Syfte: Denna uppsats syftar till att skapa förståelse för NPM och resursfördelning med avseende på resursfördelningsmodeller och dess användning i offentlig sektor. Metod: Utifrån studiens syfte har en deduktiv kvalitativ metod använts. Empirisk data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har sedan tolkats och redovisats i uppsatsens analys. Resultat och slutsats: Fördelningen av utbildningssektorns resurser diskuteras utifrån skillda uppfattningar av lagen ?offentliga bidrag på lika villkor?. Detta ställer stora krav på den resursfördelningsmodell som är framtagen av barn- och ungdomsnämnden i Gävle.

Denna studie tillämpar en paneldataanalys för att undersöka huruvida det finns ettsamband mellan utvecklingen av inkomstojämlikhet och ett landsfackförbundsanslutning, arbetslöshet, storlek på offentlig sektor och socialautbetalningar. Studien omfattar 16 europeiska länder och data har använts för åren2000 ? 2010.Studiens syfte är att försöka ge en djupare insikt hur variabler som har anknytning tillarbetsmarknad och finanspolitik påverkar inkomstojämlikhetens utveckling.De resultat som denna studie presenterar överensstämmer delvis med tidigareforskning inom arbetsmarknadens och finanspolitikens påverkan påinkomstojämlikhet.Resultatet visar att inkomstfördelningen bland studiens 16 länder påverkas främst avandelen fackförbundsanslutna och andel anställda i offentlig sektor och till viss del avarbetslöshet och sociala utbetalningar. Studien kan inte bevisa, med denunderliggande data som använts i denna studie, att variablerna arbetslöshet samtsociala utbetalningar har en signifikant påverkan på inkomstojämlikhet..

Bakgrund: Målstyrning är ett ofta tillämpat verktyg i offentlig verksamhet där övergripande mål uppstår på politisk nivå och sedan bryts ner genom en målhierarki för att fungera på respektive nivå. Målstyrning innebär att mål sätts för en verksamhets delar eller helhet och målens syfte är att berörda aktörer ska arbeta i samma riktning. Målstyrning kräver att mål kontrolleras och därför behöver målen vara mätbara så att en jämförelse av planerade och uträttade mål blir möjlig. Målen kan ha olika betydelse och det bör framgå om de avser resurser, prestationer eller resultat.Problemformulering: Hur förhåller sig chefer på olika nivåer i en offentlig verksamhet till mål inom målstyrning?Syfte: Studien avser att bidra till fördjupad förståelse och kunskap om mål inom målstyrning där avgränsningen är att urskilja hur chefer på olika nivåer förhåller sig till detta styrsystem.Metod: En kvalitativ fallstudie inom socialförvaltningen i en kommun i Skaraborg.Teori: Litteratur och vetenskapliga artiklar om målstyrning och institutionell teori ligger till grund för vår teoretiska referensram.

Ju fler servrar, med olika konfigurationer och olika system, som blir medlemmar i ett nätverk, desto svårare och osmidigare blir det att övervaka nätverksmiljön. Men om man använder sig av ett övervakningssystem, som tar emot information från flera servrar, blir det lättare att få en överblick om hur allt fungerar och samtidigt som det går snabbare att få information om felmeddelanden, som man sedan kan åtgärda.I detta dokument tar vi upp olika typer av övervakningssystem som finns ute på marknaden idag, våren 2008. Bland dessa hittar vi t.ex. SCOM 2007, BigBrother, Nagios och Mon. Vi har inte begränsat oss till ett specifikt operativsystem, utan vi tar upp övervakningssystem som passar till Windows och/eller Linux/Unix.Utifrån den information vi hittat om varje övervakningssystem och de kriterier som Valderas Consulting AB vill att systemen ska uppfylla, har vi valt ut tre stycken övervakningssystem som vi tycker passar bäst.

Att ledarskapet är viktig för medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö och hälsa är det många studier som visar. För att den operativa linjechefen ska kunna skapa en god psykosocial arbetsmiljö och samtidigt bemästra de krav som denna position innebär, krävs goda förutsättningar i linjechefens egen arbetssituation. Studier visar att den offentliga sektorns förändringar de senaste decennierna har förändrat förutsättningarna för arbetet inom dessa organisationer. Syftet med följande studie är att skapa kunskap om hur linjechefen upplever sina förutsättningar för ledarskapet i en offentlig organisation som har förändrat styrning och organisering. Studien har sin utgångspunkt i klassisk organisationsteori som pekar på att organisationer upprätthålls av sociala relationer och kommunikation samt tidigare studier om hur offentlig sektor förändrats.

Syftet med studien var att undersöka ledares upplevelse efter ett ledarutvecklingsprogram och om den eventuellt bidragit till värden för att underlätta en större organisationsförändring inom offentlig sektor samt om utbildningen kan rekommenderas till nya ledare. Utbildningens avsikt var att stärka ledarnas roller och vara ett stöd i den nya organisationens uppsatta mål. Två grupper (deltagit, ej deltagit i utbildningen) av kvinnliga enhetschefer inom omsorgsförvaltningen deltog i undersökningen vars data kvalitativt analyserades. Resultatet visade att utbildningen bidragit med större förståelse för kommunens helhetsperspektiv och komplexitet vad gäller ekonomiska resurser och solidaritet över förvaltningsgränser då ledare från olika förvaltningar deltagit. Vidare att kommunikationen med andra ledare och utbyte av erfarenheter och kunskaper bidragit till stöd, kunskap och bildande av kontaktnät vilka varit värdefulla för ledarskapets roll och kommunen som helhet.

AbstractErlandsson, K-O. 2007. Återanvända fornlämningar. En studie av Ölands rösen. Re-used ancient monuments.

In our study we examined recurrent patterns and changes in the representation ofhomosexual persons in Swedish daily newspapers 1987, 1997 and 2007.We analysed articles about HIV-infected persons and articles with a view to portray thelife conditions of gay and lesbian persons from the three different years. We chose toonly analyze news articles that intend to represent real human beings, which mean thatwe did not analyze reports that only reproduce abstract knowledge from authorities.With analytical tools from semiotics and discourse analysis we identified some recurrentpatterns in the representation of homosexual people. We found that a recurrent pattern inthat when homosexual people are seen as groups, they are described as deviant,discriminated and some times as a threat. When portrayed as individuals the nonanonymouspersons appear in articles and pictures as normal, strong and healthy. Lesbianwomen are not represented in the articles from 1987, but in articles from 1997 and 2007they appear as unhappy when single and happy in a relationship.The results also showed some interesting differences in news representation ofhomosexual persons between the three investigated years.

Ett arbetgivarvarumärke syftar till att organisationen bygger upp ett varumärke som arbetsgivare för att lättare kunna attrahera och behålla rätt kompetens. Det är viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare då den yngre generationen kommer in på arbetsmarknaden i allt större utsträckning de kommande åren. Studien syftar till att öka förståelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumärken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. Utifrån studiens teoretiska referensram, som utgår från teori om generation Y och arbetsgivarmärken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare.

Tidigare internationell forskning har visat att remissfrihet innebär att patienter får snabbare kontakt med sjukgymnast, färre behandlingstillfällen, samt att arbetsbelastningen för läkare minskat. Även aspekter så som att sjukgymnaster inte hade tillräckligt med självförtroende att arbeta som första instans framkom. Syftet med studien var att undersöka sjukgymnasters erfarenheter av remissfriheten. Material och Metod: En egenkonstruerad enkät användes. Enkäterna skickades ut till 19 olika verksamheter inom offentlig och privat sektor i Norrbottens läns landsting.

Sverige har länge haft en god kultur av öppenhet i den offentliga sektorn tack vareoffentlighetsprincipen. Men med allt större tekniska framsteg och ökade krav på datatillgängligheträcker den klassiska öppenheten inte längre till. Det finns redan mycket intressant offentlig data iSverige, men i de flesta fall är den antingen sparad i format som är svåra att avläsa digitalt eller fördyr att använda.I denna uppsats undersöks hur ett API kan utvecklas, användas och integreras med andra API:er föratt öppna upp ovan nämnda data på ett bättre sätt och göra den mer tillgänglig för potentiellaanvändare. Vidare undersöks också PSI-direktivets egentliga nytta och hur det tillsammans medoffentlighetsprincipen kan bidra till den nya öppenheten. Med koppling till denna uppsats har ävenen prototyp utvecklats för att ge exempel på hur man kan kombinera olika API:er för att visualiserageografisk data samt hur ett API kan byggas ovanpå visualiseringen för att göra denna data mertillgänglig..

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka elevers nyttjande av skolgården samt vad som påverkar elevernas val av rastaktivitet. Genom en jämförande studie vill vi öka förståelsen för sambandet mellan skolgårdens fysiska utformning och elevernas sysselsättning under rasten. Frågeställningarna lyder:Vad gör eleverna på skolgården under rasten?Vilken betydelse har skolgårdens utformning avseende elevernas sysselsättning under rasten?Har elevernas kön någon betydelse för deras sysselsättning under rasten?MetodI studien användes strukturerade observationer, fältanteckningar och intervjuer. Undersökningen genomfördes på två F-9-skolor med skilda skolgårdstyper.

Boken Byggprocessen beskriver att ett byggprojekt uppstår när det uppkommer ett behov, i form av att en plats inte längre fyller sin funktion, eller att en verksamhet behöver en plats att vistas på (Nordstrand, 2008). Kommuner har regler att rätta sig efter när det gäller att kunna bygga och omprojektera platser, politiska beslut avgör och sätter igång ett byggprojekt (Nordstrand, 2008). Syftet med examensarbetet är att öka kunskapen och klargöra vad som krävs för att från idé till färdigställande och förvaltning, få processen att gå smidigt och med ett gott resultat. Ett projekt som har rykte om sig att ha lyckats med sin process och fått en uppskattad slutprodukt, är ombyggnaden av Stortorget i Gävle. Genom att studera varför projektet Stortorget i Gävle anses vara så lyckat kan vetskapen om framgångsfaktorerna bli större. Vad är det som gör att en plan- och byggprojekt lyckas? Vilka är framgångsfaktorerna? Under studien har tre personer intervjuats om byggprocessen av Stortorget i Gävle.

I denna jämförelsestudie avseende infrastruktur (åtgärdskod 125) har framförallt Länsstyrelsernas genomförande av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 analyserats. Speciell inriktning har gjorts mot Länsstyrelsernas genomförandestrategier och prioriteringar, handläggning, beviljade ärenden och belopp, budget och utnyttjandegrad, begränsningar i stöd per ärende samt avslagna ärenden. I jämförelsen har det genomförts intervjuer med samtliga Länsstyrelser, förutom Uppsala län.Landsbygdsprogrammet är till lika delar finansierat av EU och Sverige och möjligör, inom åtgärdskod 125, ekonomiskt stöd till flertalet insatser där det exempelvis finns brist på kunskap, samverkan eller pengar. Stödet syftar till att förbättra konkurrenskraften inom jord- och skogsbrukssektorn samt rennäringen. Stöd lämnas till maximalt 50 procent av de stödberättigade kostnaderna för ett projekt.

Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse kring vilka hinder och möjligheter som kan vara nödvändiga att ta hänsyn till vid designen av en strategisk kompetensförsörjning inom en stor offentlig organisation. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen utfördes på Region Halland som befinner sig i designfasen av att samordna en gemensam strategisk kompetensförsörjning. Vi har identifierat att det är viktigt för strategidesignen att ta hänsyn till organisationens kontext, till exempel att toppstyrning inom Region Halland kan bli problematisk. Istället för att designen formas och styrs centralt kan det bli viktigt att snarare inkludera relevanta parter i designens utformning.