÀtten ser ut vad gÀller positiv sÀrbehandling i dagslÀget. En del av analysen Àr skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjÀlp av intersektionalitet belyses skÀrningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen Àr skriven med juridisk metod och ett samhÀllsvetenskapligt perspektiv.RÀtten för positiv sÀrbehandling Àr snÀv och utgÄr frÄn EU-regleringar.

The right to non-discrimination is a fundamental part of human rights. Sweden has enacted legislation which prohibits employers from discriminating or harassing employees and job seekers. Swedish authorities also receive a substantial amount of complaints concerning ethnic discrimination in the workplace every year and there are volumes of research showing structural injustices related to discrimination. Despite these facts few employers have so far been found guilty of discrimination on ethnic grounds in Swedish courts.This thesis aims to shed lights on and analyse how the Swedish anti-discrimination legislation is utilised in the Swedish Labour Court regarding discrimination and harassment on ethnic grounds. On the basis that very few lawsuits brought on behalf of employees/job seekers have been successful it is hypothesized that there are problems either with the form of the legislation or the assessment of the court.

SammanfattningDetta Àr en teoriutvecklande uppsats som handlar om etnisk mÄngfald i organisationer. HÀr ligger fokus pÄ politiker och chefstjÀnstemÀn i kulturnÀmnd/förvaltning i tvÄ medelstora kommuner i södra Sverige. Uppsatsen inleds med en debatt om etnisk mÄngfald. Syftet Àr att genom kvalitativa intervjuer med politiker och chefstjÀnstemÀn dels bidra till att öka förstÄelsen av begreppet etnisk mÄngfald samt att dels bidra till teoriutvecklingen rörande etnisk mÄngfald i organisationer. Teoriutvecklingen vilar pÄ den induktiva metoden och nÀrmare bestÀmt den Grundade teorin.

Etnisk diskriminering Àr ett fenomen som kommit att bli allt mer vanligt förekommande i den mediala debatten. Sedan nÄgra Är tillbaka utreds ocksÄ diskrimineringstendenserna frÄn statens sida, och nyligen har mer anslag garanterats statens sÀrskilda utredare. Förekomsten av debatt och utredning vittnar om att det Àr ett allvarligt och utbrett samhÀllsproblem som i lÀngden Àr ohÄllbart. Med stÀndigt vÀxande minoritetsgrupper och framvÀxten av ett allt-mer multietniskt samhÀlle i Sverige Àr det dÀrför viktigt att sÄ snabbt som möjligt komma ur den problematik som idag tar form genom etnisk diskriminering. Det finns en bred upp-fattning om att bekÀmpningen av etnisk diskriminering utgör nyckeln till integration, mÄng-fald och jÀmlikhet.Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i invandrarhistoriken som Àr den största bidragande faktorn till att Sverige idag Àr multietniskt.

Bakgrund: Varje ?r utf?rs ca 30 000 tv?ngs?tg?rder i Sverige. Tv?ngsv?rd inneb?r psykiatrisk v?rd utan patientens samtycke och regleras enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd, LPT. Tv?ngs?tg?rder, s?som fastsp?nning, tv?ngsmedicinering och avskiljning, anv?nds n?r patienten bed?ms utg?ra fara f?r sig sj?lv eller andra, vilket motstrider patientens autonomi och integritet.

Denna undersökning handlar om unga vuxna invandrarakademiker som har kandidatexamen inom olika inriktningar, som ingenjör, ekonomi, ekonomipolitik, mediekommunikation, och business and IT management. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur diskrimineringen pÄ arbetsmarknaden upplevs av unga arbetssökande invandrarakademiker och att undersöka vilka strategier de utvecklar för att hantera denna diskriminering. Teorierna berör relevanta stÄndpunkter för arbetslöshet hos unga vuxna invandrarakademiker i denna studie. I teoriavsnittet lyfts Resultatet blir att arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har svÄrt att inkluderas pÄ svensk arbetsmarknaden pÄ grund av diskriminering, pÄ grund av etnisk bakgrund. Trots att de arbetslösa unga vuxna invandrarakademiker har gÄtt genom det svenska skolsystemet stÄr det kvar ett hinder för dem att inkluderas pÄ arbetsmarknaden pÄ grund av fördomar.

Uppsatsen syfte var att undersöka hur individer i chefsposition arbetar och tĂ€nker kringmĂ„ngfald ur en etnisk aspekt. Studien genomfördes i samarbete med StadsdelsförvaltningenNorra Hisingen, Göteborgs Stad. Ämnen som berördes var diskriminering och dĂ„ gĂ€llande hur chefer tĂ€nker kring vilka delar av en rekryteringsprocess som kan anses ligga till risk för diskriminering samt aktivt mĂ„ngfaldsarbete. Syftet tog sin utgĂ„ngspunkt i tidigare studier (Regeringskansliet, 2007) som visat att det ibland Ă€r mycket stora skillnader i antalet kontakter en arbetssökande mĂ„ste ta med en arbetsgivare för att fĂ„ en anstĂ€llning beroende pĂ„ om du har ett svenskt eller utlĂ€ndskt namn.I studien anvĂ€ndes ett kvalitativt tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt och metoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sju personer i chefsposition inom SDF Norra Hisingen med personalansvar.Teoretiska ramar och tidigare forskning som berörde sociala kognitiva processer,diskrimineringslagstiftningen, mĂ„ngfald ur ett ekonomiskt perspektiv, samt rekryteringsprocessens delar anvĂ€ndes som utgĂ„ngspunkt för att skapa en förstĂ„else kring resultaten.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av arbetslöshet bland ungdomar. Arbetslösheten i denna grupp Àr hög och syftet Àr att visa pÄ vilken stÀllning ungdomarna har gentemot sin situation, samt hur denna upplevs. En extra tyngd har lagts pÄ etnisk diskriminering för att belysa om detta upplevs förekomma bland ungdomar med ett utlÀndskt efternamn. Det Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ semistrukturerade intervjuer med nio arbetslösa ungdomar under 25 Är, samt tvÄ intervjuer med tjÀnstemÀn som representerade arbetsförmedlingen. Ungdomarna beskriver Äterkommande sin situation med frustration och utsatthet, samt att viss diskriminering kan tÀnkas förekomma.

Detta Àr en studie av ungdomars syn pÄ diskriminering. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vad ungdomar anser att diskriminering Àr. Tidigare forskning visar att diskrimineringsbegreppet kan vara svÄrt att definiera och att ungdomar inte har kunskap om begreppets fulla innebörd. VÄra kvalitativa intervjuer med sex ungdomar visar att diskrimineringsbegreppet Àr svÄrt att definiera och att deras definition av diskriminering stÀmmer överens med delar av barn- och elevskyddslagen. Med hjÀlp av teorier om intersektionalitet kan vi se att ungdomarna inte har tillrÀckliga kunskaper om vad diskriminering Àr och detta medför att de inte vet sina eller andras rÀttigheter inför barn- och elevskyddslagen..