Den stora manliga dominansen inom musikbranschen, och dess olika villkor fo?r kvinnor och ma?n, har lett till uppkomsten av organisationer som vill utja?mna ko?nsbalansen. Popkollo fo?rso?ker uppna? detta genom att ordna musikla?ger, speciellt riktade till tjejer.Syftet med min underso?kning a?r att fa?nga unga musicerande tjejers bera?ttelser om sina upplevelser innan, under, och efter ett Popkollo. Dessa upplevelser skildrar jag utifra?n en kvalitativ intervjustudie med 18 kollodeltagare fra?n sommaren 2013.

Families with limited financial resources risk social exclusion in today?s consumption-based society, where status and identity are tied to items like clothing, gifts and activities. Limited financial resources can therefore often lead to social isolation because consumption is central to social participation, something that can rarely be prioritized in poor families. In preschool, unclear policies on extra costs can negatively affect families. The purpose of the study was to investigate how socioeconomically vulnerable families experience and are affected by the preschool and its requirements, as well as how preschool teachers work to reduce the economic gap among families in the preschool context.

Hepatit C Àr en sjukdom som Àr utbredd över hela vÀrlden med cirka 300 miljoner bÀrare (Iwarson, 1998). Hepatit C associeras ofta med intravenöst drogmissbruk och kan dÀrför leda till diskriminering och fördomar i samhÀllet och hos sjukvÄrdspersonal. Syftet med denna studie Àr att belysa patienters erfarenheter av att leva med hepatit C. Med frÄgestÀllningar rörande patienters upplevelser av att leva med hepatit C, hur diagnosen pÄverkat det dagliga livet samt patienters uppfattning av fördomar. Studien Àr en litteraturstudie dÀr tio stycken artiklar kvalitativa och kvantitativa artiklar granskats.

OmvÀrldsförÀndringarna under de tvÄ senaste decennierna har varit av sÄdan karaktÀr attde omkullkastat de mest grundlÀggande idéerna om den svenska Försvarsmaktens roll ochdess uppgifter. FörÀndringarna har inneburit att det gamla invasionsförsvaret har lÀmnatstill förmÄn för ett insatsförsvar. Med anledning av denna utveckling har innehÄllet i denhögre officersutbildningen radikalt förÀndrats. Syftet med uppsatsen har varit att medutgÄngspunkt i professionsteorin utforska i vilken mÄn den högre officersutbildningenavspeglar den militÀra professionens kÀrnkompetenser under perioden 1985-2004.UtgÄngspunkt tas i professionsteorin vilken försöker förklara varför vissa yrken kan ansesvara mera professionella Àn andra. Officersyrkets kÀrnkompetenser, vilka konstitueraryrket identifieras, och omsÀtts sedan till de Àmnen i utbildningen som utgör utbildningenskÀrnÀmnen.

Prostatacancer Àr den vanligaste cancerformen hos mÀn och drabbar i genomsnitt 8000 personer per Är. För de drabbade mÀnnen kan vardagslivet förÀndras, bÄde pÄ grund av cancersjukdomen och av behandlingen. Behandlingen kan leda till komplikationer som inkontinens och impotens vilket kan pÄverka mannens fysiska existens, sociala identitet och trygghet. Studiens teoretiska referensram utgÄr frÄn Cullbergs kris- och utvecklingsteori. Studiens syfte var att belysa hur man upplever livet efter diagnosen prostatacancer.

Den matematiska identiteten och synen pÄ sig sjÀlv som lÀrande i matematik spelar en betydande roll i en elevs matematiska utveckling. Palmer (2010, 2011) menar att den matematiska identiteten inte Àr statisk, utan omskapas stÀndigt, och den Àr beroende av situation och sammanhang. DÀrför kan den matematikundervisning som eleven möter i skolan bestÀmma och begrÀnsa vilka matematiska identiteter som Àr möjliga för eleven att skapa. Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med undersökningen Àr att beskriva nÄgra grundskolelevers syn pÄ matematik och pÄ sig sjÀlva som matematiker. FrÄgestÀllningar: ? Vilken syn pÄ matematik ger de intervjuade eleverna uttryck för? ? Hur förefaller de intervjuade elevernas syn pÄ matematik pÄverkas av den undervisning de deltar i? ? Vilka matematiska identiteter framtrÀder i intervjuerna med eleverna? Teoretisk ram: I studien har Wengers (1998) sociala lÀrandeteori anvÀnds som teoretisk utgÄngspunkt.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Diabetes Àr en kronisk och obotlig sjukdom och antalet diabetiker fortsÀtter att öka stÀndigt Agardh et al. (2000). Risken för att utveckla diabetes typ 2 Àr: stigande Älder, lÄg fysiskt aktivitet, fetma, högt kaloriintag och rökning. Brister i egenvÄrd kan medföra allvarliga komplikationer för patienten och höga kostnader för sjukvÄrden. Kylberg och Lidell (2002) faststÀller vilka komplikationer som kan uppstÄ som resultat av en Àventyrad egenvÄrd Àr kÀrlförÀndringar i de stora och smÄ blodkÀrl, amputation och hjÀrtinfarkt.

The aim of this essay is to study how cultures are presented in English textbooks for A-level students in Sweden. The aim is divided into three research questions, what does culture in English teaching mean, how is the English-speaking world presented in the textbooks and is the image that is presented stereotyped or does it try to challenge it? The study comprises of four textbooks from 1998-2008. The theoretical frame used in the essay is Edward Said?s Orientalism.

Internet Àr fullt av udda företeelser som ingen skulle kÀnna till om det inte vore för att Internets tekniska uppbyggnad skapade en ?lika för alla?-miljö. 1998 fick svenska vÀljare möjlighet att kryssmarkera bredvid en kandidat om vÀljaren ansÄg att partiet hade placerat denne för lÄngt ner pÄ partilistan. Detta i kombination med Internets potential för aktörer att göra sig hörda utan att det kostar nÄgra större summor skapar nya utrymmen i den svenska demokratin.I detta arbete tittas nÀrmare pÄ de politiker som blev invalda i riksdagen enbart tack vare personkryss i valet 2002. Jag har koncentrerat mig pÄ deras webbnÀrvaro och utreder huruvida denna uppfyller demokratiska kriterier eller ej..

Hammarkullen ?r ett av 5 omr?den i G?teborg som av polismyndigheten definierats vara s?rskilt utsatt. Hammarkullens situation knyter an till samh?lleligt aktuella fr?gor och debatter om bland annat segregation, allm?nnyttigt ansvar och rumsliga skillnader i visionen f?r j?mlika st?der. Utsattheten visar sig oberoende av polisens definition genom socioekonomisk status, skolresultat och ett hyresr?ttsbest?nd byggt i miljonprojektets anda som idag ?r av grovt underm?lig standard p? grund av decennier av bristande underh?ll.

Bakgrund: Triage anva?nds fo?r att bedo?ma och prioritera patienter. Vanligast sker detta av sjuksko?terskor pa? akutmottagningar. Sjuksko?terskorna som arbetar med triage har en sva?r uppgift att se till att ra?tt hja?lp kommer till ra?tt patient.

Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Bakgrund: Sjuksk?terskor inom akutsjukv?rd st?lls frekvent inf?r m?ten med patienter som genomlidit trauma. Detta s?tter sjuksk?terskorna i risk f?r att drabbas av empatitr?tthet. Empatitr?tthet ?r ett vanligt f?rekommande problem inom just akutsjukv?rd.

Lettland Ă€r ett av de lĂ€nder som blir medlem i EU Ă„r 2004 och i och med det sĂ„ förbinder de sig vid att vidta vissa miljöförbĂ€ttrande och skyddande Ă„tgĂ€rder enligt det sĂ„ kallade SjĂ€tte miljöhandlingsprogrammet. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur Lettland kan gĂ„ tillvĂ€ga för att nĂ„ de av EU uppsatta mĂ„len samt att föreslĂ„ lĂ€mpliga Ă„tgĂ€rder för att nĂ„ mĂ„len. Detta har gjorts med en metodanalys av ekonomiska och kvantitativa styrmedel, och med uppgifter om det luftutslĂ€ppsnivĂ„er som funnits i Lettland mellan 1991 och 1998. Det krav som EU har satt upp Ă€r att 40 procent av de försurande utslĂ€ppen som finns i Central och Östeuropa ska minskas fram till Ă„r 2010 rĂ€knat frĂ„n 1990. Lettland uppfyller idag EU:s krav för luftutslĂ€pp av svaveldioxid, medan utslĂ€ppsnivĂ„erna av kvĂ€veoxid och koloxid mĂ„ste minskas för att uppfylla de av EU uppstĂ€llda kraven.