Den fria rörligheten för personer Àr en av de fyra grundlÀggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rÀtten till fri rörlighet för arbetstagare skall sÀkerstÀllas inom gemenskapen. Denna rÀtt innebÀr att medborgare i en medlemsstat har rÀtt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehÄlla sig dÀr för att söka arbete samt rÀtt att anta faktiska erbjudanden om anstÀllning. Den nÀmnda artikeln föreskriver Àven att fri rörlighet för arbetstagare skall innebÀra att all diskriminering av arbetstagare frÄn medlemsstaterna pÄ grund av nationalitet skall avskaffas vad gÀller anstÀllning, lön och övriga arbets- och anstÀllningsvillkor.Den fria rörligheten Àr dock inte absolut utan den begrÀnsas pÄ olika sÀtt. Redan i fördragstexten finns det förbehÄll för de begrÀnsningar som grundas pÄ hÀnsyn till allmÀn ordning, sÀkerhet och hÀlsa.

AbstractTitle: Den mÄngtydiga svenskheten: En studie av det svensk-amerikanska föreningslivet i Kalifornien utifrÄn en etnisk aspekt 1910 & 1915. (The multiplicity of Swedishness: A study of the Swedish-American society?s associations in California from an ethnic point of wiew 1910 & 1915.Author: Joakim FranssonMaster Thesis in History (10p)VÀxjö UniversityThe purpose of this thesis is to examine the Swedish-American associations in San Francisco and Los Angeles and how they withheld or/and formed a Swedish or American ethnic identity. The primary source for obtaining that objective is the newspapers Vestkusten and California Veckoblad were the announcements from the associations are analysed. The thesis main questions are as following: Which ethnic aspects appears in the announcements from the Swedish-American associations in the newspapers Vestkusten and California Veckoblad 1910 and 1915? And What similarities and differences in the ethnic expressions appears in the primary sources during these periods?The conclusions can be briefed as there was a great variety of Swedish-American associations during the examined periods, there was a frequent occurrence in both religious and secular movements.

Minoriteter i samhÀllet riskerar att bli exkluderade och diskriminerade pÄ olika sÀtt. Transsexuella Àr en grupp som Àr utsatta för dessa risker inte bara i samhÀllet utan ocksÄ i vÄrden. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som pÄverkar mötet mellan sjukvÄrdspersonal och transsexuella i vÄrden. Transsexuella hade svÄrigheter att finna vÄrdpersonal som var respektfulla angÄende deras könsidentitet, detta gav till följd en barriÀr till vÄrden och gjorde den svÄrÄtkomlig. Vidare upplevde patientgruppen ointresse frÄn personal och det resulterade i en brist gÀllande deras vÄrdbehov.

Syftet med föreliggande projekt Àr att kartlÀgga vilka förutsÀttningar unga erhÄlls i SödertÀlje kommun i förhÄllande till mÀnskliga rÀttigheter. Med detta söka nÄ en förklaring till de motsÀttningar som föreligger kommunen för att pÄ sikt minska dem, genom att arbeta konkret med implementering av mÀnskliga rÀttigheter och eventuella resurser. Metoden för detta antagande har varit av kvalitativ karaktÀr, med djupintervjuer av 15 informanter. Urvalsgruppen Àr rektorer, lÀrare och elever av blandad Älder, etnicitet, kön och funktionsnedsÀttning.Resultatet har visat att mÀnskliga rÀttigheter inte förekommer konkret i undervisningen bland skolorna i SödertÀlje, dock Àr de ofta integrerad i undervisningen över lag. LÀrare upplever att resurserna Àr av bristfÀllig natur, vilket pÄverkar arbetet med att tillgodose gedigen utbildning.

Detta Àr en kvalitativ undersökning av begreppet heteronormativitet utifrÄn livsvÀrldsintervjuer med kvinnor som omdefinierat sin sexuella lÀggning. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur heteronormativitet tar sig uttryck, hur identitetsskapandet samverkar med normer, förebilder och stereotyper, samt hur olika sexualiteter kan utgöra ett hot mot heteronormen. Studien baseras pÄ fem intervjuer med kvinnor som tidigare levt som heterosexuella men som nu identifierar sig som homo- eller bisexuella. Det insamlade materialet har analyserats i fem teman; att vara sig sjÀlv, förebilder?, normalitet, hot mot heteronormen? samt diskriminering och fördomar?.

Uppsatsen undersöker behandlingsmöjligheter inom vuxenpsykiatrin för personer med sexuella avvikelser utifrÄn att denna grupp antas vara i hög grad stigmatiserade och dÀrför drabbas av strukturell diskriminering. Detta skulle i sÄ fall innebÀra att denna patientgrupp inte prioriteras vid fördelningen av resurser inom hÀlso- och sjukvÄrden.Undersökningen har genomförts i form av en kartlÀggning av vuxenpsykiatriska verksamheter, dÀr 58 verksamhetschefer tillhandahÄllit information gÀllande resurser att behandla patienter med sexuella avvikelser. Undersökningsdesignen syftade till att tÀcka in samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar i Sverige.Resultatet visar att ungefÀr hÀlften av verksamheterna har erfarenhet och/eller kompetens av att behandla patientgruppen. Det stora flertalet verksamheter (72 procent) saknar personal med kompetens inom klinisk sexologi. Endast Ätta verksamheter bedömdes erbjuda behandling av hög kvalitet utifrÄn att de bÄde hade erfarenhet och sjÀlvskattad kompetens samt personal med kompetens klinisk sexologi.

Syfte med detta arbete Àr att se vilken sorts kunskap tonÄringar frÄn ex Jugoslavien har om hemlandets historia dÄ de vÀxer upp i Sverige och hur deras identitetsskapande pÄverkas av det. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en bild av hur historia skrivs i de lÀnder som bildades ur ex Jugoslavien och vilken historiekultur som det skapas. Historiebruket och historiemedvetande som skapas i de undersökta lÀromedlen har en direkt koppling till makthavarnas ideologi. Ungdomarna som intervjuades Àr medvetna om sin dubbla identitet. DÀremot pÄverkas de inte av den historiekulturen som existerar i deras hemlÀnder..

To achieve the goals that the government has put in place for equal opportunities in the labour market, the Swedish law is divided into two separate regulatory frameworks. One is positive action to promote equal opportunities and the other is the prohibition of sexual discrimination. Since males, despite the measures taken so far, still have a great advantage on the labour market, the law concerning equal opportunities has an exception from the prohibition of sexual discrimination, whose purpose is to promote the progress of equal opportunities, also known as preferential treatment. The regulations concerning preferential treatment allow the employer to hire a less qualified person from an underrepresented gender in spite of the presence of higher qualified applicants of the overrepresented gender. The purpose of this paper is to investigate the meaning and the application of preferential treatment as well as to give an insight to the argumentation around its application.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrare, utifrÄn ett interkulturellt perspektiv, tillgodoser samtliga elevers historiemedvetande och historieidentitet i en klass dÀr det finns elever med annan etnisk bakgrund Àn svensk. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer pÄ fem lÀrare, samtliga verksamma historielÀrare i Ärskurs fem. Av resultatet i undersökningen framgick att lÀrare inte ser detta som prioriterat i undervisningen. Dessa slutsatser kan vi dra dÄ lÀrarna prioriterar och lÀgger stor vikt vid den historiska kanon som representeras i historiska lÀroböcker..

I detta arbete redovisar vi en kvalitativ undersökning som handlar om hur tvÄ olika lÀrare pÄ tvÄ olika skolor arbetar med svenskundervisning i en första klass. Eleverna i de bÄda klasserna har olika sprÄklig och etnisk bakgrund. I den ena klassen har samtliga elever svenska som förstasprÄk medan nÀstan alla eleverna i den andra klassen har svenska som andrasprÄk. Syftet med vÄrt arbete var att vi ska se vilka likheter och skillnader vi kan se i undervisningen i tidigt lÀsande och skrivande. Undersökningen har utförts parallellt pÄ tvÄ helt olika skolor med hjÀlp av observationer och intervjuer.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ invandrarkvinnors motiv för att vÀlja VÄrd- och omsorgsutbildningen och att studera hur utbildningsvalet samverkar med klass, utbildningsbakgrund och invandring. Tidigare forskning har visat att sprÄkkunskaper, utbildningsnivÄ och diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr betydelsefulla faktorer nÀr det gÀller invandrarnas situation pÄ den svenska arbetsmarknaden. Klass har inte diskuterats i tidigare forskning nÀr det gÀller invandrarkvinnor och utbildningsval. Jag har med inspiration frÄn Pierre Bourdieus klassteori och Beverley Skeggs resonemang kring omvÄrdnadskurser valt att undersöka vilken roll klasstillhörighet, tidigare utbildning, arbetsbakgrund och invandring spelar för informanternas val av VÄrd- och omsorgsutbildningen. I den hÀr uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med nio invandrarkvinnor som studerar VÄrd- och omsorgsutbildningen pÄ Komvux.

Bakgrund: UtifrÄn erfarenheter och teoretisk kunskap har sjuksköterskestudenter uppmÀrksammat hur stereotyper kring kön finns starkt nÀrvarande i sjukvÄrden. VÄrden Àr dominerad av kvinnor men styrs av maktstrukturer utifrÄn patriarkala hierarkier. Problem: Kan förutfattade meningar om vad som Àr manligt och kvinnligt bli ett hinder för personcentrerad vÄrd? Förminskas patienten frÄn att vara en individ till att bli en generalisering utifrÄn genusnormer? Kan sjukvÄrden bortse frÄn fördomsfulla vÄrdkulturer gÀllande könsstereotyper i mötet med patienten? Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever att genus pÄverkar den personcentrerade vÄrden. Metod: Examensarbetet Àr en empirisk intervjustudie som anvÀnder en kvalitativ manifest innehÄllsanalys av obearbetat material.

Denna uppsats syftar till att diskursanalytiskt kritiskt granska den sorts amerikanska TV-program som tematiserar underha?llande va?lgo?renhet fo?r att pa?visa att de ur flera aspekter understo?djer en kapitalistisk marknadsekonomi. Med sto?d av bland annat Norman Faircloughs diskursteori och analysmetod samt Pierre Bourdieus sociologiska teoribygge om klass och smak sa? har jag valt att i tre na?ranalyser so?ka reda pa? hur olika deltagares utsatthet och klasstillho?righet gestaltas och hur programmens a?tga?rder iscensa?tts och ra?ttfa?rdigas. Uppsatsen so?ker besvara flera fra?gor som syftar till att a?ska?dliggo?ra de sa?tt pa? vilka utsatthet och klass manifesteras i programmen.

Denna uppsats behandlar etniska relationer ur ett könsperspektiv i Norra Irak eller irakiska Kurdistans tvÄ stÀder: Erbil och Kirkuk . Syftet Àr att studera mÀns och kvinnors etniska relationer i stÀderna Erbil och Kirkuk. Uppsatsens huvudfrÄgestÀllning Àr hur ser kvinnors respektive mÀns interetniska relationer ut, finns det nÄgon skillnad mellan mÀns och kvinnors etniska relationer, vad som kan pÄverka deras interetniska relationer? Undersökningens teoretiska bakgrund Àr nÀtverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt pÄ etniska relationer, dessa med fokus pÄ könsperspektiv. I ljuset av dessa teorier studerar jag mÀns respektive kvinnors etniska relationer utifrÄn fyra dimensioner: integration/interaktion, tillit, bland Àktenskap, samt kvalitén av kontakter.

Denna uppsats syftar till att studera gymnasieelevers studievanor och se vilka skillnader och likheter det finns mellan kön och gymnasieprogram. Detta har frÀmst gjorts genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 1. Begreppet studievanor kan delas upp i de tvÄ huvudkomponenterna studiemetod och studiehygien. Studiemetod innehÄller kvantitativa aspekter, som i vilken omfattning en elev studerar, men Àven sÄdant som vanligen betecknas som studieteknik. Studiehygien innefattar omrÄden som lÀsplatsens ergonomi, om eleven studerar till musik etc.