This joint study has researched the use of non-European history in a Swedish textbook for the High School course History 1a1 as well as internet based material regarding the same issue. The aim of this study was to clarify the use of non-European history in regards to the Eurocentric theory.As for the textbook analysis the purpose was to research what non-European history was mentioned in the material with regards to geographical location and the events that were mentioned, as well as to study how much non-European history was included in the material compared to European or Western history.The study of internet based material aimed to show what kind of teaching material could be found on internet based databases by and for teachers. The study aimed to show how well the material handled non-European history, as well as to what degree the material used European perspectives when dealing with non-European events and geographical areas.In our thesis we have created our own definition of the theory regarding eurocentrism. The method used was a combination of a quantitative and a qualitative discourse analysis of the texts.Our results showed that the textbook was overwhelmingly Eurocentric, not only giving vastly more focus to the European parts of world history, but also using European perspectives and ideals to describe non-European events and areas. The internet based material, on the other hand, proved more diverse and less biased, but also more difficult to find and less plentiful.Our conclusion, then, is that teachers have to choose between the risk of letting their students develop a severely limited and heavily Eurocentric view of the world, and the additional workload required to find and organize non-textbook material to broaden their students horizons.We hope our study will contribute to the discussion of the place of Eurocentrism in today?s global and multicultural society..

Denna uppsats har kommit till för att belysa hur laborativa metoder kan påverka taluppfattningen hos elever i årskurs sju till nio och hur det skulle gå att effektivisera undervisningen kring detta. I undersökningen har det gjorts tester på elever i årskurs sju till nio med en utvald laboration kring taluppfattning. Eleverna har fått svara på enkäter före och efter laborationerna som har försökt belysa både elevernas kunskapsnivå och elevernas syn på taluppfattning i stort. Utvalda elever har intervjuats om sina erfarenheter och lärare har intervjuats. Dessutom har parallellt undersöks ifall det kan finnas fog för att skilja på undervisningen mellan flickor och pojkar samt hur undervisande lärare diagnostiserar elever i årskurs sju.

Syftet med studien är att undersöka två skolors kvalitetsutveckling inom matematik i årskurs fem. Studien avser även att lyfta fram skolpersonalens förändringsprocess i deras arbete med matematiken på två skolor där resultaten på nationella provet i årskurs fem har haft en positiv utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med fem respondenter var vår intention att finna svar på följande frågeställningar; På vilka sätt har skolpersonal på två skolor förändrat matematikundervisningen så att elever lyckas med bättre resultat på de nationella proven i matematik, årskurs fem? Vilka var orsakerna till att lärarna ville förändra? Hur beskriver lärarna förändringsprocessen hos sig själva? Gemensamt för samtliga respondenter var att tiden, det statliga, ekonomiska stödet samt engagemanget bland lärarna sågs som de avgörande faktorerna för det goda kvalitetsarbetet som gjorts på skolorna. Vidare var samtliga respondenter överens om att den statliga satsningen Läsa-skriva-räkna samt Matematiksatsningen påverkat dem på ett positivt sätt som bidragit till att lärarna talar mer matematik i sitt klassrum. Satsningarna har även resulterat i att skolorna fått tillgång till tekniska hjälpmedel, samt fått möjlighet att genomföra Lesson study i sin undervisning.

Undersökningens huvudsakliga syfte är att ta reda på hur elever uppfattar experiment och laborationer inom ämnet fysik. Ett annat syfte är att kartlägga elevuppfattningar om grupparbetet inom det laborativt arbete som kan ha betydelse för elevens aktivitetsgrad och lärande. Som grund för detta examensarbete har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning som genomförts på 250 elever i grundskolans senare årskurser och gymnasieelever som läser natur eller teknikprogrammet. Resultatet av undersökningen visar att eleverna tycker att det är intresseväckande med laborationer, de ser till viss del kopplingar mellan deras vardag och fysikundervisning och de tycker att de lär sig mer genom att laborera. Dessa uppfattningar stämmer väl med vad didaktisk forskning anser vara syften med laborationer..

I denna studie undersöker vi inomhusmiljö och material i två Montessoriförskolor. Våra frågeställningar handlar om hur inomhusmiljön är utformad och hur materialet är placerat i två Montessoriförskolor, samt hur två pedagoger i två Montessoriförskolor ser på miljö och material utifrån följande nyckelbegrepp från läroplanen för förskolan: utmaning och stimulans, initiativ och självständighet samt demokrati och medinflytande. I vår studie utgår vi främst från Maria Montessoris teorier angående miljö, material och självständighet, men tar också upp andra teorier kring miljö. Vi använder oss av observationer och kvalitativa intervjuer, som grundar sig på en pilotstudie som vi genomförde i en traditionell förskola. Resultatet visar på att miljön och materialet i de två Montessoriförskolorna tillåter barnen att ta egna initiativ och vara självständiga.

The intent with this paper is to investigate the medieval habitation in central Old Uppsala. This time-period has over the years been neglected. Therefore I wish to summarize and ana-lyze the medieval habitation to see what can be said about its continuity, and also to investi-gate why it is located in certain areas.Due to the amount of source material I have limited my investigation area to the central Old Uppsala. It is possible that this limitation will affect the result of the research but without the limitations the investigation area would have been too large to handle.The source material has been collected from excavation reports and the summarized. My theory is material culture and material agency.

The healing process of human bone can be aided by the presence of differentmaterials. A material that is transformed into bone when in contact with bone iscalled a boneconductive material. By transforming into bone the material reduces thetime that it takes to heal a fracture. This report is a study of existing boneconductivematerials on the market to see if there is a material available that would be suitable totest on larger fractures. The wanted application is to be able to heal fractures up to50 mm which is a fracture too big for the body to heal on its own.The healing process of human bone can be aided by the presence of differentmaterials.

The aim of this study is to find information about what to do when riding arena footings are worn-out. Especially, the surface layer of riding arena footings is very interesting because of its importance of giving grip in every step for the horse, as well as shock ab-sorption. Generally, surface layers are containing several different parts in order to achieve desirable properties. These different parts can consist of organic material or in-organic material (mostly gravel). Gravel and many other materials in the top-layer are environmental friendly, and therefore, easy to get rid of.

I uppsatsen sta?lls fra?gan hur mycket material som kra?vs fo?r en god natts so?mn. Projektet har utga?ngspunkten i ha?llbar utveckling med fokus pa? material, a?mnesstudier go?rs dels i ha?llbar utveckling men ocksa? i ergonomi och sa?ngen som fenomen. Metoder som anva?nds i projektet a?r intervjuer, marknadsunderso?kning, litteratur och a?mnesso?kning.

This essay studies the funnel-beaker ceramic in connection with the megalith graves in South Scandinavia. In my work I have described the nature of ceramics and looked on the crockery types and ornamentation and then discussed the use of the material in a ritual perspective. In the first part I have focused on the critical aspects you have to think about when you do a study like this one. In the second part of this essay I have done a case study, with the ceramic material, in three passages graves in the area of Falbygden, Western Sweden and studied the ceramic material and the nature of it in South Scandinavia as well. Then in the third I discussed the potential use, there is two, of the ceramic material in general of South Scandinavia and looked at it in a ritual perspective..

The purpose of this work is to investigate how 4-5 year olds perceptions of materials and material properties can be developed through an educational activity. The study is based on two interviews with eight children in that age category. The interviews were conducted before and after an activity where the children were first introduced to the subject by the tale of The three little pigs (Harris, 2009) and then given the opportunity to explore various materials related to the book. The kids got to experiment and explore how water affected materials and to compare different materials properties. The children were also attracted to build and create the material that was offered during the activity.

Arbetet syftar till att belysa på vilket eller vilka sätt två läroböcker i matematik för årskurs 6 svarar mot de behov som finns hos elever i matematiksvårigheter. Metoden som används är huvudsakligen kvalitativ i form av intervjuer med lärare och elever. Dessutom har de två läromedlen Matematikboken och Formula analyserats och utvärderats till innehåll och form samt arbetsätt. Den strukturella analysen visar att Formula har fler textuppgifter, medan Matematikboken har fler bilder och förklaringar. Den kvalitativa analysen visar på en närmare koppling till konkreta människo- och miljöaspekter i Matematikboken, medan Formula har sin tyngdpunkt i att guida laborativt elevarbete på egen hand. Lärarintervjuerna visar att valet av läromedel påverkar hur lektionerna läggs upp och strukturen i desamma. Intervjuerna med elever visar att läroboksvalet påverkar deras syn på vad matematik är och hur de arbetar med och förstår matematik. Arbetet har en relevans för arbetet med att stödja elever i matematiksvårigheter..

Detta examensarbete visar resultatet av en undersökning om hur språklärare i engelska, franska och tyska på gymnasieskolan använder sig av autentiskt material i undervisningen och hur de tror att detta påverkar eleverna.En kvalitativ forskningsmetod har använts och därefter har resultaten analyserats med ad hoc-metoden.Resultaten visade att nästan samtliga lärare blandade läroböcker och autentiskt material i sin undervisning för att ge variation. Den främsta anledningen till detta var att lärarna upplever att elevernas motivation ökar dåundervisningen varieras och om eleverna kan se en viss verklighetsanknytning. Vissa skillnader mellan språken påvisades, då engelsklärarna i större grad uppgav att de använde autentiskt material i undervisningen. Lärare ityska och franska menade oftare att brist på material och elevernas kunskapsnivå förhindrade arbetet med autentiskt material. Lärarna påpekade även att kursplanen inte hade någon påverkan gällande materialet, utan attdet var varje lärares beslut att ta..

When harvesteing ley there is always mechanical losses from the harvest machines. During the last years the roundbalers with knives,cutting the material-are more common, This use increase the mechanical losses of material. MATERIALS AND METHODS The roundbaler which used in this test was a Krone Vario Pack 1500 Multi Cut. This roundbaler has 17 knives. The theoretical length of cut was 64 mm. During the test we stretched a rubber tarp under the balechamber and collected the materials which fell down from the balechamber.

Undersökningen hade som syfte att studera för- och nackdelar med att arbeta med konkret material som förstärkning i matematikundervisningen. För att utforska detta utfördes dels lärarformulär för att se hur lärare såg på ämnet. Dels utfördes två olika typer av lektionspass, ett teoretiskt och ett praktiskt. Under lektionspassen observerades eleverna och deras beteenden antecknades. Inhämtade kunskaper mättes sedan i ett kunskapsprov.