Studiens övergripande syfte har varit att undersöka vilka upplevelser personer med utlÀndsk bakgrund har av att leva med inflytandet frÄn flera kulturer, samt hur det pÄverkar deras syn pÄ den egna etniska identiteten. Mer precist har fokus riktats mot barn till utrikesfödda personer och deras upplevelser av deras etniska identitet. Den teoretiska utgÄngspunkten i denna studie har varit interaktionistisk.Studiens syfte mynnade ut i tre frÄgestÀllningar som lyder: Hur upplever barn till utrikesfödda personer sin etniska identitet? PÄ vilket sÀtt har interaktionen med omgivningen bidragit till skapandet av de utrikesfödda barnens etniska identitet? Upplever barn till utrikesfödda personer att deras sjÀlvupplevda och/eller av omgivningen tillskrivna etniska identitet utgör en börda eller en tillgÄng i det svenska samhÀllet, exempelvis nÀr de söker arbete? För att besvara frÄgorna har ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt anvÀnts under hela arbetsprocessen. Sex personer med olika kön, bakgrunder och Äldrar har intervjuats.

FrÄn 1918 och framÄt har invandringsströmmen varit större Àn utvandringen i Sverige. Till följd av att invandringen har överstigit utvandringen de senaste 95 Ären Àr detta en av faktorerna som har bidragit till folkökningen i Sverige. Den stigande folkökningen i Sverige har skapat en mer konkurrenskraftig arbetsmarknad, dÀr efterfrÄgan av sysselsÀttning ökar men utbudet Àr begrÀnsat. En del av de utrikes födda har haft svÄrighet att hitta sysselsÀttning under en lÀngre period pÄ grund av mÄlgruppens begrÀnsningar. För lösa denna problematik har flera invandrare startat eget företag.Flertal av invandrarföretagare har olika former av begrÀnsningar exempelvis sprÄkliga, juridiska och formella.

The emerging Swedish suburbs of the 1960- 1970s started out as a utopian vision: a new city for the modern people. Media presented a different view and emphasized the inhuman livingenvironment and the social problems of the suburbs. Nationwide there have been local attempts to avoid this negative publicity by adjusting identified suburban problems. Due to medial presentation the suburbs are still associated with segregation, criminality and social problems. The presentation of suburbs and immigrants affects not only the process of integration and the general public idea of integration processes, but also the individual perception of themselves and their living.

I mÄnga organisationer och företag finns det en ökad personalstyrka med en annan etnisk bakgrund Àn den svenska. Med anledning av detta har vi valt att titta nÀrmare pÄ etnisk och kulturell mÄngfald.Denna uppsats Àr en empirisk undersökning som baserar sig pÄ litteraturstudier samt pÄ intervjuer av tre butikschefer och nÄgra av dess medarbetare. VÄrt syfte med studien Àr att ta reda pÄ hur butikscheferna pÄverkas av kulturella skillnader och hur de anpassar sitt ledarskap till olikheterna. I den befintliga referensramen behandlas teorier om ledarskap och organisationskultur bland annat för att enkelt kunna sÀtta lÀsaren in i Àmnet.UtifrÄn de svar vi har erhÄllit frÄn de intervjuade butikscheferna och medarbetarna har vi kommit fram till olika stÀllningstaganden. De flesta var positivt instÀllda till den etniska mÄngfalden.

Segregering har att göra med befolkningssammansÀttningen i en stad vilken kan gÀlla en demografisk, en socioekonomisk eller en etnisk aspekt. Denna studie fokuserar en rumslig fördelning av invÄnarna i Stockholm utifrÄn den etniska aspekten, samt hur denna fördelning reproduceras mellan generationer. Inom olika boendeomrÄden existerar olika sociala förhÄllanden, vilka skapar skilda möjligheter för dess invÄnare. En del av dagens sociala reproduktion gÀller alltsÄ utsatthet pÄ bostadsmarknaden och för att komma Ät denna utsatthet Àr det viktigt att fÄ en förstÄelse för den bakomliggande processen genom vilken individer vÀljer boendeomrÄde. I denna studie undersöks förhÄllandet mellan andelen utlandsfödda i uppvÀxtomrÄdet och andelen utlandsfödda i boendeomrÄdet i vuxen Älder.

SyfteSyftet med undersökningen Àr att upptÀcka vilken innebörd som ges Ät begreppet likabehandling samt att fÄ fram de uppfattningar som kan finnas i högskolan om likabehandling av studenter med annan etnisk tillhörighet. Dessutom Àr avsikten att försöka beskriva hur dessa uppfattningar kan pÄverka i mötet mellan lÀrare och studenter med annan etnisk bakgrund inom lÀrarutbildningen.TeoriDen fenomenografiska forskningsansatsen med kvalitativa ostrukturerade intervjuer ligger som grund för empirin, med tolkning som instrument. Ett eklektiskt angreppssÀtt har anvÀnts för att försöka förstÄ komplexiteten i forskningsomrÄdet. Det etnologiska perspektivet försöker förstÄ och förklara mÀnniskors tÀnkesÀtt och handlingar medan det etnografiska perspektivet som Àr sprunget ur etnologin, beskriver handlingar och utsagor och hur dessa förÀndras hela tiden och i olika situationer. Socialpsykologins tredje perspektiv, stÀmplingsteorin, anvÀnds som en förklaringsmodell för hur avvikande beteende, utseende och egenskaper anvÀnds för att dela in mÀnniskor i olika fack.

Utvecklingen mot mÄngkulturella samhÀllen har inneburit en ökande förekomst av företeelser som frÀmlingsfientlighet, diskriminering, rasism etc. I detta arbete försöker jag belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka pÄ vilket sÀtt skolan Àr betydelsefull för det mÄngkulturella samhÀllet, hur skolan hÀri övergripande skall arbeta och vilka problem skolan möter i detta arbete..

Arbetet belyser problemet med stereotypa uppfattningar, bÄde inom och utom polisvÀsendet. Vi har tittat nÀrmare pÄ vad som definierar en stereotyp och beskriver tvÄ av de vanligaste stereotyperna; könsstereotyper och etnostereotyper. Könsstereotyper ligger till grund för diskriminering i bÄde privata och offentliga sektorn. En diskussion som i allra högsta grad Àr aktuell i media och samhÀllsdebatten. Detta framgÄr bland annat i tidningen Svensk Polis om det i Stockholm tidigare anvÀnda vitsordssystemet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur unga HBT-kvinnor (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som blivit utsatta för diskriminering, krÀnkningar, hot, hat och vÄld pÄ grund av sexuell lÀggning/identitet talar om hotet, vÄldet och utsattheten och hur de upplever om-givningens syn pÄ deras sexualitet och omgivningens reaktioner pÄ hotet/vÄldet. Jag vill Àven undersöka hur dessa upplevelser pÄverkar deras sjÀlvbild, deras sÀtt att hantera upplevelserna och deras sÀtt att uttrycka sin sexuella identitet.Mina teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktionism och poststrukturalism, med fokus pÄ queerteori, feministisk teori och diskursanalys. Datainsamlingen baseras pÄ kvalitativa inter-vjuer. Genom att fokusera pÄ tre teman, hÀndelser, uteblivet stöd och konsekvenser tolkas (lÀses) materialet med hjÀlp av diskursanalys, ett narrativt perspektiv och genom att tydliggöra vilka (o)möjliga positioner som deltagarna i studien intar till den dominerande diskursen. I HBT-tjejernas berÀttelser fÄr vi del av en komplex bild av utsatthet pÄ grund av sexuell lÀggning.

Bakgrund och problemdiskussion Ett flertal företagsskandaler har Àgt rum i modern tid, bland andra Enron och Worldcom. Följden har blivit regleringar i form av SOX i USA, Ättonde direktivet inom EU och Svensk kod för bolagsstyrning i Sverige. Dessa betonar bolagets interna kontroller, vilka syftar till att hantera och kontrollera företagets risker. Det Àr i hög grad de anstÀllda som utför kontrollmomenten och dÀrför anser vi det intressant att undersöka hur de uppfattar och förstÄr de interna kontrollerna. Syfte Rapportens syfte Àr att för de personer som Àr ansvariga för utformning och uppföljning av intern kontroll belysa hur kontrollerna kan förstÄs av personalen.

Svenska skolan stĂ€var efter allas lika rĂ€tt till skolutbildning oavsett kön eller etnisk tillhörighet. Vi har observerat sju klasser för att se vilket beteende som syns i klassrummet i positiva och negativa handlingar. Äldre forskning visar att pojkar Ă€r de elever som tar det största utrymmet, verbalt och fysiskt. Nyare forskningen visar en nĂ„got mer nyanserad bild. Fortfarande visar det pĂ„ att pojkar upptar stor plats, men oftast Ă€r det bara en mindre grupp.

The aim of our research in this study, which has a qualitative attempt, is to investigate participation concerning to a few co-workers in the old-age care. The co-workers experience of participation and their definition of participation, and how participation is related to our different themes. Our themes are the present and wanted assumptions, to make participation possible. Further more does this study discuss participation in relation to the themes communication, competence education and to physical and psychic health. The method we used was primary semi-structured interviews and some observations.

I Sverige pa?gick under 2013 efterbehandlingsa?tga?rder pa? 1789 fo?rorenade omra?den. Det nationella miljo?ma?let ?giftfri miljo?? har av regeringen angetts som det styrande miljo?- ma?let vid efterbehandling. Efterbehandlingen syftar till att minska risken fo?r fo?rore- ningsspridning i mark fra?n avslutade verksamheter som industrier, va?gar med mera.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Denna uppsats Àr en kvalitativ undersökning av sex gymnasieskolors likabehandlingsplaner. Syftet Àr att genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och med hjÀlp av en kritiskt diskursanalytisk metod undersöka hur verkligheten konstrueras i likabehandlingsplanerna, samt vad som pÄverkat skolorna i utformningen av dessa. Konstruktionen av verkligheten kan förvÀntas pÄverka hur arbetet utformas vilket fÄr konsekvenser för sÄvÀl elever som skolpersonal. Resultaten visar att skolorna delar upp likabehandlingsarbetet i frÀmjande och förebyggande arbete. Det rÄder dock förvirring kring vad som ska falla under vilken kategori.