Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

Arbetsgivarens fria anstÀllningsrÀtt Àr en allmÀn rÀttsgrundsats som kan hÀrledas till Decemberkompromissen Är 1906. DÄ kom SAF och LO överens om bland annat arbetsgivarens rÀtt att fritt anstÀlla. Denna rÀtt har sedan begrÀnsats genom lagstiftning. En arbetsgivare bestÀmmer huruvida det finns behov av arbetskraft och om anstÀllning Àr det rÀtta sÀttet att tillmötesgÄ detta behov. Inför ett slutgiltigt bestÀmmande om anstÀllning mÄste dock arbetsgivaren beakta ett antal rÀttsfrÄgor.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Positive action is measures that usually constitute discrimination but which are justified when achieving the purpose of an effective equality between people of the society. Positive action regarding gender is regulated in primary law, secondary law and case law of the EU whereas positive action regarding other discrimination groups is regulated in secondary law and negligible regulated in case law.There is a boundary between positive action and discrimination. Primary law gives little guidance on determine that boundary. Secondary law provides more advanced guidelines of how to determining were the boundary is.When determining were the boundaries lays between positive action and discrimination the guidelines given by the European court of justice in case law can be used. The majority of these guidelines are focused on positive action regarding gender.

The situation on the Swedish labour market is different in opportunities whether you are a native Swede or someone who has a foreign background. People with foreign backgrounds tend to have lower wages, higher rate of unemployment and often have temporary employment contracts. There is a conception that the Swedish culture is the standard and other foreign cultures are abnormal and different. The purpose of this study has been to investigate why there is discrimination on the labour market against ethnic minorities and how the Swedish history has contributed to the structural ethnic discrimination that we are struggling with. I have been using the right dogmatic method and a social science perspective as complement in order to answer the purpose.

DÄ Sverige Àr ett mÄngkulturellt land med en expanderande population stÀlls vi inför mÄnga möten i vÄrden med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan pÄverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund Àn den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som pÄverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, dÀr kommunikationen som Àr bÄde verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur mÀnniskor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov.

Hur uppfattar tonÄringar sina förÀldrar? Har tonÄringars upplevelser av sina förÀldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och relation till dem nÄgon betydelse nÀr det gÀller deras attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende? Syftet med studien var att undersöka om tonÄringars uppfattning av förÀldrars psykiska kontroll, beteendekontroll och förÀldra-tonÄrsrelation var relaterat till attityder till alkohol och droger samt normbrytande beteende hos tonÄringar. Studien Àmnade ocksÄ undersöka om det varierade beroende pÄ kön och etnisk bakgrund. I studien deltog 143 niondeklassare i tvÄ medelstora stÀder i Sverige, 58% pojkar och 42% flickor. Av deltagarna var 56% frÄn Sverige och 44% hade annan etnisk bakgrund, vilket innebar att de eller nÄgon av förÀldrarna var födda i nÄgot annat land Àn Sverige.

Bakgrund: Resistenta bakterier (ESBL och MRSA) o?kar runtom i Europa och anses vara ett hot mot ma?nniskors ha?lsa. Det finns en kunskapslucka bland sjuksko?terskor vad ga?ller smittva?gar fo?r dessa bakterier och hur omva?rdnad bo?r ges till smittade patienter. Syfte: Att underso?ka resistenta bakteriers smittva?gar och vilka a?tga?rder i omva?rdnaden av patienter som kan bryta dessa smittva?gar.

1, SammanfattningDen hÀr uppsatsen handlar om hur kommun- och skolbibliotek kan arbeta med integration och lÀsfrÀmjande arbete. ProjektetBiblioteket mitt i VÀrlden har nyligen beviljats medel frÄn VÀsterbottens LÀns Landsting och KulturrÄdet. Genom kvalitativa intervjuer med nÄgra personer som kan komma att pÄverkas av projektet och observationer försöker jag ge en bild av inledningsfasen av ett projekt som rör integration och lÀsfrÀmjande arbete. Observationerna rör föredraget Böcker, boxning och vÀrderingar som inleder projektet. Eftersom projektet ligger alldeles i startgroparna Àr uppsatsen ett försök att sondera terrÀngen och undersöka projektets möjligheter.

Sveriges befolkningsstruktur bestÄr av cirka nio miljoner invÄnare, varav cirka 1.5 miljoner Àr mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund. Att mÀnniskor frÄn olika delar av vÀrlden flyttar till Sverige, Àr inte ett nytt fenomen, dÄ det har varit aktuell sedan 1500-talet. Trots detta betraktas mÀnniskor med utlÀndsk bakgrund som ett folk för sig, dÀr de behandlas olika pÄ grund av deras ursprung. OrÀttvisan grundar sig i Sveriges strukturella och institutionella diskriminerande handlingar, dÀr mÀnniskor frÄntas möjligheten att verka i det svenska samhÀllet med samma villkor. Den etniska diskrimineringen pÄverkar Àven de utsattas vÀlmÄende och framtidsplaner.

Vi har i denna studie undersökt vilka möjligheter sex skolors likabehandlingsplaner ger för att arbeta för och med likabehandling. Detta har vi gjort genom att utföra kvalitativa textanalyser pÄ skolornas likabehandlingsplaner dÀr vi har studerat hur planerna svarar mot skollagen, AllmÀnna rÄd för arbetet mot diskriminering och krÀnkande behandling (2012) samt Lika rÀttigheter i skolan? (2012). Vi har vidare utgÄtt ifrÄn fyra strategier för likabehandlingsarbete som vi har hÀmtat frÄn Kevin Kumashiros artikel Towards a Theory of Anti ? Oppressive Education (2000).

Syftet med denna studie var att undersöka institutionella förestĂ€llningar och diskurser kring bostadsmarknaden i Östersund. Det vetenskapliga förhĂ„llningssĂ€ttet inspirerades av en kritisk diskursanalys och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens empiriska material bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer samt tidningsartiklar frĂ„n Östersunds Posten. De huvudsakliga diskurserna om segregation och diskriminering pĂ„ bostadsmarknaden, framstĂ€lldes som en frĂ„ga för ?dem? ?invandrarna?, eller personer med lĂ„g socioekonomisk status.

Informationsteknik (IT) Àr en marknad som förÀndras snabbt. Att investera i IT kan dÀrför vara kritiskt. Att ha en strategi för hur satsningar pÄ IT ska göras kan minska risken för felinvesteringar pÄ IT men strategin kan Àven ge andra fördelar. Att ha en IT-strategi innebÀr dock inte automatiskt att den ger fördelar. IT-strategin bör Àven anvÀndas.

The purpose of this essay is to examine clergywomen?s experience of discrimination within the Swedish church as to clergywomen?s opinions about their work and their work situation and how they handle contingent discrimination. The method used in this essay is qualitative, and in order to create an understanding of the topic we have used semi structured interviews and text analysis. Three clergywomen have been interviewed and in addition to this we have studied four clergywomen's reports to JĂ€mO regarding gender discrimination. The analysis is based upon a social constructivist perspective and Hirdman's gender system theory.

Syfte och frÄgestÀllning Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares, frÄn olika geografiska omrÄden, Äsikter och erfarenheter om sam- och sÀrundervisning i Àmnet Idrott och hÀlsa. Vi utgick frÄn tre frÄgestÀllningar för att besvara syftet. Vilka Àr lÀrarnas Äsikter och erfarenheter om sam- och sÀrundervisning? Vilka Àr lÀrarnas Äsikter och erfarenheter om genus i sam- och sÀrundervisning? Vilka Àr lÀrarnas Äsikter och erfarenheter om etnicitet i sam- och sÀrundervisning?Metod I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer dÀr de intervjuade lÀrarna i Idrott och hÀlsa fick svara pÄ frÄgor som berörde tre frÄgeomrÄden. FrÄgeomrÄderna var sam- och sÀrundervisning, genus i sam- och sÀrundervisning samt etnicitet i sam- och sÀrundervisning.